Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Schweiz el. Schweiziska edsförbundet - Penningväsen - Mynt, mätt och vikt - Statsfinanser - Religion - Undervisningsväsen - Tidningspress - Försvarsväsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Schweiz (Mynt, mått och vikt—Försvarsväsen)
549
numera i stor utsträckning investerat i
utländska företag. S. F.
Mynt, mått och vikt. En franc = 100
cen-times = 72 öre (vid guldparitet). Av latinska
myntunionens länder är S. det enda, som efter
upplösningen 1926 bibehållit guldfrancen
oförändrad. Nationalbanken utger sedlar på 5, 20,
50, 100, 500 och 1,000 frcs. Metersystemet
infördes 1875. Vanl. benämnes ett halvt kg ett
Pfund liksom i Tyskland. ö.
Statsfinanser. Enl. budgeten för 1932
beräknas inkomsterna till 409,1 mill. frcs och
utgiiterna till 418 mill. frcs. Inkomsterna
härröra främst från tullar och acciser, överskott
från järnvägar och post, räntor på statens
förmögenhet o. s. v. Avkastningen av
spritmonopolet delas mellan kantonerna, som äro
förpliktigade att använda 1/i0 av det erhållna
beloppet till nykterhetens främjande. De största
utgiftsposterna gå till statsskuldens
förräntning, försvarsväsendet samt handel, jordbruk
och industri. Statsskulden uppgick 1931 till
2,093,2 mill. frcs, vartill kom
förbundsjärn-vägarnas skuld, 2,825,9 mill. frcs. S. F.
Reliyion. Vid folkräkningen 1920 voro
2,230,597 protestanter, 1,585,311 katoliker,
20,979 judar och 43,433 av andra bekännelser.
Proportionen mellan protestanter och
katoliker har varit täml. konstant, men de mosaiska
trosbekännarnas antal har sedan 1880 tre- och
sekteristernas fyrdubblats. Protestanterna äro
talrikast i de ö., n. och v. kantonerna (främst i
Bern, Neuchatel och Vaud), och de flesta
tillhöra den reformerta kyrkan; inom de
fransktalande delarna överväga calvinisterna, inom
de tysktalande zwinglianerna. Katolikerna äro
i majoritet inom alpkantonerna. Någon erkänd
statskyrka finnes icke. Den reformerta
kyrkans ställning varierar inom de olika
kantonerna; överallt är dock synoden högsta
kyrkliga myndighet. Den katolska kyrkan har fem
biskopsstift: Basel-Lugano (biskopssäte:
Solo-thurn), Chur, Lausanne-Genève-Fribourg
(biskopssäte: Fribourg), S:t Gallen samt Sion,
alla lydande omedelbart under påvestolen;
dessutom finnes en apostolisk administratör i
Lugano. Gammalkatolikerna ha egen biskop
i Bern. ö.; S. F.
Undervisningsväsen. Folkundervisningen är
fri och sedan 1874 obligatorisk, men varje
kanton bestämmer själv skolornas
organisation och skolåldern, som börjar vid 6 el. 7
år och omfattar 6 till 8 år. Därpå följer
en valfri högre folkskola med undervisning
i ett av de andra landsspråken. Dessutom
finnas högre kantonsskolor, gymnasier, högre
flickskolor, seminarier samt yrkesskolor för
industri, handel och jordbruk. 7 kantonala
univ. finnas: i Basel, Zürich, Bern, Genève,
Lausanne, Fribourg och Neuchåtel. Den enda
skola, som står under förbundsregeringen, är
tekniska högskolan i Zürich. Antalet
studerande vid tekniska högskolan 1929—30 var
1,132 schweizare och 444 utlänningar. Vid de
övriga univ. voro 1930 4,601 schweiziska och
2,028 utländska studerande. ö.
Tidningspress- I S. utges omkr. 500
tidningar, därav omkr. 125 dagliga, de flesta
lokala, vanl. även partibetonade. Den
förnämsta är Neue Zürcher Zeitung (se d. o.);
bland övriga vänstertidningar må nämnas
Bund (gr. 1849) i Bern, Nationalzeitung (gr.
550
1842) och Basler Nachrichten (gr. 1845) i
Basel, Journal de Genève (urspr. gr. 1826) i
Genève och Gazette de Lausanne (gr. 1798) i
Lausanne, de socialdemokratiska Berner
Tag-wacht (gr. 1887, nuv. titel 1892) i Bern och
Volksrecht (gr. 1898) i Zürich, av
katolskkonservativa Vaterland (gr. 1833; nuvarande
titel 1874) i Luzern. Mest spridd är
Tages-Anzeiger i Zürich (gr. 1893; omkr. 90,000 ex.),
liksom Tribune de Genève (gr. 1878) opolitisk.
Ledande telegrambyrå är Schweizerische
Depeschenagentur i Bern. A. A-t.
Försvarsväsen. Armén. Schweiziska
för-bundsarmén är en m i 1 i s a r m é, grundad på
allmän värnplikt. Fr. o. m. det år den
värnpliktige fyller 19 år tillhör han 18 år linjen
(Aus-zug, resp, élite), därefter 8 år lantvärnet och 8
år landstormen; officerare förbli värnpliktiga
ända till 52 års ålder. Rekrytutbildningen för
infanteriet är 65, för artilleriet 75 och för
kavalleriet 90 dagar. Repetitionsövniugarna
äro i linjen 7 om 13—16 dagar och i lantvärnet
2 om 11 dagar. De värnpliktiga äro skyldiga
att deltaga i vissa skjutövningar inom
hemortens skytteföreningar och före
värnpliktstjänstgöringen i militära
ungdomsutbildnings-övningar. I fred äro de värnpliktiga
inkallade blott för sin utbildning. Stående armé
saknas alltså. Blott omkr. 260
yrkesofficerare och 50 yrkesunderofficerare finnas; dessa
tillhöra generalstaben, de högre enheternas
staber ävensom instruktörkåren. Dessutom
finnas 220 fortvaktare i fästena Saint-Maurice
och Sankt Gotthard. Det årliga för
rekrytutbildning inkallade rekrytantalet är 22,500.
— Armén är i fredstid organiserad på 6
fördeln., var och en bestående av 2
inf.-briga-der om 2 reg:ten om i regel 3 bataljoner om
i regel 3 gevärs- och 1 kulsprutekomp., 2
lantvärnsinf.-reg:ten om 2 bataljoner, 1
åkande kulsprutebataljon, 1 dragonavd. om 2
skva-droner, 1 art.-brigad om 2 fältart.-reg:ten, 1
fälthaubitsdivision ävensom ingenjör-,
sjukvårds- och trängtrupper. I fem av
divisionerna ingå också bergstrupper, bestående av 1
bergsinf.-brigad om 2 inf.-reg:ten, 1
lant-värnsbergsinf.-reg:te, 1 klövjekolonn, 1
bergs-art.-reg:te m. m. Utom de truppenheter, som
ingå i de 6 fördeln., finnas vissa
armétrupp-förband, huvudsaki. kavalleri och tungt
artilleri. — Linjen uppskattas till 210,000 man
och lantvärnet till 120,000 man.
Karakteristiskt för schweiziska armén är, att den
värnpliktige efter sin första tjänstgöring förvarar
vapen och utrustning hemma. Årliga
kontrollinspektioner äga rum. — Litt.: L. G. Léderrey,
»Das Schweizer Heer» (1929). M. B-dt.
Flygvapnet är för försvarsändamål
organiserat enl. milissystemet. Det omfattar
(1932) 3 flygavd. med 18 flygkomp, och 150
flygplan, därav 96 spanings- och 54
jaktflygplan. Personalen består av 196 officerare, 499
underofficerare och 2,241 meniga. ö-g.
Det fasta försvaret. På 1880-talet
bestämde man sig för ett centralförsvar,
grupperat omkring Urserenthal n. om S:t
Gotthard-passet med framskjutna spärrfästningar
iRhen-ochRhönedalarna. S:t Gotthardbef
ästning-arna. Till Urserenthal leda vägar från
Italien över S:t Gotthardpasset, från Rhönedalen
i v. över Furkapasset, från Rhendalen i ö. över
Oberalppasset samt från Reussdalen över Teu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
