Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
735
Seydel—Seymour
736
på 1500-talet, annekterades av Frankrike 1744
men koloniserades först omkr. 1768. 1810
ockuperades S. av engelsmännen, till vilka
öarna avträddes i Parisfreden 1814. S.
uppkallades 1756 efter vicomte Moreau des
Séchel-les. — Litt.: A. A. Fauvel, »Unpublished
docu-ments on the history of the Seychelles islands
anterior to 1810» (1909; med bibliogr.).
Seydel [zai’dal], Rudolf, tysk filosof (1835
—92), prof, i Leipzig. Skr.: »Logik oder
Wis-senschaft vom Wissen» (1866), »Ethik oder
Wissenschaft vom Seinsollenden» (1874),
»Re-ligionsphilosophie im Umriss» (1893; postumt)
m. fl. Huvudföremålet för S:s spekulation var
religionsfilosofien, där han i likhet med
Schel-ling antog en intellektuell åskådning av det
absoluta. G. O-a.
Seydisfjord [såi’-], isl. Seydisfjördur, stad
på Islands östkust; 957 inv. (1929). S. är
östlandets förnämsta handelsplats och har
betydande fiske.
Seydlitz [zäPtlits], Ernst v. S. K u r
z-b a c h, tysk geograf (1784—1849). Utgav
1824 som inspektor för skolorna i Gnadenfrei
i Schlesien en kort lärobok i geografi, som
dels av honom själv, dels av senare
bearbe-tare utvidgades så, att »Grosser Seydlitz» nu
är en av de större och mest använda
läroböckerna i geografi, även nyttjad för högre
studier utanför Tyskland. En 100-årsupplaga
utkom 1925. O. Sjn.
Seydlitz [zai’tlits], Friedrich Wilhelm
von, frih., preussisk kavallerigeneral (1721—
73). Blev 1755 överste för ett kyrassiärreg:te
och utmärkte sig som brigadchef vid Kolfn
1757. S :s insats som
kavalleribefälhavare vid
Rossbach s. å. och vid
Zorndorf 1758 var av
avgörande betydelse;
vid Hochkirch s. å.
skyddade han med
kavalleriet återtåget,
men vid Kunersdorf
1759 led kavalleriet
under hans befäl
allvarlig motgång. Efter
fredsslutet skapade S.
såsom
kavalleriinspektör i Schlesien det
be
römda preussiska rytteriet, vilket övriga
länder skyndade att efterbilda. Han blev general
1767. — Litt.: Biogr. av E. Buxbaum (3:e
uppl. 1905). Wdt.
Seyffert [zaPfort], Moritz, tysk skolman
och klassisk filolog (1809—72), prof, vid
Joa-chimthalgymnasiet i Berlin 1846—71. S.
författade flera ofta omtryckta läroböcker i
klassiska språk och ombesörjde nya editioner av
Ellendts 1928 i 70:e uppl. utg., även i Sverige
länge använda latinska skolgrammatik.
Seymour [sFmå], engelsk adelssläkt, som på
1200-talet omtalas i Monmouthshire och urspr.
bar det normandiska namnet S : t M a u r,
återupptaget av släktens huvudgren 1863.
Genom gifte samlade den stora gods i
Somer-setshire och Devonshire. Politiskt framträdde
inom släkten först sir J o h n S., som tillhörde
Henrik VII:s och Henrik VIII:s
förtroendemän. Hans äldste son, Edward S., blev 1537
earl av Hertford och 1547 hertig av S
o-m e r s e t (se vidare d. o.), men i samband
med hans avrättning gick släkten förlustig
titlarna. Earltiteln av Hertford återgavs 1559
till hans äldste son i andra giftet, Edward
S. (omkr. 1539—1621); denne gifte sig med lady
Catherine Grey, vilken som dotterdotters
dotter till Henrik VII var tronföljdsberättigad
och därför av drottning Elisabet förföljdes.
Hans sonson William S. (1588—1660)
ingick äktenskap med Arabella Stuart (se d. o.),
blev 1640 markis av Hertford, kämpade på
den kungliga sidan i inbördeskriget och
upphöjdes vid restaurationen till hertig av
So-merset. Denna ättgren utslocknade 1750, och
hertigvärdigheten övergick då till ättlingarna
av den förste hertigen av Somerset i dennes
första äktenskap. Titeln earl, senare markis
av Hertford gavs till en yngre linje av denna
gren, som av arvsskäl antog namnet S. - C o
n-w a y. Dit hörde bl. a. diplomaten sir George
Hamilton S. (1797—1880), envoyé i
Petersburg 1851—54 och i Wien 1855—58, samt
amiralen Frederick Beauchamp Paget
S. (1821—95), som bombarderade Alexandria
1882 (se Egypten, sp. 393) och som lön för
sina förtjänster under kriget i Egypten blev
pär med namnet baron Alcester. — Till
släktens medlemmar höra i övrigt drottning
Jane S. (se nedan), hennes bror
storamiralen Thomas S., baron S. of Sudeley
(se nedan), samt amiralen sir M i c h a e 1 S.
(1802—87), som deltog i operationerna i
Östersjön under Krimkriget och sedan spelade en
framskjuten roll under operationerna i Kina
före fördraget i Tientsin 1858 (jfr Kina, sp.
712). V.S-g.*
Seymour [sl’må], H o r a t i o, amerikansk
politiker (1810—86). Valdes 1852 som
demokraternas kandidat till staten New Yorks
guvernör, föll igenom 1854 och sökte 1861 i
det längsta arbeta för förlikning mellan
nordstater och sydstater. 1863—65 var han
ånyo New Yorks guvernör och 1868
demokratisk presidentkandidat mot Grant. S. drog
sig sedan tillbaka från politiken. Jfr den till
valkampanjen s. å. utgivna skriften »The
public record of H. S.». V. S-g.
Seymour [si’må], Jane, drottning av
England (1509—37),
syster till Edward S., 1 :e
hertig av Somerset
(se d. o.). Var
hovdam hos Henrik VIII :s
båda första gemåler.
Hon avvisade
konungens närmanden, så
länge han ej kunde
lova henne äktenskap.
Efter Anna Boleyns
(se d. o.) avrättning
blev hon konungens
gemål och moder till
Edvard VI. Hon
skild
ras som enkel och välvillig och var ganska
avhållen vid hovet. Kort efter Edvards
födelse avled hon i barnsängsfeber.
Seymour [siTnä], Thomas, engelsk
storamiral (1508—49), svåger till Henrik VIII
och bror till protektorn Somerset (se d. o.).
Blev 1547 pär (baron S. of Sudeley), gifte sig
s. å. i hemlighet med konungens änka,
Katarina Parr, och sökte efter hennes död (1548)
vinna prinsessan Elisabets hand. För sina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
