Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
725
Sevalla—Sevastopol
726
»De badande.» Målning av G. Seurat.
Sina teorier genomförde han i en mängd
landskap frän Seines och Engelska kanalens
stränder och genom interiörer och
figurmålningar som »Cachuca» (1890) och »Cirkus»
(1891). S. står dock högst i sina arbeten i
svart och vitt. Han efterlämnade flera hundra
teckningar. G-g N.*
Sevalla, socken i Västmanlands län,
Ytter-tjurbo härad, s. om Sala, kring Sagån och
nedre delen av dess biå Ranstaån el. Lillån;
38,45 kvkm, 590 inv. (1932). Kring åarna
bördiga bygder, omgivna av skog. 1,250 har åker,
2,206 har skogsmark. Ingår i Tortuna och S.
pastorat i Västerås stift, Sala kontrakt.
Seward [sjö’od], Albert Charles,
engelsk paleobotanist (f. 1863), prof, i botanik och
under flera år »vice chancellor» vid univ. i
Cambridge. S:s talrika arbeten behandla
företrädesvis mesozoiska
avlagringars fossila
växter samt främst
Storbritanniens
jura-och wealdenfloror, ss.
»The wealden flora»
(T 1894, II 1895),
»The jurassic flora. 1.
The Yorkshire coast»
(1900), »2. Liassic and
oolitic floras of
England» (1904) och »The
jurassic flora of
Su-therland» (1911). Han
har ägnat mycken
uppmärksamhet åt de fossila växternas
utbredning i stort, särskilt
Gondwanakontinen-tens (se d. o.) fossila floror, bl. a.
Glossopteris-floran (»Antarctic fossil plants», 1914). Flera
monogr. över mindre grupper äro för sin tid
märkliga, emedan de bygga på såväl fossilt
som nutida material, t. ex. »On the structure
and affinities of Matonia pectinata» (1899),
»On the structure and affinities of Dipteris»
(1901; tills, m. E. Dale), »The anatomy of
Todea» samt »The Araucarieae, recent and
extinct» (1906; båda tills, m. S. O. Ford). S.
har vidare utgivit en omfattande och mycket
använd paleobotanisk handbok, »Fossil plants»
(4 bd, 1898—1919), samt ett populärt
sammanfattande verk, »Plant life through the ages»
(1931). I samband med undersökning av
Grönlands fossila växtvärld (»The cretaceous
plant-bearing rocks of western Greenland», 1926)
har han bearbetat omfattande samlingar,
tillhörande Naturhistoriska riksmuseet i
Stockholm. Th. H-e.
Seward [sjö’od], William Henry,
nordamerikansk statsman (1801—72). Var från
1823 verksam som advokat i Auburn, staten
New York, valdes 1830 till statssenator och
var 1839—43
guvernör i staten New York
(whig), blev 1849 led.
av unionssenaten och
var inom det i
slavfrågan oeniga
wbig-partiet den främste
förkämpen för
negerslaveriets avskaffande.
Oerhört uppseende
inom hela unionen
väckte 1850 S:s förklaring
(11 mars) under den
stora debatten om
Clays kompromiss, att
»en högre lag än författningen» reglerade
frågan om slaveriets vara eller icke vara inom
territorierna. Han bekämpade 1854 energiskt
Kansas-Nebraskabillen (se d. o.) och gjorde
i ett tal i Rochester okt. 1858 det historiska
uttalandet om en »obetvinglig konflikt»
(ir-repressible conflict) mellan motsatta krafter,
innebärande, att »Förenta staterna förr eller
senare måste och skola bli en helt
slavhållande eller en helt det fria arbetet hyllande
nation». Då republikanska partiet 1860 skulle
utse presidentkandidat, fick S., som utan
gen-sägelse var partiets mest framskjutne ledare,
av valtaktiska skäl stå tillbaka för den vida
mindre kände Lincoln, vilken emellertid vid
sitt ämbetstillträde (mars 1861) utnämnde S.
till statssekr. Denne framlade s. å. en
äventyrlig plan om att söka avleda inbördeskriget
genom att förklara krig mot flera europeiska
makter (Spanien, Ryssland, England,
Frankrike), varvid han själv såsom politiskt
erfarnare än presidenten skulle med utsträckt
befogenhet leda företaget. Lincoln lade helt
lugnt detta vilda hugskott till handlingarna,
och S. blev sedan undér hela inbördeskriget
Lincolns lojale medhjälpare utan nya försök
att spela mentor. Han motsatte sig med
fasthet alla europeiska försök till inblandning
i inbördeskriget. Samma kväll Lincoln
mördades (14 april 1865) blev S. i sitt hem utsatt
för ett mordförsök av en bland de
samman-svurna. Han blev illa knivskuren men
räddades av sin tillskyndande son. S. kvarstod som
statssekr. under Andrew Johnsons
presidentskap (till mars 1869) och avslöt 1867 med
Ryssland fördraget om köpet av Alaska. Det
stöd, som S. gav presidenten Johnsons
moderata rekonstruktionspolitik, avlägsnade
honom från det republikanska partiets
majoritet, och han drog sig 1869 från politiken.
Sonen F. W. S. utgav hans självbiogr. (till
1834) med biografiskt tillägg och brevutdrag
(1877). S:s »Works» (tal, essäer, diplomatisk
korrespondens) äro med biogr. utg. av G. E.
Baker (5 bd, 1883—84). — Litt.: G.
Wel-les, »Lincoln and S.» (1874); F. Bancroft, »The
life of W. H. S.» (2 bd, 1900). V. S-g.
Sevastopol [-stå’pol], tatar. Achiar, stad och
fästning i ryska autonoma republ. Krim, på
s. v. kusten av halvön Krim, vid en från v.
inträngande, 8 km lång, i fyra mindre vikar
delad bukt, som bildar en förträfflig, stor och
isfri hamn; 74,703 inv. (1926). S. är station
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
