Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Schweiz el. Schweiziska edsförbundet - Försvarsväsen - Författning, förvaltning och rättskipning - Flagga - Förhistoria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Schweiz (Författning, förvaltning och rättskipning—Förhistoria)
551
lelsbrücke. Alla dessa vägar ha spärrats med
starka befästningar. S. om Gotthardpasset
har till skydd för den s. tunnelmynningen vid
A i r o 1 o utbyggts en stark försvarsställning
med pansarfort etc. Gotthardpasset
spärras av ett fort. F u r k a- och O b e r
alppassen spärras av starka
befästningsgrup-per. Slutligen spärras vägen från n. genom
Reussdalen av den starka
Andermatt-gr upp en. — Rhönedalen spärras av en
stark befästningsgrupp vid S:t -Maurice
och Rhendalen av en enklare befästning vid
S:t Luziensteig nära gränsen till
Liechtenstein. — Under världskriget utfördes av
den mobiliserade armén omfattande
befästningsarbeten i olika, viktiga
försvarsställningar längs landets gränser. L. af P.
Författning, förvaltning och rättskipning.
Nu gällande schweiziska författningen är av
1874. Enl. denna är S. en förbuudsstat,
bestående av 22 delstater, kantoner.
Förbunds-angelägenheter äro utrikespolitik,
försvarsvä-sen, tull- och handelslagstiftning, myntväsen,
post, telefon, telegraf, järnvägar, viss
sociallagstiftning etc. Inom en del områden, som
tillhöra kantonernas kompetens, har förbundet
uppställt vissa villkor, som mer el. mindre
snävt kringskära dessas rörelsefrihet, ss.
skolväsen, domstolsväsen och tryckfrihet.
Förbundets främsta organ äro
förbundsrådet, förbundsförsamlingen och
förbundsdomstolen. Förbundsrådet (Bundesrat)
består av sju medl., valda på tre år av
representationens (förbundsförsamlingens) båda
kamrar gemensamt. De stå i spetsen för var sin
förvaltningsgren (utrikes-, inrikes-, justitie-,
försvars-, finans-, närings- och
kommunikations-) och utgöra tillsammans landets
regering. Det intager dock ej en parlamentarisk
ministärs ställning utan fungerar i regel helt
ämbetsmässigt, oberoende av partiställningen
i förbundsförsamlingen. Förbundsrådets medl.
bli vanl. omvalda period efter period.
Förbundsrådet har rätt att framlägga förslag
inför förbundsförsamlingen och skall yttra sig
över de initiativ, som framkomma inom
denna. Det skall verkställa lagligen fattade
beslut och har ej rätt att förhindra el. uppskjuta
ikraftträdandet av ett emot dess vilja fattat
beslut. Någon statschef i vanlig mening finnes
ej, utan dennes uppgifter fullgöras av
förbundsrådet och av dess av
förbundsförsamlingen på ett år bland de sju
förbundsrådsmed-lemmarna valde ordf. (ty. Bundespräsidcnt).
Förbundsförsamlingen
(Bundes-versammlung) består av två kamrar,
ständer-rådet (Ständerat) och nationalrådet
(National-rat). Ständerrådet representerar
kantonerna och består av två representanter från
varje kanton. Valsätt etc. bestämmes av varje
kanton för sig, i de flesta väljas dock numera
de båda medlemmarna direkt av folket. N
a-tionalrådet representerar det schweiziska
folket (ung. 1 medl. per 20,000 inv.). Valrätt
har praktiskt taget varje manlig medborgare,
som fyllt 20 år. Valbar är den, som har
valrätt, utom medlemmarna av förbundsrådet
och vissa andra förbundsämbetsmän. Valen
gälla för 3 år; sedan 1918 tillämpas
proportionell metod. De båda kamrarna ha lika rätt,
och bådas samtycke fordras för antagande av
ett lagförslag. Förbundsförsamlingens beslut
552
kunna dock upphävas genom folkomröstning,
i det att vilken lag el. allmänt förbindande
förbundsbeslut som helst, som ej förklarats
vara av brådskande natur, och varje mera
betydande fördrag med utländsk makt, som
förbundsförsamlingen antagit, skola underställas
folkets godkännande genom folkomröstning,
om inom 90 dagar minst 30,000 valberättigade
medborgare el. 8 kantoner begära detta (s. k.
fakultativt decisivt referendum). I
författ-ningsfrågor kunna 50,000 röstberättigade
medborgare taga initiativ och framställa förslag
till total el. partiell författningsrevision (s. k.
folkinitiativ). I vissa fall skall härvid
folkomröstning anställas om revisionen skall
företagas el. ej. För att en författningsändring
skall antagas, fordras däremot alltid bifall
genom folkomröstning både av majoriteten av
samtliga röstande och av de röstande inom
hälften av kantonerna (s. k. obligatoriskt
referendum). Jfr Referendum.
Förbundsdomstolen (Bundesgericht)
består av 20—28 av förbundsförsamlingen på
6 år valda domare. Den avgör
kompetens-konflikter mellan förbundet och kantonerna
och dömer i vissa brottmål (huvudsaki.
politiska) samt i frågor, som genom speciallagar
hänskjutits till domstolen. G. H-n.
Flaggan, ett vitt kors på röd botten,
återges på flaggkartan vid art. Flagga.
Förhistoria. Stenåldern. På enstaka
ställen har man funnit en grottbebyggelse
med redskapstyper, som anses härröra från
övergången till el. det äldsta skedet av
den s. k. äldre grott-tiden (se M o u s t i e
r-tiden och Paleolitiska perioden).
De tre grottorna Wildkirchlihöhle,
Wilden-mannlisloch och Drachenloch, alla i S:t
Gallen, ligga på en höjd av 1,500—2,445 m ö. h.,
varför de stuckit upp över istäcket och därför
icke lämpa sig för en tidsbestämning på
geologisk väg; däremot är det tydligt, att t. ex.
bebyggelsen i Cotencherhöhle i kant.
Neu-chatel, som ligger 650 m ö. h. el. 400 m under
den forna Rhöneglaciärens högsta höjd och
mer än 1 km innanför dess yttre gräns, måste
förskriva sig från interglacial tid. Märkliga
äro de vid Drachenloch funna, avsiktligt
gjorda massanhopningarna av skelettrester efter
grottbjörn, ställvis samlade i av råa
stenhällar gjorda stenkistor; man har häri velat
se bevis för en primitiv jakt- och offerkult.
— Under den yngsta paleolitiska tiden fick
bebyggelsen en långt mer vidsträckt
utbredning; bekanta äro grottbebyggelserna vid
Vey-rier och Villeneuve nära Genèvesjön,
Kessler-loch vid Thaingen och Freudenthal samt
boplatser under den utskjutande klippan vid
Schweizersbild nära Schaffhausen. Föremål i
mängd av ben, horn och flinta ha hittats på
dessa platser, vid Kesslerloch och
Schweizersbild dessutom jaktamuletter av horn och sten
med inristade renar, hästar m. fl. figurer (se
Paleolitisk konst, bild 5). Under yngre
stenåldern tillväxte befolkningen starkt och
bodde i stor utsträckning längs insjöarna (se
Pålbyggnader). I pålbyggnaderna ha
påträffats husgerådsföremål av trä, fisknät, tyg
etc., därjämte givetvis även redskap av ben,
horn, flinta, nefrit, jadeit m. m. Man har
funnit tre olika kreatursraser samt svin, får, get,
hund och, sparsammare, häst. Korn, vete,,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
