Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
771
Siam (Befolkning—Försvarsväsen)
772
Rissådd i Menamdeltat.
derna på européer, medan mellanhänder och
detaljister vanl. äro kineser.
S:s naturliga förbindelseleder äro floderna,
särskilt Menam upp till Me-pings inflöde. På
Me-ping försiggår livlig sjöfart upp till norra
S:s viktigaste stad, Chiengmai. Denna stad
är även ändpunkt för järnväg till Bangkok
i anslutning till Federerade malajstaternas
järnvägar på Malacka (till Singapore etc.).
Från Ayuthia utgår en linje österut med
dellinjer från Korat till Konken (banan ännu ej
färdig) och till Ubon. Dessutom går från
Bangkok en linje till Aran Pratet vid
Kam-bodjagränsen. Ett stort antal
automobillin-jer kompletterar det glesa järnvägsnätet.
Befolkning. Första census för hela landet
upprättades 1909 (8,149,487 inv.). Enl. 1929
års census (11,506,207 inv.) voro 10,493,304
siameser, 445,274 kineser, 379,618 indier och
malajer, 60,668 kambodjaner, 5,321
annami-ter, 27,505 shaner, 4,880 burmaner, 1,920
européer och amerikaner, 295 japaner och 87,422
ej specificerade. Danskarna, vilka jämte
engelsmän och amerikaner tagit verksam del
i landets modernisering, t. ex. beträffande
gendarmeriväsendet, uppskattas till omkr.
200 pers. Siameserna tillhöra taifolken (se
T a i); till dem höra även laos (se d. o.), som
i allm. bebo de mindre bördiga trakterna i n.
och ö., övre S:s dalstråk och Koratplatån.
Den förhärskande religionen är buddismen.
Malajerna i södra S. ha, ehuru de övergivit
sitt modersmål, dock bevarat sin
muhammedanska bekännelse. Obligatorisk
undervisning för barn upp till 14 år infördes 1921.
Mer än 82 % av de kommunala skolorna och
29 % av de statliga äro lokaliserade till
klostren. Ett univ. finnes sedan 1917 i Bangkok.
Mynt, mått och vikt. S. avskaffade i maj
1932 guldmyntfoten. Myntenheten är
silvermyntet tical (siam. bat), delad i 100 satang.
11 ticals motsvara 1 pd st. Sedlar om 5, 10,
20, 100 och 1,000 ticals infördes 1902.
Metersystemet infördes 1923. De off. måtten och
vikterna äro: 1 wah = 2 m, 1 sawk = 0,5 m,
1 keup = 0,25 m; 1 rai = 1,600 kvm, 1 ngan
= 400 kvm etc.; 1 standard kwien = 2,000
liter, 1 standard ban = 1,000 liter, 1 standard
tanan = 1 liter; 1 standard picul = 60 kg, 1
standard catty = 600 g.
Finanser. Budgeten för 1931—32
beräknades till 8,576,961 pd st. Statsinkomsterna
härröra mest från tullar och acciser, opium,
jordarrenden och järnvägar. De största
utgiftsposterna voro 1930 järnvägsbyggnader
och irrigationsföretag. M.
Författning. S. är sedan en i juni 1932
företagen statsvälvning en konstitutionell
monarki. Förut biträddes konungen, som var
oinskränkt härskare, närmast av ett »högsta
råd», vars medl. alla voro prinsar, och
verkställigheten av de kungliga besluten var
anförtrodd åt ett kabinett av chefer för de
olika förvaltningsgrenarna. Prinsarna och
ämbetsmannaadeln bildade en privilegierad
överklass, medan de lägre klasserna voro
mer el. mindre ofria. Den i juni 1932
tillkomna författningen vill vara utpräglat
demokratisk. Den politiska makten
förbehål-les åt ledarna för det folkparti, som
åstadkommit statsvälvningen, och med konungens
personliga deltagande i lagstiftnings- och
förvaltningsärenden är det förbi; om han vägrar
underteckna ett regeringspåbud, äger
senaten att ge det fullständig giltighet. Denna
senat består av 70 kungavalda led., till vilka
enl. författningen efter 6 mån. skulle komma
70 folkvalda. Vid sin sida har senaten ett
slags folkförsamling, utsedd genom
medelbara val med allmän rösträtt. Kandidater
till dessa val få undergå ett slags politisk
examen efter ett av senaten bestämt
formulär. Efter 10 år skall senaten helt bestå av
folkvalda led. Författningen antyder
emellertid möjligheten av diktatoriska
styrelsemetoder, om införandet av sådana skulle visa
sig nödvändigt. V. S-g.
Förvaltning och indelning. S. är sedan 1926
delat i 14 storprovinser (monthons), med var
sin av konungen utsedde styresman. Monthons
äro delade i 79 provinser (muang), dessa i
distrikt (ampur) och distrikten i kommuner
(kamnan). G. H-n.
Försvarsväsen. Arméns organisation är
grundad på allmän värnplikt. Denna varar
25 år, av vilka den värnpliktige tillhör aktiva
armén och är i tjänstgöring 2 år, l:a reserven
7 år med en maximitjänstgöring av 2 mån.
per år, 2:a reserven 10 år med en
maximitjänstgöring av 1 mån. per år och 3:e reser-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
