Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sensitometri - Sensmoral - Sensomotoriska reflexer - Sensoriell el. Sensorisk - Sensorium - Sensträckning - Sensualism - Sensualitet - Sensuell - Sensus - Sensutur el. Sensöm - Senta - Sentens - Sententiös - Sentera - Sentiment - Sentinum - Sentis - Senusiorden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
679
Sensmoral—Senusiorden
680
Bild 4. Solariserad bild.
kurvorna för två olika plåtsorter. Den
heldragna kurvan visar ett lägre tröskelvärde än
den streckade, ehuru den senares »område för
normal exponering» motsvarar mindre
ljus-mängder och därför i praktiken skulle visa sig
känsligare. — Ett sensitometrisystem, som tar
hänsyn till detta förhållande, är det av II u
r-t e r och D r i f f i e 1 d
utarbetade. Kurvans
raka del förlänges
rät-linigt, tills den i
punkten i (i n e r t i a) skär
koordinatsystemets
horisontala axel, på
vilken logaritmerna
för exponeringen, d. v.
s. för de tillförda
ljusmängderna, äro
avsatta i
sekundmeter 1 j u s. Uttrycket
i n e r t i a (= tröghet)
har antagits, emedan
man funnit, att det
värde det anger hål-
ler sig i det närmaste konstant vid olika
fram-kallningstider (jfr bild 5 och dithörande text).
Det värde, som avläses vid punkten i,motsvarar
således en viss ljusmängd, detta värde divideras
i 34 (ett på empirisk väg bestämt tal), varvid
man erhåller ett tal, som i
Ilurter-Driffieldgra-der(II & Djanger ljuskänsligheten. En plåt, vars
inertia befunnits vara 0,085, betecknas således
med känslighets talet 400 H & D, ty = 400.
I motsats till de förut beskrivna
sensitometri-systemen äro de med Ilurter och Driffields
system erhållna värdena direkt proportionella
mot de angivna känslighetstalen; en plåt, som
betecknas med 600 II & D, är således dubbelt
så känslig som en med 300 II & D betecknad.
Då gradationen stegras vid ökad
framkall-ningstid, är det av praktiskt intresse att
grafiskt kunna framställa även detta förlopp.
Detta sker genom att man i samma
koordinatsystem intecknar flera kurvor för ett och
samma material men med olika
framkallnings-tider. De tal, som ange tangenterna för de
vinklar a, som kurvornas rätlinigt utdragna
del bildar med koordinatsystemets
horisontala axel, kallas
framkallningsfak-t o r n och betecknas gamma (y).
Gamma-värdet utgör alltså ett mått på den
framkall-ningstid, som erfordras för att uppnå en viss
gradationsstegring. — För undersökning av
positivmaterialets känslighet och gradation
användas metoder, som grunda sig på samma
principer som de ovan anförda, ehuru svärt-
ningsmätningen här måste ske med
reflekterat (alltså icke genomfallande) ljus. Hänsyn
måste naturligtvis tagas till sambandet mellan
negativ- och positivmaterialets gradation, för
att föremålets gradation och tonomfång
korrekt skola kunna återgivas. J. H-g.
Sensmoral (fr. sens moral, sedlig
uppfattning), andemening; ur en dikt, berättelse
o. s. v. dragen morallärdom.
Sensomotöriska reflexer, rörelser, som
framkallas av ett sinnesintryck, utan att yttringar
av medvetandet påverka orsaksförloppet. 8-e.*
Sensorie’ll el. S e n s ö r i s k, som har
avseende på sensorium (se d. o.). Jfr Afasi
och Reaktion 4.
Sensorium, lat., »sinnenas plats», de delar
av hjärnan, som äro nödvändiga för det
medvetna upplevandet av yttervärlden. Ordet
brukas i medicinsk litteratur ofta som
synonym för medvetandet. S. I-r.
Sensträckning, veter., inflammation i
böj-senorna eller deras förstärkningsband, som
särskilt hos hästar ofta förorsakar långvariga
och svårbotliga hältor. Behandlingen är i
början isomslag eller kalla omslag, sedermera
våtvärmande omslag och i svårare, långvariga
fall ingnidning av skarpa salvor eller
bränning. E. T. N.
Sensuali’sm (av lat. se’nsus, sinne), filos.,
den kunskapsteoretiska åsikt, som ej
erkänner någon annan kunskapskälla än
sinnesförnimmelserna. Ansatser till s. framträdde
i antiken hos sofisterna, särskilt Protagoras.
Radikalast har s. representerats av Condillac
(se d. o.). 1 nyare filosofi framträda
likartade tankegångar hos Richard Avenarius och
Ernst Mach (se d. o.). — Praktisk el. etisk s.
är dets. som eudemonism (se d. o.). G. O-a.
Sensualitèt, sinnlighet.
Sensue’ll, sinnlig, vällustig.
Se’nsus, lat., sinne; känsla; mening. —
Sensus commünis, dets. som sens
com-mun (se d. o.).
Sénsutür el. S e n s ö m, kir., återförening
vanl. genom hopsyning med silketråd av
tvär-skurna eller avslitna senändar. S. fordrar
stor noggrannhet och tidig rörelsebehandling
efteråt, enär eljest senan sammanlödes med
omgivningen och rörligheten inskränkes. T. R.
Sènta, magyar. Zenta, stad i Vojvodina, n.
ö. Jugoslavien, vid nedre Theiss; 32,044 in v.
(1931). Järnvägsknut vid linjen Subotica—
Timisoara med kvarnindustri m. m. Vid S.
vann prins Eugen av Savojen en avgörande
seger över turkarna 11 sept. 1697.
Sente’ns, tänkespråk; kärnspråk.
Sententiös [-tsiö’s], sentensartad, rik på
sentenser.
Sentèra [sän- el. san-], uppfatta, uppskatta.
Sentiment [santima’n], känsla, känslighet.
— Sentimental, känslosam. —
Sentimentalitet, känslosamhet; känslopjunk.
Sentlnum, stad i Umbrien, bekant genom
romarnas seger 295 f. Kr. över samniter och
galler; staden fanns kvar ännu på 200-talet
e. Kr. Byggnadsrester och inskrifter äro
funna nära det nuv. Sassoferrato.
Se’ntis, se S ä n t i s.
Senusiorden, muhammedansk orden eller
sekt, stiftad 1835 av en algerisk lärd, Sidi
Muhammed bin Ali es-Senusi, som
på Barkaplatån grundläde sin första zäwija,
Bild 5. Svärtningskurvor, som visa gradationens
stegring med framkallningstidens längd. Tangenterna för
vinklarna a1, a2, a3 ange framkallningsfaktorerna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
