- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 17. Ryssläder - Snellius /
625-626

(1929) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

625

Segment—Segring

626

Akvedukten i Segovia.

och industri, bl. a. Skandinaviska
gummi-a.-b:s gummifabrik vid Svaneholm (omkr. 500
inv. 1921) samt bomullsspinneri vid Rydal (se
d. o.); kring dalen skogsplatåer. 713 har åker,
7,892 har skogsmark. Nuv. kyrkan, av tegel,
uppfördes 1903. S. gamla kyrka, flyttad till
Skansen i Stockholm och åter uppförd där
1917—18, timrades av furustockar 1729—30;
sakristian i ö. och tornet i v. uppfördes på
1780-talet. Tak och huvudbyggnad äro klädda
med träspån. S. ingår i S., Fritsla,
Kinna-rumma och Skepphults pastorat i Göteborgs
stift, Marks och Bollebygds kontrakt.

Segme’nt. 1. (Mat.) Begränsad del av en
linje, ett plan el. en yta. Vanl. menas med
s. ett cirkelsegment (se d. o.). T. B.

2. (Zool.) S. el. M e t a m è r e r, de efter
varandra liggande, mer el. mindre likartat
byggda delarna av en djurkropp. H o m
o-n o m a kallas sådana s., mellan vilka
överensstämmelsen är fullständig, t. ex. s. hos
binnikemaskarna (se d. o.) och flertalet s.
hos många ringmaskar (se d. o.), i annat fall
kallas de heteronoma. Segmentering
(metameri) förekommer utom hos många
maskar bland leddjuren och även hos
ryggradsdjuren, ehuru där begränsad endast till vissa
organsystem (skelett, muskulatur,
nervsystem). T. P.

Segmentbåge, byggnk-, se Båge, sp. 378.

Segnerska hjulet [zè’g-] (i England kallat
Barker’s mill), ett av tyske fysikern J. A.
Seg-ner (1704-—77) uppfunnet vattenhjul, vars
verkan grundar sig på vattnets reaktion vid
ut-strömning. Det utgöres av ett vertikalt rör med
två el. flera smalare rör nedtill, anbragta i
horisontalt läge. Vattnet inströmmar upptill-och
utströmmar nedtill, vid de sistnämnda rörens
yttre ändar, genom en i sidoytan till vart och
ett av dessa rör uttagen öppning. På motsatt
sida mot den, där utströmningen sker,
uppstår då ett tryck, som sätter apparaten i
rotation kring dess vertikala axel. G. R. D.*

Segno [se’njå], it., mus., tecken.

Segovia [-gå’coia], huvudstad i sp. prov. S.
(6,947 kvkm, 183,609 inv. 1930), i Gamla
Kastiliens högland, vid Dueros biflod Eresma,
n. v. om Madrid, 1,000 m ö. h.; 16,300 inv.

Katedralen i Segovia.

Biskopssäte. S:s äldsta delar med katedralen
ligga på en 100 m hög klippa, nästan h. o. h.
omgiven av murar (återuppf. på
1000—1100-talet) med halvrunda, gammalkastilianska
torn, cubos. Med sin väl bibehållna, ståtliga
rom. vattenledning (trol. från Augustus’ tid),
sina medeltida kyrkor och befästa gamla
palats är S. en av Kastiliens mest sevärda städer.

Segozero [-å’zira], fi. Seesjärvi, fiskrik sjö
i republ. Karelen, Ryssland, mellan Onega och
Vita havet, till vilket S. har avlopp genom
sjön Vygozero, 1,246 kvkm.

Segrave [sPgreiv], sir Henry O’N e a 1 de
H a n e, engelsk major och motorsportsman
(1896—1930). Deltog i världskriget, bl. a. som
flygare, och ägnade sig senare åt motorsport.
S. vann en rad
has-tighetstävlingar, satte
1929 världsrekord för
automobiler med
»Gol-den arrow» (231,36
eng. mil per tim.) och
adlades. Juni 1930
satte han världsrekord
för motorbåtar med
»Miss England II»
(85,6 knop) men
omkom strax därefter.
S. skrev bl. a. »The
lure of speed» (1928;
sv. övers., »Fartens

tjusning», s. å.). -—• Jfr M. Campbell och J.
W. Day, »S:s hjältesaga» (1931). A. A-t.

Segre, vänsterbiflod till Ebro, i Spanien,
upprinner på fr. område i mell. Pyrenéerna
och utnyttjas för konstbevattning genom
Ca-nal de Urgel. Omkr. 260 km lång.

Segring (av ty. seigern). 1. (Metall.) Genom
upphettning av en blandning av två mineral
el. metaller kan den ena, om den har låg

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jul 17 16:20:45 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdq/0375.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free