Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
587
Scott, W. B.—Scoutrörelsen
588
utvidgning och försköning av slottet
Abbots-ford. Det stod färdigt 1824, uppf. i
gotisk stil med marmorgolv och rikt snidade
trätak, vapensköldar, rustningar och
jakttroféer. Där levde S. som en furste och utövade
stor gästfrihet. — 1826 gjorde emellertid hans
förläggare och hans kompanjoner konkurs, och
S. fann sig plötsligt i en skuld på 130,000
pd st. (ung. 2,340,000 kr.). Uan beslöt att
med sin penna betala denna skuld. Utom
romaner skrev han under dessa år historiska
arbeten, ss. »The life of Napoleon» (9 bd,
1827; »Lefvernesbeskrifning öfver Napoleon»,
10 bd, 1827—30), »History of Scotland» (2 bd,
1829—30), »Tales of a grandfather» (4 serier,
1828—31; »Morfars sagor» 1828—33, »Morfars
berättelser» 1832—33), noter till en samlad
uppl. av sina skrifter, tidskriftsartiklar samt
»Letters on demonology and witchcraft»(1830).
Också lyckades han jan. 1826—jan. 1828
avbetala nära 40,000 pd st. Trots vänners och
läkares varningar ville han ej unna sig någon vila.
Först 1831, efter upprepade slaganfall,
lyssnade han till läkarnas råd att resa till Södern.
Regeringen ställde ett krigsfartyg till hans
förfogande, och under ett år kryssade han i
Medelhavet, besökande Malta, Neapel m. fl.
platser. Men då han kände slutet närma sig,
greps han av längtan att dö i hemlandet
och återvände. Han dog på Abbotsford. —
De förnämsta uppl. av S:s arbeten äro »The
author’s favorite edition» (48 bd, 1830—
34), »The border edition» (med inl. av A.
Lang, 48 bd, 1892—94), »Oxford edition» (25
bd, 1912); »The miscellaneous prose works»
utgåvos 1827, 1834—71, »Poetical works» av
Lockhart (12 bd, 1833—34), W. Minto (1891—•
92) och A. Lang (1908). Hans dagböcker 1825
—32 utg. av D. Douglas (2 bd, 1890), som även
utgav hans »Familiar letters» (2 bd, 1893). —
Biogr.: J. G. Lockhart, »Memoirs of the life
of sir W. S.» (7 bd, 1837—38; i utdrag 1880);
A. Stalker, »Intimate life of W. S.» (1921);
O. Sylwan, »W. S. och hans romaner» (1922);
E. Lindström, »W. S. och den historiska
romanen och novellen i Sverige intill 1850»
(1925); F. G. Bengtsson, »Litteratörer och
militärer» (1929); J. Buchan, »W. S.» (1932). —
S:s porträtt återges på vidst. pl. J.M. (S.B.L.)
Scott [skåt], William Berryman,
nordamerikansk paleontolog (f. 1858). Blev 1884
prof, i geologi och paleontologi vid Princeton
university i New Jersey, U. S, A. Han har
utövat en betydande vetenskaplig verksamhet
inom däggdjurspaleontologien. K. A. G.
Scott [skåt], W i n f i e 1 d, amerikansk
general (1786—1866). Utmärkte sig som officer
i Förenta staternas krig mot England 1812
—15, blev vid krigets
slut generalmajor,
ledde 1835-37 ett fälttåg
mot seminolerna i
Florida och blev 1841
unionsarméns högste
befälhavare. Som
sådan vann han högt
anseende i kriget mot
Mexiko, varunder han
intog Vera Cruz (26
mars 1847) och
intågade i huvudstaden
Mexico city (14 sept.
s. å.). Han var vid valet 1852 whigpartiets
presidentkandidat. S. utsågs 1855 till
generallöjtnant, arméns högsta befälsgrad (upprättad
särskilt för honom), men befanns vid
inbördeskrigets utbrott 1861 för gammal att effektivt
kunna leda nordstatsarméernas operationer
och lämnade därför (31 okt. s. å.) aktiv tjänst.
— S. var varmt religiös och ridderligt tapper.
Han utgav självbiogr. »Memoirs» (1864). — Jfr
M. J. Wright, »General S.» (1894). V. S-g.
Scout [skåut], eng., »spejare»,
»kunska-pare»; gosse (eng. boy scout) el. flicka (eng.
girl guide, av guide, vägvisare), som deltar i
scoutrörelsen (se d. o.).
Svensk scoutdräkt.
Scoutrörelsen [skåut-] (eng. The boy scout
movement and the girl guide movement), en
ungdomsrörelse, som avser att bibringa
ungdomen förutsättningar för att vid utträdet i
livet bli goda, karaktärsfasta medborgare.
Rörelsen sammanför ungdom ur alla
samhällsklasser för att mellan dessa åstadkomma
aktning, vänskap och samförstånd. Den är
politiskt neutral. I religiöst hänseende söker den
hos de unga främja vördnad för andliga
värden och dessas förverkligande ute i livet. Till
grund för det uppfostringssystem s. i själva
verket innebär ligga scoutlöftet och
scoutlagen, vilka med några oväsentliga
skiljaktigheter äro desamma överallt i världen. I
Sverige lyder scoutlöflet: »Jag lovar att
efter bästa förmåga söka göra min plikt mot
Gud och fosterlandet, hjälpa andra, lyda
scoutlagen». Scoutlagen omfattar följ, bud:
en scout 1) talar alltid sanning och sviker
aldrig sitt ord, 2) besinnar alltid sin plikt
mot Gud och fosterlandet, 3) lyder villigt sina
föräldrar, lärare och förmän, 4) är vänlig,
uppmärksam och hövisk samt hjälper andra,
särskilt de svaga, 5) är god kamrat och vän
med varje annan scout, vilken samhällsklass
(el. nation) denne än må tillhöra, 6) är
djurvän, 7) är rask och samvetsgrann i sitt arbete
och vid gott humör, även om han har
svårigheter att övervinna, 8) är ren i tanke, ord och
gärning, 9) är sparsam för att kunna reda sig
själv och hjälpa andra, 10) gör sin plikt utan
tanke på belöning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
