Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
731
Sevilla—Sèvres
732
företog långvariga resor till olika trakter av
Frankrike, varifrån hon underhöll flitig
brevförbindelse även med vänner i Paris. Sina sista
år tillbragte hon hos dottern i Provence.
Breven till denna utgöra
huvuddelen av
hennes alstring, en
fortlöpande dagbok, vari
icke blott hennes eget
liv utan hela
1600-talets Frankrike
avspeglas. Hon är, har
det sagts, sin tids
mest lysande
journalist. Hennes stil har
ett enkelt behag och
en frisk sälta, som
skarpt bryter av mot
samtidens preciösa
modeprosa. Hennes brev till dottern madame
de Grignan började tryckas 1726; kritisk
uppl. av P. Mesnard m. fl. (15 bd, 1862—67).
— Monogr. av G. Boissier (1887), É. Faguet
(1910), H. Celarie (1925) och J. Lemoine (1926
ff.); se även M. de Massa, »Les annales de
m:me de S.» (1897), Ellen Fries, »Märkvärdiga
qvinnor», I (1890), och G. Brunet, »Évocations
littéraires» (1931). Kj. S-g.
Sevilla [se<ni’lja]. 1. Provins i s. Spanien,
utgör en del av Andalusien (se d. o.), kring
Guadalquivir, Genil, Guadaira och Guadiamar.
S. är ett bördigt slättland, i n. begränsat av
förgreningar från Sierra Morena; 14,062 kvkm,
756,713 inv. (1931). Rikliga förekomster av
järn, koppar och mangan. Jordbruk
(spannmål, tobak, vin, sydfrukter).
2. Huvudstad i sp. prov. S. (Andalusien),
vid Guadalquivir, 87 km trån dess mynning;
219,346 inv. (1931). S. ligger på en bred slätt
på flodens vänstra strand, på den högra
arbetar- och zigenarförstaden Triana. Klimatet
i S. hör till det varmaste på europeiska
fastlandet. Medeltemp. är nära 28° C, maximum
47,4°. Karakteristiska för S. äro gårdarna med
tälttak, patios, där familjen under den varma
årstiden ständigt vistas. S. är säte för ett
militärkommando och en ärkebiskop. Den
väldiga gotiska katedralen, Santa Maria de la
Sede, på platsen för en morisk moské från
1100-talet, påbörjades 1402 som femskeppig
basilika, restaur. 1882—1901. Katedralen är
rik på konstskatter; stor prakt har
utvecklats i Sacristia mayor och Sala capitular.
Till katedralen överfördes Columbus’ (se
vidare d. o.) förmodade kvarlevor 1899. N. om
katedralen öppnar sig Patio de los Naranjos
med Capilla de la Granada, en lämning från
den gamla moskén, samt Biblioteca
Colom-bina, stiftat av Fernando Colön 1539, med
50,000 bd (huvudsaki. verk om Amerikas
upptäckt, däribland handskrifter av Columbus).
Vid katedralens n. ö. hörn reser sig
klocktornet Giralda, S:s vårdtecken, 93 m högt, uppf.
1184—96, restaur. 1885—88. S. ö. om
katedralen, vid Plaza del Triunfo, ligger den
moriska kungaborgen Alcäzar (restaur. 1855—89);
synnerligen praktfulla äro ambassadörernas
gemak och slottsträdgården. Mellan Alcäzar
och katedralen ligger vid Plaza del Triunfo
börsen, Casa Lonja med Archivo general de Indias.
S:s centrum är Plaza de la Constituciön med
stadshuset, en renässansbyggnad från 1500-
talet, senast restaur. 1928. Mot n. leder den
trånga Calle de las Sierpes, S:s livligaste
gata. N. om stadshuset univ., stiftat 1502
(omkr. 400 stud. 1929). V. härom ligger
provinsmuseet med arkeol. och tavelsamling
(Mu-rillo, Zurbarän m. fl.), i ö. det rikt dekorerade
Casa de Pilato. I stadens s. del reser sig
på Guadalquivirs strand Torre del Oro (delvis
från 1200-talet), ett moriskt befästningstorn.
N. v. därom tjurfäktningsarenan La Real
(plats för 14,000 åskådare). Mellan
Alcäzar-trädgården och Jardines de Santelmo vid
floden en kolossal tobaksfabrik i barockstil;
s. ö. därom den vidsträckta Parque de Marfa
Luisa, sedan 1912 utställningspark. En n.
fortsättning på parken är Prado de San
Sebastian, ett vidsträckt nöjesfält, skådeplats
för årliga folkfester, över Guadalquivir leda
fem broar, två byggda 1927—28. På flodens
högra strand, ovanför Triana (med tillv.
av majolika), ligger det 1401 gr. klostret
Cartuja, sedan 1839 lergodsfabrik. S:s
betydande industri omfattar maskiner,
tobaks-varor, lergods, choklad, siden m. m.;
järngju-terier. S:s flygplats, i Tablada, ligger s. v.
om staden, luftskeppshamn (började byggas
1928) 44 km n. v. om S. S:s hamn anlöpes
vid flodtid av de största fartyg. Vid Tablada
byggdes 1909—26 en kanal, som väsentligt
förkortar vägen till S. Exporten omfattar vin,
sydfrukter, ull, järn-, bly- och kopparmalm,
kvicksilver, kork m. m. E. L-r.
Det urspr. iberiska S. kallades av romarna
Ilispalis, gjordes av Augustus till romerskt
municipium, var huvudstad i vandalernas
rike, kom 531 under västgöternas välde och
erövrades 712 av araberna. Det blev en av
den arabiska kulturens medelpunkter i
Spanien, huvudstad i olika kali fat samt
erövrades 1248 av Ferdinand av Kastilien. 1501—
1720 hade S. monopol på handeln på
Amerika. Guadalquivirs uppgrundning berövade
S. på 1700-talet dess ställning som
transocean handelshamn. S. var 1808
utgångspunkt för motståndet mot fransmännen och
hölls 1810—12 besatt av marskalk Soult.
Litt.: K. E. Schmidt, »S.» (i serien
»Be-rühmte Kunststätten», 1902); A. Guichot y
Sierra, »El cicerone de S.» (1925 ff.). V. S-g.
Sèvre [sävr], två floder i v. Frankrike.
S.-Nantaise [sa’vre-nätä’z], från Hauteurs de
la Gätine till Loire mitt emot Nantes (136 km
lång), och S.-Niortaise [sä’vro-niårtä’z],
till Anse dè 1’Aiguillon av Atlanten, 18 km n.
om La Rochelle; 150 km lång, segelbar för
mindre fartyg till Niort, för större till Marans,
varifrån kanal leder till La Rochelle. E. L-r.
Sèvres [sävr], 1. D e u x - S. [dö-], dep. i v.
Frankrike, utgörande delar av forna prov.
Poitou, Aunis och Saintonge; 6,054 kvkm,
308,481 inv. (1931). N. delen, La Gätine, är
kuperad, s. delen, La Plaine, en delvis bördig
slätt. Jordbruk och boskapsskötsel samt
bergsbruk (järn, stenkol m. m.). Livlig handel.
Huvudstad: Niort. — 2. Stad i fr. dep.
Seine-et-Oise, mellan Paris och Versailles, på högra
Seinestranden; 14,505 inv. (1926). Statlig
porslinsfabrik, gr. 1738 i Vincennes, flyttad
till S. 1756, inköpt av kronan 1760; vann
världsrykte på 1800-talet under Brongniarts
ledning. Statlig keramisk skola. Keramiskt
museum, gr. 1824. E. L-r.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
