Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sergi—Sering
703
naturlig värdighet. Vi möta i hans umgänge
aristokrater, diplomater, författare,
konstnärer, sceniska artister av bägge könen. Bland
hans närmaste vänner voro Carl August
Eh-rensvärd, Elias Martin, Desprez och Bellman.
Hans sista storverk blev den minnesstod, med
vilken Stockholms borgerskap 1790 beslutit
hedra Gustav lii och som avtäcktes 24 jan.
1808. 1 denna stora staty i brons, som efter
hans anvisning erhöll en verkningsfull
uppställning på Skeppsbron i Stockholm,
förhärligade han i anslutning till Apollo di
Belve-dereliguren hjälten och kulturfrämjaren.
S:s skulpturarbeten, skisser och studier,
som bevarats i hans ateljé, inköptes efter hans
död av staten och äro jämte de arbeten Gustav
Ill förvärvat införlivade med
Nationalmuseum i Stockholm, som äger allt väsentligt av
betydelse för studiet av hans konstnärskap.
Konstmuseet i Göteborg äger .en samling
originalgipser, några terrakottastudier och ett
antal teckningar. Byster och medaljonger
finnas i stort antal i enskild ägo.
S. har blivit föremål för en rik litt.
Särskilt böra nämnas C. R. Nyblom, »J. T. S.»
(1877); Chr. Eichhorns art. i Nordisk
Familjebok (l:a uppl.); J. Lange, »S. og Thorvaldsen»
(1886); G. Göthe, »J. T. S.» (1898) och »J. T.
S:s skulpturverk» (1921); II. Brising, »S:s
konst» (1914); L. Looström, »J. T. S.» (s. å.);
flera uppsatser av A. L. Romdahl i »Gammal
konst» (1916) och tidskrifter. A. L. R.
Sergi [sä’rd$i], G i u s e p p e, italiensk
antropolog och psykolog (f. 1841), prof, i Bologna
och Rom. Är mest känd genom sin metod att
systematisera människoskallar efter ögats
intryck och ej efter måtten. Det kan anses
utgöra en nyttig motverkan mot överskattning
av måtten inom antropologien. S. har
författat ett stort antal skrifter, däribland »Africa»
(1897), »Europa» (1908), »L’uomo» (1911) och
»Italia» (1919). Rbg.
Se’rgijevo [-jiva], rysk stad, se Z a g o r s k.
Sergipe [ser$i’pe], den till ytinnehållet
minsta av Brasiliens stater, en av de atlantiska
mellanstaterna, gränsar i n. till Rio Säo
Francisco; 21,552 kvkm, 547,965 inv. (beräknad
folkmängd 1930), en stor del negrer. Bördig,
skogbevuxen kustslätt, inre öppet högland
(agrestes). Odling av socker, bomull, manihot
m. m. Boskapsskötsel. Huvudstad: Aracajü,
vid järnväg till Säo Salvador (Bahia).
Se’rgius, namn på fyra påvar. 1. S. I (påve
687—701) förberedde romerska och grekiska
kyrkornas skilsmässa genom sitt förkastande
av trullanska synodens (692) beslut. — 2. S.
II (påve 844—847) tillsattes av adeln i Rom
och vigdes utan kejsar Lothar I:s bekräftelse
men tvangs av kejsarens son Ludvig att
erkänna det kejserliga överhöghetskravet. —
3. S. III var påve 904—911 (jfr Marozia).
— 4. S. IV var påve 1009—12.
Sericln, kem., se F i b r o i n.
Sericlt, miner., se G 1 i m m e r.
Serie’ma, zool., se Ormstorkar.
Seriemaskin, Seriegenerator, se
Elektriska maskiner, sp. 595—596.
Serier. 1. (Mat.) En följd av storheter,
a2, »3 • • •, seriens termer, bildade efter en
viss lag sålunda, att den allmänna termen, a",
är fullt bestämd genom sitt ordningsnummer
n. Bland elementära s. märkas de a r i t-
704
metiska, geometriska och
harmoniska (se Aritmetisk serie,
Geometrisk serie och Harmonisk s
e-r i e). Största intresse erbjuda de
oändliga s., som bestå av ett oändligt antal
termer. En sådan serie säges vara k o n v e
r-g e n t eller divergent, allteftersom
summan sn av de n första termerna närmar sig ett
bestämt ändligt värde eller icke, när n växer
i det oändliga. En serie, som konvergerar,
oavsett i vilken ordning termerna summeras,
kallas absolut konvergent. Om
summan av ett visst antal termer alltid är
ändlig men trots detta ej bestämd, kallas serien
o s c i 11 e r a n d e (t.ex. 1 + 1 — 1 + 1 — 1 ...,
vars summa är omväxlande +1 och + 2).
Inom analysen ha s. stor betydelse genom de
möjligheter de erbjuda till framställning eller
beräkning av funktioner. Man syftar härvid
att ersätta funktionen, f(x), med ett visst
antal termer av en konvergent serie samtidigt
med fordran på att det fel, som därmed begås,
skall hålla sig inom en viss gräns. Härvid
kan hända, att för vissa värden på x antalet
termer, som erfordras, växer i det oändliga;
då så icke är fallet, kallas serien likformigt
konvergent för ifrågavarande o?-värden eller
intervall. Företrädesvis ha de konvergenta s.
behandlats i analysen. Det är först sedan
några årtionden tillbaka, som de divergenta s.
börjat tilldraga sig alltmer växande intresse.
Genom att till termerna i summan s,i av de
n första termerna av en divergent serie foga
vissa av n beroende faktorer har man erhållit
nya konvergenta s. Dylika divergenta serier
kallas summerbara och utgöra numera
ett användbart hjälpmedel inom analysen.
Vissa s. behandlades redan av Euklides och
Arkimedes. Först under 1700-talet blevo de
undersökta i större sammanhang av bl. a.
Taylor, Maclaurin, Lagrange och Laplace.
Först med Cauchy och Abel infördes de stränga
behandlingsmetoder, som tillfredsställa den
moderna analysens krav. Divergenta s. ha
undersökts bl. a. av Borel, Césaro och Bohr. T. B.
2. (Geol.) Termen serie förekommer
stundom inom geologien för att beteckna den
närmaste stratigrafiska enheten under
system och över e t a g e el. 1 e d. I denna
omfattning brukas ofta underavdelning
i st. f. serie. — S. användes numera även i
st. f. grupp om sammanfattningen av de
under en e r a avlagrade bildningarna. K. A. G.
3. (Kem.) II o m o 1 o g a s., inom den
organiska kemien beteckning på grupper av
föreningar, som bildas av en modersubstans
genom en successiv och kontinuerlig ökning av
kol- och väteatomernas antal, så att varje led
i serien skiljer sig från det närmast föreg.
med atomgruppen CII2. Ex. på s. äro
metanseriens kolväten, fettsyrorna m. fl. G. S-ck.
Seriesnitt, bot. och zool., se M i k r o t o m.
Sérieux [seriö’], fr., allvarlig. — Au s
é-rieux [å-], på allvar.
Se’rifos, ö bland Kykladerna (jfr d. o.); 78
kvkm; känd för sin järnmalm.
Sèrikultur (av grek, ser, silkesmask),
silkesodling.
Sering [zé’-], Max, tysk nationalekonom (f.
1857). Blev prof, i Bonn 1885 och vid
lant-brukshögskolan i Berlin 1889, var även lärare
vid univ. där och övergick 1906 h. o. h. till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
