Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
775
Siamkardemumma—Sibelius, Chr.
776
Siamkardemumma, bot., se Kardemumma,
sp. 326.
Siamviken, bred vik av Sydkinesiska
havet, mellan Malackahalvön och Bortre Indien.
I S:s inre del utmynnar Siams huvudilod,
Men am.
Si-an, S i - n g a n, huvudstad i kin. prov.
Shen-si, på lösslätten vid Wei-ho, en biflod
till liuang-ho; omkr. 700,000 inv. Av inv.
beräknas 50,000 vara muhammedaner. S. är en
av Kinas historiskt mest intressanta städer
(se Kin a, sp. 707). Staden omges av murar
frän tiden för Mingdynastiens grundande, och
en mur skiljer kinesstaden från tataistaden.
Säte för Nordvästuniv. (1924). Vid utbrottet
av revolutionen 1911 utkämpades i S. strider
mellan kineser och manchuer, varvid 20,000
pers, beräknas ha blivit dödade.
Siang-kiang, llsiang-kiang,
huvudflöden i kin. prov. Hu-nan, upprinner i prov.
Kuang-si, flyter mot n., upptar en mängd
tillflöden och mynnar genom sjön Tung-ting i
Yang-tsi-kiang. Omkr. 700 km lång. Segelbar
för ångfartyg till Siang-tan april—okt. Jfr
S i - k i a n g.
Siang-tan, stad i kin. prov. Hu-nan vid
Siang-kiang; omkr. 300,000 inv. Viktig
flodhamn och livlig handel med ris, bambu, papper,
te m. m.
Siang-yang [-jan], Hsi an g - y an g,
handelsstad i kin. prov. Hu-pei, vid floden
Han-kiang; omkr. 25,000 inv. Var fordom en
stark fästning, som intogs av Kubilai efter
fem års belägring.
siau’liai, po. Szawle, ry. Sjavli, ty.
Schau-len, stad i n. Litauen, 120 km n. n. v. om Kovno;
22,996 inv. (1931). Järnvägsknut; livlig
handel med jordbruksprodukter; betydande
läderindustri.
Sibba’ldia procu’mbens, Fjällklöver, en
till fam. rosväxter hörande, liten flerårig
fjällört med trefingrade blad och i knippen
samlade, små, blekt gula blommor. Står nära
släktet Potentilla. G. M-e.
Sibbarp, socken i Hallands län, Faurås
härad, innanför kustslätten n. om Falkenberg;
63,68 kvkm, 1,003 inv. (1932). Odlade
dalbygder mellan utlöpare från det inre platålandet.
1,783 har åker, 3,062 har skogsmark. Ingår
i S:s och Dagsås pastorat i Göteborgs stift,
Falkenbergs kontrakt.
STbbern, Frederik Christian, dansk
filosof (1785—1872). Blev jur. kand. 1810 och
fil. dr 1811, studerade samtidigt matematik,
filosofi och fysik. S. stod N. F. S.
Grundt-vig och bröderna
ör-sted nära och
påverkades under en resa
i Tyskland 1811—13
av Steffens, Fichte och
Schleiermacher. 1813
blev han e. o., 1829
ord. prof, i filosofi vid
Köpenhamns univ.,där
han skattades högt
som lärare genom sin
ädla personlighet. Han
tillhörde icke någon
bestämd skola och
bildade icke något eget
system men eftersträvade en harmonisk
förening av idealitet och verklighet. S:s vikti-
gaste verk äro »Menneskets aandelige natur
og væsen» (2 bd, 1819—26), »Om elskov» (1819),
»Om erkendelse og granskning» (1822), »Om
poesi og kunst» (1834—53), de starkt
personliga »Udaf Gabrielis’s breve» (1826—50) och
»Meddelelser af indholdet af et skrift fra aaret
2135» (3 dir, 1858—72), där han framlägger
en religiös kommunism. P. E-t.
Sibbern, Georg Christian, norsk
diplomat, statsminister (1816—1901), son till V.
Chr. V. S. Blev jur. kand. 1837,
ministerresi-dent 1854 i
Washington, sekr. hos
kronprins Karl som
vice-konung i Norge 1856.
S. var medlem av
in-terimsregeringen 1857,
statsminister och (som
sådan) medlem av
norska statsrådsavd. i
Stockholm 16 dec.
1858—30 nov. 1861, då
han tog avsked till
följd av den genom
striden om riksaktens
revision framkallade
krisen. Han återvände dock redan 17 dec.
s. å. till sin post, på vilken han
kvarstan-nade till 9 okt. 1871, då han tog avsked på
grund av att k. prop. om det av andra
unionskommittén (1865—67) utarbetade
unionsför-slaget kort förut hade lidit ett
överväldigande nederlag i stortinget. 1878—84 var han de
förenade rikenas envoyé i Paris. — Louis De
Geers brev 1868—96 till S. äro utg. i »Ur
Louis De Geers brevsamling» (1929). K.V.H.*
Si’bbern, Valentin Christian
Vilhelm, norsk statsman (1779—1853). Tog
juridisk ämbetsexamen 1801, blev major 1812.
S. deltog i riksförsamlingen på Eidsvoll 1814
och ansågs där tillhöra greve Wedels
unions-vänliga parti, deltog s. å. i urtima stortinget
och satt i den kommitté, som underhandlade
med de svenska kommissarierna. S. lämnade
s. å. militärtjänsten och var 1814—30 amtman
i Smaalenene (östfold), från 1822 därjämte
stiftsamtman i Akershus. Han deltog i alla
storting ända till 1824 och var president från
1818 i såväl stortinget som lagtinget. 1830—
50 var S. statsråd. Flera gånger hade
statsministerposten i norska regeringens
statsrådsavd. i Stockholm erbjudits honom, men han
avböjde; 1852 var han dock under Oskar I:s
utländska resa norsk medlem av
interimsrege-ringen. S:s dagbok från riksförsamlingen på
Eidsvoll 1814 är tryckt i Norsk Hist. Tidsskr.,
ser. 1, bd 1, 1871. K. V. H.’
Si’bbo, fi. Si’poo, kustsocken i Nylands län,
Finland; 355 kvkm, 7,257 inv. (1931), nästan
uteslutande svenskspråkiga. — Litt.: P.
Nyberg, »S. sockens historia», I (1931). O. Brn.
Sibbo’let, se Hebreiska språket och
litteraturen, sp. 690.
Sibelln (av sobel), mjuk hel- el.
halvyllevävnad med långhårig yta av starkt
glänsande hårfibrer, till damkappor.
Sibelius, Christian, finländsk
psykiatri-ker (1869—1922), bror till Jean S. Blev
docent i patologisk anatomi 1897, i psykiatri
1906, e. o. prof, i psykiatri vid Helsingfors
univ. och överläkare vid Lappvikens
sinnessjukhus 1909 samt ord. prof. 1921. H. E. P.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
