Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
701
Sergel
702
son». Marmorstoden, som köptes av en
engelsman, lord Talbot, har icke kunnat anträffas;
gipsmodellen i Konstakad. i Stockholm är
signerad 1771.
Under de första åren av 1770-talet började
S. gruppen »Amor och Psyke», beställd genom
franske ambassadören för Ludvig XV. Efter
den franske konungens död övertog Gustav
111 beställningen. Detta verk, som på
marmorexemplaret i Nationalmuseum bär årtalet
1787, blev kanske det av samtiden mest
beundrade. Det äger en elegant sinnlig
behagfullhet i den mjukt modellerade
kvinnogestalten och ett svärmiskt uttryck i anletena,
egenskaper, som tilltalade det slutande
1700-talet. En skapelse av större originalitet är
gruppen »Mars och Venus», tillkommen vid
ung. samma tid, kanske dock något närmare
slutet av S:s romerska period. Denna
sammanställning av manlig kraft och trotsande
vilja och av vek kvinnlig fägring, fången i
vanmakt, utgör det mest fulländade uttrycket
för S:s konstnärliga personlighet. Även detta
verk var ämnat att utföras i marmor, men
så hann ej ske, innan den engelske
beställaren avled.
Proportionsmodellen i gips i
Nationalmuseum kan blott låta ana den skönhet mästarens
hand skulle ha utvunnit ur marmorn. Ett
marmorexemplar i samma museum, hugget
först 1804, kännetecknas av den åldrade
mästarens av en frostigare nyantik anda berörda
formkänsla. Från Romåren må även nämnas
marmorstatyn »Venus som stiger ur badet»,
antikpåverkad och samtidigt sensuell i
rokokons anda, och marmorkopian efter den antika
»Apollino», båda i Nationalmuseum, samt
ter-rakottabysten i samma museum av den tyske
konstnären J. Ph. Hackert.
Sommaren 1778 hemkallades S. för att
efterträda Larchevéque i hans befattningar vid
hovet och Konstakad. Åren i Rom hade givit
upphov till de verk, på vilka hans storhet
såsom skulptör huvudsaki. grundas.
Förhållandena i Sverige skulle icke främja hans
fortsatta utveckling. På försommaren 1779 var
konstnären tillbaka i Stockholm. I slutet av
året kallas han till prof, vid Konstakad. Vid
Gustav 111 :s hov väntade man med otålighet
hans ankomst och skyndade att ge honom
beställningar, i första rummet porträtt av
kungafamiljens medl. och av personer ur de
högsta kretsarna. Till porträttbeställningarna
hörde på sätt och vis även den på konungens
önskan utförda marmorkopia av den antika
»Venus Kallipygos», som försågs med
grevinnan Ulla von Höpkens huvud. Detta frivola
skämt var den största beställning konstnären
erhöll av Gustav III.
S. fick även övertaga två uppgifter, som
Larchevéque ej hunnit slutföra före sin
avresa: monumentet över Cartesius i Adolf
Fredriks kyrka och utsmyckningen av sockeln till
Gustav II Adolfs ryttarstaty.
Cartesiusmonu-mentet visar, att S. ännu ej förlorat
sammanhanget med barocken. Gruppen för Gustav
Adolfsstodens postament, »Oxenstierna och
Historien» — gjuten i brons och uppställd på
avsedd plats först 1906 —, är till idén baiock
men har erhållit en nyklassisk formgivning.
Detsamma gäller om altartavlan med Kristi
uppståndelse i Adolf Fredriks kyrka (gips).
Bild 8. J. T. Sergel. Självporträtt. Marmorbyst i
IN ationalmuseum.
Dessa arbeten fingo sin slutliga utformning,
sedan S. återkommit från en ny resa till
Italien, vilken han 1783 fick företaga i Gustav
III:s uppvaktande följe. Vid denna tidpunkt
hade den nyantika konstuppfattningen inträtt
i ett skede, då man uppställde de gamles konst
såsom den förebild, vilken borde ej blott
studeras utan så nära som möjligt efterliknas.
De få skulpturer utanför porträttets område,
som S. fr. o. m. denna tid utförde, änglar för
Klara kyrka och Karlstads domkyrka,
kandelaberfigur av en kvinna med en skål på
huvudet (fri kopia efter antiken) och »Ceres
sökande Proserpina» (alla i gips; änglarna i
Klara kyrka huggna i marmor 1904,
gipsmodellerna nu i kyrkans gravkor), röja alla
denna uppfattning, medan de tillika visa ett
drag av varm sinnlighet i upplevelsen av
formens detaljer.
Omständigheterna efter hemkomsten voro ej
ägnade att låta konstnärens fritt skapande
ingivelse komma till sin rätt inom hans eget
egentliga område. Ilan tog skadan igen som
tecknare och lät sin penna gestalta en mängd
figurer och scener ej minst ur den dagliga
omgivningen. I dessa teckningar röjer sig
utom den plastiska formbegåvningen en stor
förmåga av livfullt berättande och
utpräglat måleriska anlag. Nationalmuseum i
Stockholm förvarar flertalet av S:s teckningar, som
äro ett nödvändigt komplement till
kännedomen om hans konstnärskap och framför allt
hans personlighet. Denna, som träder till
mötes även i hans brev, är utomordentligt
fängslande och sympatisk i sin manliga kraft
och värme, sin frimodighet och ridderlighet,
med en stegrad njutningsglädje som sin
huvudsakliga svaghet. S. rörde sig i den
gustavianska tidens olika Stockholmskretsar med en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
