Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
733
Sèvresporslin—Seychellerna
734
Sèvresporslin [sävr-], se P o r s 1 i n, sp. 1265.
Sexa, eg. måltid, som intages kl. 6 e. m.,
lätt aftonmåltid.
Sexagèsima, lat., den sextionde (näml,
dagen före påsk), åttonde söndagen före påsk.
Jfr Kyndelsmässan och Septuagesima.
Sexdrega, socken i Älvsborgs län, Kinds
härad, kring Ätran, n. om Svenljunga; 86,35
kvkm, 1,116 inv. (1932). Omfattar kring
Ätrans odlade dal skogiga platåer och
myrmarker. 861 har åker, 5,443 har skogsmark.
Ingår i S., Roasjö, Ljushults och Hillareds
pastorat i Göteborgs stift, Kinds kontrakt.
Sexfotingar, Ilexa’poda, zool., dets. som
insekter (se d. o.).
Sexling, svenskt skiljemynt på 1600- och
1700-talet, lika med 1/6 öre smt.
Sexmän, stundom kallade
Rotemästa-r e, förr ordningsmän för kyrkotukt i
socknen. Se även Kommun, sp. 1027. Efter
införande av 1862 års kommunalförfattningar
försvunno småningom s.
Sexradigt korn, bot., se Kornsläktet,
sp. 1234.
Sext (lat. se’xta), mus., sjätte tonsteget i
den diatoniska skalan. S. ä,r antingen stor
(c—a), liten (c—ass) el. överstigande (c—aiss).
Sextackord, terskvintackordets första
omvändning (e g c i st. f. c e g); besiffras 6.
Sextant.
Sexta’nt, vinkelmätningsinstrument, som
utvecklat sig från gradstocken och vars limb
graderats till en motsvarighet av Ve varv el.
60°. Konstruktionen av s. grundar sig på att,
om en ljusstråle undergår reflexion mot två
planspeglar, strålen vid utgåendet bildar en
vinkel mot infallsriktningen, vilken är dubbelt
så stor som spegelplanens vinkel. S. har en
synnerligen mångsidig användning inom
navigationen, särskilt för uppmätning av solens
höjd. För erhållande av vederbörlig skärpa i
avläsningarna är s. försedd med
diopteran-ordningar el. avläsningskikare. Behovet att
kunna göra sig oberoende av den naturliga
horisonten har medfört konstruktionen av
ni-våsextanter, där ett vattenpass bestämmer
horisontalläget. K. Lmk.
Sexte’rn (av lat. sexte’rni, sex i sänder),
inlägg av sex pappersark.
Sexte’tt, mus., musikstycke för sex stämmor.
Sextllis, lat., se Augusti.
Sextol [-tå’l], mus., grupp av sex
likvärdiga noter, som skola utföras på samma tid
som fyra av samma slag.
Sexual, S e x u e’l 1 (av lat. se’xus, kön),
könlig, som har avseende på kön el. könlig
fortplantning.
Sexualorgan, könsorgan.
Sexualpedagogik, se
Sexualundervisning.
Sexualpsykologi, läran om i samband med
könslivet stående själsliga företeelser, både de,
som tillhöra det normala, och de, som tillhöra
det abnorma själslivet.
Sexualsystem, bot-, se Linnés
sexualsystem.
Sexualundervisning, undervisning om
könslivet och därmed sammanhängande spörsmål.
S. har under senare år blivit särskilt
uppmärksammad i Sverige. I § 27 av lagen 20
juni 1918 ang. åtgärder mot utbredning av
könssjukdomar (se d. o., sp. 506) ges
föreskrift om spridande av kunskap om dylika
sjukdomar m. m. Med anledning härav
av-gåvo 1921 särskilt tillkallade sakkunniga
betänkande, innefattande förslag om att
undervisning i sexuell hygien och om de
smittsamma könssjukdomarna skulle meddelas i
skolorna samt att en för den vuxna
befolkningen avsedd upplysningsverksamhet
rörande dessa frågor skulle organiseras.
Förslaget har ännu ej föranlett någon slutlig
åtgärd från K. m:ts sida. Vid många högre
flickskolor o. a. för kvinnliga lärjungar
avsedda läroanstalter har likväl s. sedan flera
år lämnats. Även de allmänna läroverkens
nu gällande kursplaner medge behandling av
hithörande frågor vid undervisningen. — Se
vidare ovannämnda betänkande (1921). Jfr
även Julia Kinberg och A. Sundquist, »Sexuell
undervisning» (2:a uppl. 1910), F. W.
Foer-ster, »Sexuell etik och sexuell pedagogik»
(1908), Ebba Pauli, »Våra barns moraliska
fostran» (1921), och Rut Grubb, »Vad skola
vi säga våra barn om släktlivet?» (1931).
Åtskilliga för de unga avsedda skrifter ha under
senare år utkommit; bland dem må nämnas
Rut och Eric Grubb, »Släktlivet» (1931), och
Siri Wikander-Brunander, »Ärliga svar på
tysta frågor» (s. å.). Fr. Sg.
Seychellerna [säJäT-], fr. Séchelles, britt,
ögrupp och kronkoloni i Indiska oceanen, omkr.
1,000 km n. n. ö. om Madagaskar; omfattar
med de administrativt tillhörande
Amiran-terna, Aldabraöarna m. fl. ett 100-tal öar med
en total areal av 404 kvkm; 28,217 inv. (1930),
huvudsaki. franska kreoler jämte indier och
kineser samt högst 1,000 vita. Språket är
franska, och omkr. 2/3 av inv. äro rom.-kat.
Huvudstad och hamn är (Port) Victoria (förut
kallat Mahé) på ön Mahé. — De största öarna
äro Mahé (142 kvkm), Praslin (39 kvkm) och
Silhouette (20 kvkm). De flesta öarna äro
granitiska och kantas delvis av korallrev,
öarna äro bergiga och nå 915 m på Mahé, 755
m på Silhouette. Klimatet är hälsosamt;
orkaner förekomma ej. Faunan och floran
omfatta för S. karakteristiska arter, ss.
Seychel-lerpalmen, Lodoicea Sechellarum (se Palmer,
sp. 564). Huvudnäringar: fiske och jordbruk.
Vaniljodling. Största exportartiklar äro copra
och kanelolja. — S. upptäcktes av portugiserna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
