Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
685
Septikopyemi—Sequoia
686
den pyemiska formen av s. förekommer i
synnerhet i sådana fall, där infektion med vissa
varbakterier föreligger. Då det vid pyemien
alltid är fråga om även en s., använder man
för att markera detta förhållande numera ofta
namnen septikopyemi el.
pyoseptik-e m i i st. f. den äldre benämningen pyemi.
S. är ett synnerligen allvarligt
sjukdomstillstånd, som ofta leder till död. G. H.*
Septikopyemi, med., se Septikemi.
Se’ptima, lat., »den sjunde», mus., sjunde
tonsteget i diatoniska skalan. S. är en
dissonans och kan vara antingen liten, g—f,
stor, g—fiss, eller förminskad, g—fess.
Se Intervall.
Septima-ackord, mus., ackord (fyrklang),
bestående av grundton, ters, kvint och
sep-tima. Allteftersom septiman är stor eller
liten, kallas ackordet stort eller litet s. Är
tersen liten, kvinten eller septiman
förminskade, kallas det förminskat s. Utom
grundläget (ghdf: dominantseptimaackord)
har detta ackord tre omvändningar:
kvint-sextackord (hdfg), terskvartackord
(dfgh), sekundackord eller
kvart-sextackord (fghd). T. N.
Septimänien, urspr. romersk koloni (nuv.
Béziers med omnejd), bildad av septimani (av
se/ptem, sju), d. v. s. veteraner från 7:e
legionen. Sedermera betecknade S. det av
väst-goterna erövrade s. Gallien, av vilket v.
delen erövrades av Klodvig 507, varefter
återstoden tillföll araberna 720 men fråntogs dem
av frankerna 738—759.
Se’ptimer, alppass i Rätiska alperna, kant.
Graubünden, Schweiz, under medeltiden ett av
de mest använda; 2,311 m ö. h.
Septi’mius Sevèrus, romersk kejsare, se
S e v e r u s.
Septimol [-ä’l], mus., se S e p t o 1.
Se’ptisk (av sèpsis, se d. o.), som
åstadkommer förruttnelse.
Septol [-ä’l], Septimöl (av lat. se’ptem,
sju), mus., grupp av sju likvärdiga noter, som
gälla lika med 6 el. 8 av samma slag och
överskrivas med 7. Jfr Kvarto 1, Kvin
t-o 1, S e x t o 1 och T r i o 1.
Septöria, artrikt svampsläkte av Fungi
im-perfecti, kännetecknat av långsträckta,
fler-celliga, i sporhus bildade konidier. Många
arter utgöra konidieformer av askomycetsläktet
Mycosphaerella. S. förorsakar i blad döda
fläckar, på vilka sporhusen synas som svarta
prickar. Bland arter, som angripa
kulturväxter, märkas <8. graminum på vete, S. apii på
selleri och S. azaleae på azaleor. Th. Lfs.
Septuagésima, lat., den sjuttionde (dagen
före påsk), nionde söndagen före påsk.
Varför denna söndag räknas som den sjuttionde
och sexagesima som den sextionde är
icke känt.
Septuagfnta, L X X, lat., »sjuttio», särskilt’
»de sjuttio uttolkarna» och deras grekiska
översättning av G. T. Se B i b e 1 ö v e r s ä
11-n i n g a r, sp. 208. Jfr även Bibelkanon.
Se’ptuor (språklig missbildning), mus.,
septett (se d. o.).
Se’quens, lat., följande. Se Sekvens.
Sequoia [sekvå’ja], barrträdssläkte, som i
nutiden blott omfattar två arter, de berömda
kaliforniska jätteträden. — Mest omtalat är
mammutträdet, S. gigantea. Barren äro
Skog av Sequoia gigantea.
korta, fjällika och jämnt fördelade runt
grenen, kottarna 4—6 cm långa. Mammutträdet
växer endast på v. sluttningen av Sierra
Nevada mellan 35° 30’ och 39° n. br., 1,400—
2,300 m ö. h. Det förekommer insprängt bland
andra barrträd. Antalet kända bestånd var
för några år sedan ett trettiotal, det största
omfattande inemot 20,000 träd; hela antalet
levande träd uppskattades till omkr. 86,500.
Stammen når ofta en höjd av 70—90 m och
kan enl. nyare uppgifter bli över 100 m (105—
110 m) med en diam, av 8 m på en höjd av
4 m över marken. Det äldsta undersökta
trädet var minst 2,200—2,300 år gammalt; enl.
en noggrann uppskattning skall åldern kunna
bli 4,000 år. — Redwood
(rödvedsträ-d e t), S. sempervirens, har på de undre
grenarna tvåsidigt riktade barr, påminnande om
idegranens, och 2—3 cm långa kottar. Det
bildar stora skogar längs västsluttningen av
Jämförelse mellan rotkrona och stam hos ett stort
exemplar av Sequoia gigantea samt ett järnvägståg
och en ryttare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
