Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
599
Sechium edule—Sedel
600’
num Daniæ» 1558—1660 (6 bd, 1887—1918),
»Forarbejderne til kong Christian V :s danske
lov» (2 bd, 1891—94) och denna lag med
på-visning av källorna (1891; 3:e uppl. 1913).
Se’chium edüle, klättrande, buskartad
gurkväxt med grunt flikade blad och små,
vit-aktiga blommor. Växer vild i tropiska
Amerika och odlas i varma länder (även i
Syd-spanien). De ända till 15 cm långa, äggrunda,
enfröiga frukterna och de stora knölrötterna
användas som näringsmedel. G. M-e.
Seckendorff [ze’-], Friedrich
Heinrich, riksgreve von, österrikisk militär och
diplomat (1673—1763), brorson till V. L. v. S.
Förde 1698—1709 befäl i kejserlig och i
holländsk tjänst. 1709
övergick han i
sachsisk tjänst som
generalmajor, deltog
därunder i belägringen
av Stralsund 1715.
1717 gick S. i
österrikisk tjänst, blev
riksgreve, steg till
fälttygmästare och
1726 till österrikiskt
sändebud i Berlin.
Sedermera besegrade S.
fransmännen vid
Klau-sen 1735, blev
fält
marskalk och förde överbefälet i kriget mot
turkarna. 1741 övergick han till kurfursten
av Bayern, blev slagen av österrikarna vid
Simbach 1743 men förband Brandenburg med
Bayern genom unionen i Frankfurt 1744. Han
medverkade sedan vid fredsslutet mellan
Bayern och Österrike i Füssen 1745 och
återinsattes av kejsar Frans I i de värdigheter
han förut innehaft. Wdt.
Seckendorff [ze’-], V e i t L u d w i g von,
tysk statsvetenskaplig författare (1626—92).
Trädde 1645 i hertig Ernst den frommes av
Sachsen-Gotha tjänst, blev 1664 kansler hos
hertig Moritz av Sachsen-Zeitz och kallades
1691 till kansler för univ. i Halle. Bland
hans skrifter märkas »Teutscher
Fürsten-stat» (1655; många uppl.) och
»Commenta-rius historicus et apologeticus de lutheranismo»
(3 bd, 1692). — Jfr II. Kraemer i Zeitschrift
des Vereins für Thüringer Geschichte, bd 33
(1922—24). N. H-tz.*
Secolo [sä’kålå], 11, tidning i Milano, gr.
1866, redigerad av E. T. Moneta (se d. o.) 1867
—96, numera fascistisk.
Second [sogä’], fr., den andre. — S e c o n
d-d e s s u s [-dosy’], fr., andra sopran.
Seconda primavera [-kå’n- -vä’-], it., »andra
vår», benämning för det kvinnliga behagets
uppblomstring hos dem, som uppleva en andra
ungdom.
Secondo [-kå’ndå], it., mus., andra stämman;
basstämman vid fyrhändigt pianospel.
Secretary of State [se’krotori ov steTt], eng.,
statssekreterare, av gammalt namn på några
bland den engelske konungens förnämsta
ministrar. Namnet s. kom ej i bruk förrän
under 1600-talets början. S. äro nu sju (home
affairs, foreign affairs, dominions, colonies,
war, India, air; dessutom finnes en för
Skottland ; se Storbritannien, författning).
I Kanada bär en kabinettsmedlem titeln s. —
I U. S. A. kallas utrikesministern s. (G. H-n.)
Se’ctlo, lat. (av secäre, skära), snitt;
avdelning. — <8. a’lta, kir., s t e n s n i 11 (se d. o.)..
K au rea, mal., gyllene snittet (sed. o.).
— 8. caesa’rea, kir., kejsarsnitt (se d. o.).
Sed, filos., det genom vana utbildade
handlingssättet hos större el. mindre grupper av
människor, raser, folk o. s. v. Vad som är s..
blir i hög grad bestämmande för rätt och
moral; handlingar, som bryta mot s., framstå ofta
som omoraliska. G. O-a.
Sedan [soda’], stad i fr. dep. Ardennes, på
högra stranden av Meuse, i en stor dal, 10 km
från belg. gränsen; 18,289 inv. (1926). Tillv.
av finare klädesvaror. — S. var ännu 1870’
(och intill 1875) fästning av 2:a klass. Sin
förnämsta ryktbarhet äger staden genom
slaget vid S. 1 sept. 1870 (jfr
Fransktyska kriget 1 8 7 0 — 7 1). Dagen efter
slaget, 2 sept., sammanträffade Napoleon III
och Bismarck i staden Donchery, 6 km v. om
S. Jfr Bellevue. — Under världskriget
var S. besatt av tyskarna 25 aug. 1914—
8 nov. 1918. C. O. N.*
Seddon [sedn], Richard John,
nyzee-ländsk statsman (1845—1906). Född i England,
emigrerade S. 1863, var först gruvarbetare, blev
sedan borgmästare i Kumara och var 1876—
91 ordf, i
provinsrådet. Från 1879 till
sin död tillhörde han
representanthuset i
Nya Zeelands
parlament, där han slöt
sig till den radikalt
socialreformatoriska
gruppen kring John
Ballance (se d. o.). I
dennes ministär blev
S. 1891 minister för
gruvdrift, offentliga
arbeten och
försvars-väsen och efterträdde
honom 1893 som premiärminister, vilken post
han behöll till sin död (se Nya Zeeland,
sp. 1332). S. vann genom sin medryckande
personlighet mycken popularitet, till sist i
hela det brittiska riket. Han tog på
kolonialkonferenserna i London starkt intryck av J.
Chamberlains rikspolitik och genomförde 1903
en lag om preferenstariff för brittiska varor,
som importerades till Nya Zeeland. — Monogr.
av J. Drummond (1907). V. S-g.*
Sedekfa el. S i d k i’a, Juda rikes siste
konung, konung Josias son, blev av
Nebukad-nessar utsedd till babylonisk lydkonung men
gjorde efter en omkr. tioårig regering uppror,
trots profeten Jeremias varningar.
Nebukad-nessar intog då och förstörde Jerusalem och
bortförde folket i fångenskap 587—586 f. Kr.
Själv fördes S. som fånge till Babel. S. H-r.
Sedel, Banksedel (mlty. sedele, av lat.
schedula, litet pappersblad, dimin. av grek,
lånord), av bank utfärdad graverad el. tryckt
räntelös skuldförbindelse i form av revers,
ställd på innehavaren, lydande på viss rund
summa och avsedd att (i motsats till
»pappers-mynt», se d. o.) inlösas vid anfordran; därför
äro s. gångbara och av allmänheten, jämte
mynt, uppfattade som kontanta pengar i
vanlig mening. S. utges i serier och numreras
samt underskrivas av (för kontrollens skull)
växlande tjänstemän. S. utges i olika sedel-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
