Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
677
Sensitometri
678
desto flera fält bli synliga, och känsligheten
uttryckes med den siffra, som anger antalet
synliga fält. Är t. ex. 17 :e fältet skönjbart,
så säges plåten ha känsligheten 17° Scheiner
(Sch.). Den sålunda erhållna
svärtningsska-lan ger även besked om plåtens gradation
(se d. o.). Vid Scheiners sensitometer
tillföres ljuset intermittent, vilket innebär en
felkälla, varför detta instrument kommit
ur bruk, även då känslighetsbeteckningarna
anges i Scheinergrader. — Numera användas
nästan uteslutande sensitometrar med
in-tensitetsskala. Dessa innehålla en s. k.
gråkil, vilken utgöres av en glasskiva, som
är försedd med en beläggning av en noga
känd, frän ena kanten regelbundet och
kontinuerligt tilltagande täthet. Bakom och i
kontakt med gråkilen placeras den plåt, vars
känslighet skall bestämmas, och belyses av
den på ett bestämt avstånd placerade
ljuskällan. Ett mycket använt instrument av detta
slag är Eder-Hechts sensitometer.
Den utgöres av en rektangulär gråkil, intill
vilken är placerad en tunn, med delstreck och
siffror försedd transparent celluloidfolie,
vilket möjliggör, att man på den i sensitometern
exponerade plåten direkt kan avläsa
tröskelvärdet, som då anger plåtens känslighet i
Eder-IIechtgrader (E-II), och samtidigt en
ungefärlig uppskattning av plåtens gradation
(se bild 2). Eder-IIechtsensitometern är
dessutom försedd med bandformade färgfilter
(blått, grönt, gult och rött), som på provplåten
ge besked om plåtens ortokromasi (jfr
Fotografi, sp. 873—875).
För en mera noggrann bestämning av
grada-tionen och för utförandet av dess grafiska
beteckning med en kurva avläsas provplåtens
svärtningar med tillhjälp av en för ändamålet
särskilt konstruerad fotometer. Man mäter
därvid intensitetsförhållandet mellan det
infallande och det genomfallande ljuset j;
logaritmen för detta värde kallas svärtningen och
betecknas med 8. Ju kraftigare svärtningen
är, d. v. s. ju större den utfällda
silvermängden är, desto större täthets- el. svärtningstal
erhålles. Genom att i ett rätvinkligt
koordinatsystem vertikalt avsätta logaritmerna för den
uppmätta svärtningen och horisontalt
logaritmerna för de tillförda ljusmängderna erhåller
man plåtens svärtningskurva el.
karakteristiska kurva. Man har valt
logaritmerna för de ingående värdena, emedan man
därigenom beträffande svärtningen erhåller tal,
som motsvara de utfällda silvermängderna, och
beträffande ljusmängderna värden, som
motsvara ögats sätt att reagera för olika
Ijus-intensiteter (jfr Fechner, sp. 193). Bild 3
visar en på nämnda sätt erhållen
svärtningskurva. Man finner, att endast en del av denna
är proportionell mot de ljusmängder, som
inverkat; vid mycket ringa ljusmängder växer
svärtningen från tröskelvärdet först långsamt
(området för underexponering), kurvan
förlöper sedan proportionellt mot ljusmängderna
(området för normal exponering) för att sedan
åter stiga långsammare, tills maximum av
svärtning uppnåtts (området för
överexponering). ökas den tillförda ljusmängden
ytterligare, börjar svärtningen småningom att av-
Bild 1. Scheiners sensitometer.
taga. Detta märkvärdiga fenomen, som kallas
solarisation, har till följd, att t. ex. vid
fotografering mot solen solbilden avbildas på
den positiva kopian såsom en mörk, cirkelrund
skiva (jfr även bild 4). — En plåt, som har
en lång och rak svärtningskurva, säges ha lång
exponeringslatitud, emedan den
medger relativt stora variationer av
exponerings-tiden, utan att gradationen därför behöver
försämras.
Bild 2. Plåt, exponerad i Eder-Hechts sensitometer.
Av provet framgår, att plåten har känsligheten 74 E-H.
Svärtningen under färgfiltren R (rött), G (gult). Gr
(grönt) och B (blått) visar, att materialet är
pan-kromatiskt (se Fotografi, sp. 875).
Bild 3. Svärtningskurvor. Den heldragna linjen visar
svärtningen hos en plåt med lågt tröskelvärde, den
streckade svärtningen hos en plåt, som enligt
tröskelvärdet har mindre känslighet (se texten, sp. 678—679).
De hittills beskrivna sensitometriska
metoderna äro baserade på tröskelvärdet, ehuru
—-såsom av det följande skall framgå — detta
icke alltid är avgörande såsom ett mått på
känsligheten vid plåtens praktiska
användning. Detta belyses vid jämförelse av de båda
kurvorna i bild 3, vilka framställa svärtnings-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
