Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Scoutrörelsen - scr. - Scranton - Scratch
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
589
scr.—Scratch
590
Organisation. I stort sett är organisationen
lika överallt: patruller, avdelningar el.
grupper och kårer; kårerna i samma landsända
äro sammanförda i scoutdistrikt, vilka sortera
under en förbundsstyrelse, vars verkst.
myndighet är högkvarteret (eng. headquarters).
Där, ss. i Sverige, Frankrike och Danmark,
flera än ett scoutförbund finnas, äro dessa
sammanförda till en scoutunion el. federation
med gemensam styrelse (i Sverige Svenska
scoutrådet, resp. Sveriges flickscoutråd). Alla
högre instanser fr. o. m. avdelningen stå
under ledning av ansvariga vuxna scoutledare
(eng. scout masters, guiders). — I de flesta
scoutförbund finnas förutom scouterna (från
12, resp. 11 till i allm. 16 års ålder) grupper av
yngre, vargungarna (eng. wolf cubs,
pojkar mellan 9 och 12 år) och blåvingar
(eng. brownies, flickor 8—11 år), samt av äldre,
vandrarscouterna (eng. rover scouts,
pojkar från 16 år och uppåt) och
seniorscouter (eng. rangers, flickor över 16 år).
En fullständig kår består alltså av vargungar,
resp, blåvingar, scouter, resp, flickscouter, och
vandrarscouter, resp, seniorscouter, med
ledare. I många pojkförbund, t. ex. i England,
Danmark, Sverige, Ungern och U. S. A.,
finnas sjöscoutkårer, vid vilka sjömansliv
ombord ingår som uppfostringsmedel.
Flickscout-rörelsen har även kårer inom dövstuminstitut,
vanföreanstalter och skyddshem samt
»brevkårer» för flickor, som bo så isolerade, att de
ej kunna deltaga i en kårs övningar
(utbildningen sker här per korrespondens).
Arbetssätt. Då en pojke, resp, flicka
anmält sig till inträde i en kår såsom scout,
får han, resp, hon att börja med någon tid
följa en patrulls övningar. Inträdesåldern är
12, resp. 11 år. Efter några i sinom tid
avlagda täml. enkla prov få de avge
scoutlöftet och förklaras 3:e kl. scouter. Efter
ytterligare någon tid, i allm. omkr. ett år, och
efter en rad bestämda, ganska krävande prov
utnämnas de till scouter av 2:a kl., varefter
de få ta itu med proven till 1 :a kl. Dessa
kunna bereda dem avsevärda svårigheter och
ta lång tid. Det senare är avsiktligt, ty för
att få förstaklassmärket skola de motsvara
även mycket högt ställda fordringar på inre
hållning och karaktärsfasthet. Också nå de i
allm. denna värdighet först vid omkr. 14—15
års ålder. Som l:a kl. scouter få de
specialisera sig och alltefter sina intressen söka
erövra s. k. specialmärken för sjukvård,
djurskydd, skogsvård, skidlöpning, simning,
lägerliv, olika hantverk m. m.
Historik. S :s historia börjar med det år, då
dåv. översten Baden-Powell (se d. o.)
återkom till England som nationalhjälte efter
boerkriget. Under den sju månader långa
belägringen av Mafeking hade Baden-Powell
låtit organisera stadens pojkar som
ordonnans-kår för att frigöra så mycket vuxet manskap
som möjligt för tjänst i försvarslinjerna.
Pojkarna skötte sig förträffligt, och
Baden-Powell fick här idén till s. 1908 bildades
The british boy scouts association. Rörelsen
spreds till Holland, Frankrike, Spanien,
Belgien m. fl. samt till de skandinaviska
länderna. Även till det brittiska imperiets alla
hörn, till Siarn, Japan, Kina, U. S. A. och
Sydamerika utbredde sig s., så att f. n. (1932)
Från ett scoutläger (»Kullalägret» vid Domsten 1931).
intet civiliserat land, med undantag av
Ryssland och Italien, finnes, där icke s. vunnit
fast fot. 1920 bildades i London
Världsscout-unionen, i vilken alla länders scoutförbund,
vilkas utbildningsgrundsatser gillats av
unionens högsta myndighet, äro medl. Denna
ut-göres av Internationella kommittén, bestående
av nio pers., valda för två år i sänder.
Kommitténs verkst. organ är Internationella byrån
i London. Genom sammanförande vart fjärde
år av stora skaror av scouter från hela
världen till s. k. världsjamboreer i skilda länder
söker unionen fullfölja sina avsikter. Sådana
jamboreer ha hållits i London 1920, vid
Köpenhamn 1924 samt vid Birkenhead i England
1929, där över 50,000 scouter samlades i stora
tältläger. Rörelsen omfattar (1932) över 3
mill. scouter, av vilka omkr. 15,000 komma
på Sveriges del. I Sverige grundades den
första scoutkåren i Göteborg 1909, Sveriges
scoutförbund och K. F. U. M:s scoutförbund
1912 och Svenska scoutunionen med Svenska
scoutrådet 1931. Samtliga organisationer ha
egna tidningsorgan, i Sverige Scouten, gr.
1912, och ledarbladet Totem.
Flickscoutrörelsen grundades i England
1911. Den är i organisatoriskt hänseende
självständig men arbetar efter samma
principer och med samma mål som boyscoutrörelsen
(se ovan). 1919 bildades The International
com-mittee, med verkst. utskott i London. Liksom
pojkarna ha flickorna internationella läger,
och ledare från hela världen samlas vartannat
år till konferens. Rörelsen omfattar (1932)
1 mill. flickscouter, av vilka omkr. 9,000
komma på Sveriges del. Den första svenska
flickscoutkåren bildades 1911 i Stockholm, och
inom kort uppstodo även kårer i landsorten,
1913 sammanslutna till Sveriges flickors
scoutförbund (S. F. S.), som varit anslutet till
världsförbundet sedan dess bildande.
Förbundet utger sina egna tidningar, Sveriges
Flick-scouters Tidning och S. F. S:s Ledarblad.
Genom Sveriges flickscoutråd står S. F. S. i
samarbete med K. F. U. K., som har sitt eget
scoutförbund (Sveriges K. F. U. K:s
scoutförbund 1921). E. L-th; E. G. B.
scr., förk. av lat. scri’psit, har skrivit.
Scranton [skrä’ntn], stad i n. ö.
Pennsylvania, U. S. A.; 143,433 inv. (1930). Centrum i
U. S. A:s och världens mest givande
antracit-kolfält. Stora delar av staden äro
underminerade av kolgruvorna. Därjämte stor
sidenindustri m. m.
Scratch [skrätj], eng., startlinje. I en han-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
