Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Scratch - Scriabine, Alexander - Scriba - Scribe, Eugène - Scribonius, släkt - Scripta manent - Scriptores historiae Augustae - Scriptores rerum danicarum medii ævi - Scriptores rerum svecicarum medii ævi - Scriptum - Scriptura - Scriver, Christian
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
591
Scriabine—Scriver
592
dikaptävlan (jfr H a n d i k a p) är den
scratchman, som ej åtnjuter något försprång; en
sådan tävlande säges även »stå s.» el. »startas.».
Scriabine [skrja’bin], Alexander, rysk
tonsättare, se Skrjabin.
Scrlba (plur. scribae), lat., »skrivare»;
särskilt vissa romerska myndigheters avlönade
biträden.
Scribe [skrib], Eugène, fransk dramatiker
(1791—1861), under 1800-talets förra hälft den
populäraste franske teaterförfattaren,
efterlämnade mer än 400 komedier, vådeviller och
operatexter, de flesta
skrivna i samarbete
med ett tjog andra
författare, som lydigt
följde hans
anvisningar. Från 1820-talet,
då han fick fast fot
på den nyupprättade
Gymnase, daterar sig
hans rykte, som snart
spred sig över hela
Europa. Han slog igenom
med kvicka vådeviller,
»Michel et Christine»
(1821; »Fredrik och
Christine», 1828), »La demoiselle ä marier»
(1826, »Första mötet», 1827; flera övers.), »Le
mariage de raison» (1826; »Passionen och
förnuftet», 1827), »Le mariage d’argent» (1827;
»Giftermål för pengar», 1842), »Malvina ou
mariage d’inclination» (1828; »Giftermål af
böjelse», 1832), vilka tre sistnämnda stå på
gränsen till den borgerliga sedekomedien.
Mönsterbildande icke blott för franska
efterföljare — främst Sardou — utan också för
senare nordisk dramatik — Ibsen, Björnson,
den unge Strindberg — blev S. framför allt
genom sina historiska intrigstycken med el.
utan satirisk tendens; berömdast är »Le verre
d’eau» (1840; »Ett glas vatten», 1841).
Nämnas må även »Une chaine» (1841, »Kedjan»,
1842), »Adrienne Lecouvreur» (1849; sv. övers.
1851) och de senare tonsatta »Gustave III ou
le bal masqué» (1833; musik av Verdi; »Gustaf
III eller maskeradbalen», 1864), »Le chalet»
(1834; »Alphyddan», 1837) samt »Les vèpres
siciliennes» (1855; »Den sicilianska
aftonsången», 1872). Rena operatexter av
högromantisk art till musik av Boieldieu, Auber,
Meyerbeer m. fl. samtida tonsättare på modet
voro »La dame blanche» (1825; »Hvita frun»,
1827), »La muette de Portici» (1828; »Den
stumma», 1836), »Fra Diavolo» (1830; sv.
övers. 1833), »Robert le diable» (1831; »Robert
af Normandie», 1839), »Les huguenots» (1836;
»Hugenotterna», 1842), »Le prophète» (1849;
»Profeten», 1852) m. fl. Som operalibrettist
var S. den obestridde och eftersökte mästaren
med en intill våra dagar oförminskad
popularitet. Sin styrka som dramatiker hade han
framför allt i den fyndiga och spännande
intrigen, men icke heller personteckningen
saknade förtjänster i sin rappa och bjärta
färgläggning, som tilltalade en oskolad borgerlig
tidssmak. 1836 invaldes S. i Franska akad.
— Monogr. av E. Legouvé (1874) och N. C.
Arvin (1924; på eng.); se även R. Doumic, »De
S. å Ibsen» (1892), F. Sarcey, »Quarante ans
de théätre», bd 4 (1901), och J. Rolland, »Les
comédies politiques de S.» (1912). Kj. S-g.
Scribönius, romersk släkt med grenen C
u-r i o (se d. o.). Lucius S. Libo, i
inbördeskriget befälhavare i pompeianska partiets
flotta. Konsul 34 f. Kr. Om hans syster
Scribonia se Augustus, sp. 506; om
hennes och Augustus’ dotter lulia se d. o. 2.
ScrFpta ma’nent, lat., det skrivna förbliver.
Scriptöres histo’riae Augu’stae, lat.
(»kejsar-historiens författare»), en serie biografier över
rom. kejsare 117—284 (med lucka 244—253)
under sex författarnamn. Frågan om
skriftens uppkomst är mycket omtvistad; den
tillhör 300-talet e. Kr. Arbetet har betecknats
som »det eländigaste, som skrivits på latin»
men kan ej av den historiska forskningen
lämnas å sido. Bland författarna må nämnas
Trebellius Pollio och Aelius Lampridius. Uppl.
av E. Hohl (2 bd, 1927).
Scriptöres rerum danicärum me’dii æ’vi,
lat. (»medeltidsskrifter i dansk historia»), en
samling medeltida källskrifter rörande
Danmarks historia. S. planlades av J. Langebek,
som utgav bd 1—3 (1772—74). Bd 4—-7
ut-gåvos (1776—92) av P. F. Suhm, bd 8 (1834)
av L. Engelstoft och E. C. Werlauff.
Person-och sakregister 1878; jfr om S. även
Histo-riske Aarböger 1845. Vissa av i S. intagna
skrifter ha senare utkommit i modernare,
textkritiska upplagor.
Scriptöres rerum svecicärum me’dii æ’vi,
lat. (»medeltidsskrifter i svensk historia»), en
källpublikation, omfattande krönikor,
kronologier, annaler m. fl. dyl. medeltida källor till
Sveriges historia. Med begagnande av C. G.
Nordins (se d. o.) avskrifter redigerade E. M.
Fant bd 1 av S., som efter hans död utkom
1818. Bd 2 utgavs 1828 av E. G. Geijer och
J. H. Schröder, bd 3 1871—86 av Claes
Anner-stedt. Bd 1—2 äro utgivna efter föråldrad,
ofta okritisk metod. Några av de i dessa
delar inrymda skrifterna ha sedermera utgivits
i moderna, textkritiska uppl. Ehd.*
ScrFptum (plur. scri’pta), lat., skrift,
uppsats, bok.
Scriptüra, lat., skrift. — Seriptura
s a’c r a, den heliga skrift, bibeln.
Scriver, Christian, tysk protestantisk
mystiker (1629—93), 1667 kyrkoherde i
Magde-burg och 1690
konsi-storialråd och
överhovpredikant i
Quedlin-burg. S. höll fast vid
»ortodoxiens»
grundposition men verkade
för större innerlighet
i det religiösa livet
gentemot
intellektua-lism och formväsen.
Han är en av den
gammalluterska kyrkans
klassiska
uppbyggel-seförfattare, läst och
uppskattad ända in i
vår tid. Han förenar rikt inre liv med livlig
fantasi och öppet sinne för naturen, i vilken
han såg spegelbilden av eviga sanningar.
Skr.: »Gottholds zufällige Andachten» (1667;
»Gottholds fyra hundrade tilfelliga
betraktelser», 1727) och framför allt det ännu
oöverträffade verket »Der Seelenschatz» (1675—92;
första sv. övers, av R. Broocman i 6 dir, 1723
—26, den senaste i 2 dir, 1884—85), i Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
