Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
683
Separertratt—Septikemi
684
en gas genom upprepad virvelrörelse
(tjärav-skiljare för lysgas), genom filtrering
(dammsugare) och genom elektrisk urladdning
(Cott-rellförfarande).
Den fysikaliska separeringen
föregås särskilt i homogena system oftast
av en kemisk behandling, som syftar
till överförandet av en
blandningsbe-ståndsdel i en annan fas, varigenom
systemet blir heterogent. G. S-ck.
Separertratt el. Skiljetratt, tratt,
vanl. av cylindrisk el. äggform och
försedd med kranrör, med vars hjälp
icke-blandbara, olika tunga vätskor
kunna skiljas genom successiv
avtappning. G. S-ck.
Söpia. 1. (Zool.) Se Bläckfiskar,
sp. 608 och bild 1.
2. Ett färgämne, som mestadels erhålles ur
den bruna vätskan i bläckfiskens (Sepia
offi-cinalis) bläcksäck. Vätskan torkas, och det
erhållna löses i ammoniak samt behandlas
med saltsyra, varvid en fällning fås. S. är
olöslig i vatten och även i alkohol, i vilken
vätska den dock låter sig ytterst fint
slammas. Som oljefärg är s. icke användbar,
däremot är den vanlig i akvarell. Hållbarheten
är god, med undantag för ljusäktheten, som
är långtifrån fullständig. S. bör helst
användas laserande; rikare pålagd, verkar den grå
och död. Till färgen bruka stundom tillsättas
andra färgämnen, ss. krapplack och umbra.
Användningen av s. var mycket vanlig
under 1700-talets sista skede, särskilt i
England. A-e K-n.
Sepiakopior, foto gr., se Ljuskopiering
s-förfaranden.
Sepiatoning, den process, varigenom den
fotografiska bildens svarta silverfällning
överföres till svavelsilver, vilket på grund av sin
bruna färg ger bilden en sepiabrun
färgton. J. H-g.
Se’pik, förr även kallad Kejsarinnan
Augustas flod, ett av Nya Guineas
största vattendrag, utmynnar på n. kusten; omkr.
400 km lång, segelbar för oceanfartyg 180 km.
Sepiollt, miner., se S j ö s k u m.
Sepoy [sTpåi], eng., infödd soldat (i Indien).
Jfr S i p ä h i.
Seps, zool., se Jordslån.
Sepsln (av grek, söpsis, förruttnelse), gift,
som bildas under inverkan av vissa bakterier
vid förruttnelse av allehanda kvävehaltigt
material, bl. a. öljäst. Det utgör en av de
sedan länge anade orsakerna till symtomen
vid s. k. putrid el. septisk infektion och
medverkar sannolikt vid uppkomsten av
korv-och köttförgiftning. S. är ett p t o m a i n (se
d. o. och Likgift), med formeln C5II14N2O2,
som ger kristalliserande salter. Vid
förgiftning av hund med s. uppträda häftiga
kräk-ningar och diarré, slöhet, dvala och död. C.G.S.
Sèpsis, grek., förruttnelse, med., gemensam
benämning för septikemiska och pyemiska
processer. Jfr Septikemi.
Septe’mber (lat. septe’mbris, av se’ptem,
sju), sjunde månaden i den äldre romerska
kalendern och nionde i vår nuv. tideräkning.
S:s svenska namn är höstmånad, antalet
dagar är 30. K. Lmk.
Septembermorden (fr. massacres de
septembre), politiska massmord i Paris 2—5 sept.
1792, iscensatta av »kommunens övervakande
utskott» bland de efter revolutionen 10 aug.
s. å. i fängelserna hopade »aristokraterna» och
prästerna. Offrens antal beräknas till 1,100.
Ang. motiven till dessa »på administrativ
väg» av 200—-300 i kommunens sold stående
bödlar utförda mord ha mycket skiftande
meningar framkommit. Montagnarderna
betraktade s. som »folkets» hämnd för de lidna
förlusterna 10 aug. Vissa historiker ha sökt
urskulda dem med den av preussarnas och
österrikarnas invasion framkallade paniken,
vilken alstrade rykten om en förestående
»aristokratisk» kupp. Från andra håll framhålles,
att kommunens demokratiska ledare velat
injaga skräck hos sina politiska motståndare
vid de förestående valen till konventet. Från
girondisthåll påstods, att morden skulle
utgjort inledningen till en diktatur under
mon-tagnardernas ledning. I fråga om det
personliga ansvaret har särskilt Danton, dåv.
justitieministern, utpekats. — Litt.:
Mortimer-Ternaux, »Ilistoire de la terreur» (7 bd, 1862
—69; separat har utgivits »Les massacres de
Septembre», 1870); A. Mathiez, »Histoire de la
révolution frangaise», II (1924); G. Lefebvre, R.
Guyot och Ph. Sagnac, »La révolution
fran-caise» (1930) ; P. Caron, »Danton et les
massacres de septembre» (i »La révolution
fran-caise», 1931); A. Grade, »Revolutionen och
Napoleon» (Norstedts »Världshistoria», bd 11,
1930). . A. G-de.
Septe’mvir, lat., i det gamla Rom medlem
av en sjumannamyndighet av sakral el.
profan karaktär. — S e p t e m v i rä t,
sju-mannaråd.
Septennät (av lat. se’ptem, sju, och a’nnus,
år), tid av sju år, franske presidentens
äm-betstid. Jfr även Mac M a h o n.
Septe’ntrio, lat. (singularform, bildad till
se’ptem triönes, sjustjärnan), Stora Björnen;
norr; nordanvinden. — Septentrionäl,
nordlig.
Septe’tt (av lat. se’ptem, sju), mus.,
tonstycke för sju instrumentala eller vokala
solostämmor.
Septic tank [se’ptik tä’nk], eng., sluten
cistern, som anknytes till avloppsledningar
och vari biologisk rening av kloakvatten sker.
Jfr Kloak, sp. 857. G. H-r.
Septikemi (av grek. septiko’s, varbildande,
och hal’ma, blod), Blodförgiftning,
Varfeber, ett allmänt förgiftningstillstånd
hos organismen, betingat av i blodet
förefintliga gifter, producerade av mikroorganismer,
som infekterat organismen. Vid s. föreligger
alltså en infektion av organismen, varvid
infektionsämnet i flertalet fall utgöres av
vissa bestämda bakteriearter, framför allt
s. k. varbakterier. Vid s. kunna icke blott
av bakterierna bildade gifter (toxiner)
förekomma i blodet (t o x i n e m i) utan även
bakterierna själva (b a k t e r i e m i). I
regel är det möjligt att påvisa den primära
infektionshärd i organismen, som bildar
ursprungskällan för s., i en del fall kan en
primär infektionshärd ej påvisas. I många fall
av septikemiska förgiftningstillstånd
åstadkomma de från den primära infektionshärden
i blodet inkommande bakterierna nya,
sekundära sjukdomshärdar i organismen, s. k.
metastaser. Denna form av s. benämnes pyemi;
[-Separer-tratt.-]
{+Separer-
tratt.+}
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
