Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
769
Siam (Näringsliv och kommunikationer)
770
fluktuationer äro betingade av flodens
ringa lutning och den stora
översväm-ningsarealeu. Under den period, då riset
är mest i behov av vatten, disponeras
1,000—1,200 kbm i sek. Stora
irriga-tionsföretag äro under utförande, delvis
fullbordade. De avse att ordna
bevattningen på nästan hela den centrala
slätten mellan staden Ayuthia och havet, en
areal av omkr. 4,500 kvkm. Inloppet till
Menam spärras av sandbankar, och på
Siamviken försvåras sjöfarten under
syd-västmonsunen. Chantaburi är den enda
hamnen av betydelse på östkusten; höga
berg och feberinfekterade skogar skilja
i söder S. från Kambodja. Hela
kuststräckan mellan Menams och Mekongs
mynningar är nästan h. o. h. ökenartad,
trots bördigheten på enstaka orter.
Norra S., landsdelen Västlaos kring Menams
källor, är en bergstrakt, täckt av
yppiga skogar av teak m. m., över vilka
ofta höja sig för norra S. karakteristiska
klippor av kalksten. — Om geologi,
klimat, växt- och djurvärld
se Bortre Indien.
Näringsliv och kommunikationer.
Riset är i S. av dominerande ekonomisk
betydelse. Risodlingen upptar omkr.
90 % av all odlad jord och sysselsätter
80 % av befolkningen. Riset
representerar normalt omkr. 70 % av exportvärdet
med ett värde av 400 mill. kr. Det är
befolkningens förnämsta livsmedel och
spelar f. ö. en stor roll i det sociala och
religiösa livet. Risproduktionen har
successivt ökats och uppgick 1930—31 till
4,8 mill. ton. I Bangkok med omnejd
finnas omkr. 75 riskvarnar, i det övriga
S. 700, vanl. i händerna på kineser el.
européer. S:s största rismarknad är s.
Kina. Andra kulturväxter äro av
relativt underordnad betydelse. Majs och
bomull odlas i norra S. och silkesmasken
särskilt på Koratplatån; på Malacka ha
gummiplantagerna pä senare tid kraftigt
utvecklats. Kokosnötter, tobak och kring
Chantaburi peppar äro bland de
viktigare plantageprodukterna. Husdjurens an-
tal har ökats jämsides med risodlingens
utveckling. 1931 funnos 4,7 mill. bufflar, 4,8
mill. sebuoxar och 9,582 elefanter; de senare
ha sitt största värde för transporttjänst i
teakskogarna. Stora tropiska skogar avlösa
de stora slätterna, och vad riset är för södra
S., äro teakskogarna för norra S. Teakträ är
näst riset den förnämsta exportartikeln.
Teakträindustrien, under statens kontroll, är
hu-vudsakl. i britt, händer; danska Ostasiatiska
kompaniet har även betydliga koncessioner
i norra S. och på Malacka. Timret flottas
under regntiden på Menam och uppsamlas vid
Bangkok. Stora timmerkvantiteter flottas
även på Mekong till Franska Indokina och
på Salween till Burma (Moulmein).
Teakträ-exporten uppgick 1929—30 till 66,085 ton.
Andra värdefulla träslag, t. ex. ebenholts och
järnträ, utföras även. En annan betydande
skogsprodukt är gummilacka. Av
mineraltillgångarna är tennet viktigast, först
exploaterat av kineserna på Malacka. De små kine-
Storprovinser: 1 Ayuthia; 2 Chantaburi; 3 Krung
Deb (= Bangkok); 4 Nakon Jaissi; 5 Nakon Rachasima;
6 Nakon Sawan; 7 Nakon Sritamarat; 8 Patani; 9 Payap;
10 Pitsanulok; 11 Prachinburi; 12 Puket; 13 Ratburi;
14 Udorn.
siska företagen ha nu avlösts av större bolag,
huvudsaki. brittiska och australiska.
Tennproduktionen, ökad under världskriget, nådde
kulmen 1929—30 med något mer än 11,000
ton. På Malacka utvinnes även volfram, i
trakten av Chantaburi rubiner, safirer o. a.
ädelstenar. Guld, silver, järn, koppar, zink,
bly och brunkol förekomma men ha ej fått
större ekonomisk betydelse.
S. är ett utpräglat agrarland, industrien är
med undantag av riskvarns- och
sågverksindustrien blott av lokal betydelse. Främsta
importvaror äro textilvaror, livsmedel
(särskilt socker), petroleum, järn- och
stålvaror, tobak, automobiler, elektrisk materiel,
maskiner m. m. Exportvärdet var 1930—
31 14,7 mill. pd st. (20 mill. 1929—30),
importvärdet 14,1 mill. pd st. (18,8 mill. 1929—30),
därav ris för 9,4 mill. pd st., tenn och
tennmalm för 1,5 mill. och teakträ för 900,000 pd
st. Omkr. 85 % av utrikeshandeln gå över
Bangkok. Grosshandeln är till stor del i hän-
XVII. 25
SIAM
Skäla l:15rmH.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
