Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Signalväsen - Signatur - Signatura - Signaturerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
825
Signatur—Signaturerna
826
Svenska systemet för semaforering med handflaggor. Vid bokstäverna anges motsvarande signaltecken enl.
Morses system.
användning vid hären» (1927); T. Carlswärd,
»Den strategiska signaltjänsten» (1928) och
»Operationerna på tyska ostfronten 1914
med särskild hänsyn till signaltjänsten»
(1931). T. W. C.
S. till sjöss avser dels att möjliggöra
överbringande av meddelande och order från
och till fartyg, dels att underlätta navigering
av fartyg. — För överbringande av
meddelanden och order brukas signalmateriel av olika
slag, ss. a) signalflaggor, avståndsflaggor,
cylindrar, kulor och koner, hissade på masttopp,
signalrå, signalgaffel el. flaggspel; b)
signal-el. blinklanternor, strålkastare, blänkfyrar,
raketer och signalpistolskott; c) ångvissla,
si-rener, visselpipor och mistsirener; d) elektriska
telegraf- (radio-) och
undervattenssignalappa-rater. örlogsfartyg och större handelsfartyg
äro i regel försedda med nu nämnda
signalapparater för att möjliggöra såväl optisk som
akustisk och elektrisk signalering. — För
tryggande av navigeringen, särskilt under
mörker och tjocka, användas a) elektriska
telegraf-(radio-)apparater, varigenom bäring
till radiostation i land eller på fyrskepp kan
erhållas och därmed fartygets läge; b)
under-vattenssignalapparater, som avge akustiska
signaler från fyrskepp, särskilda bojar el. från
fyrstationer (i Sverige bl. a. utanför
Trälle-borg och Ölands revs fyrskepp), vilka signaler
mottagas på fartyget; c) mistlurar,
klockringning och kanonskott från fyrstationer och
fyrskepp; d) ljudsignaler från ljud- el. klockbojar.
— För meddelandens överbringande till, från
och mellan fartyg äro internationella
bestämmelser angivna i »Internationella
signalboken». Denna utgavs 1857 och har därefter tid
efter annan reviderats, senast genom 1931 års
upplaga, vilken är avsedd att träda i kraft
1 jan. 1934. I Sverige finnas dessutom
liksom i ett flertal länder särskilda föreskrifter
för signalering mellan örlogs- och
handelsfartyg i konvoj. För signalering inom varje stats
örlogsflotta gälla särskilda bestämmelser,
del
vis av hemlig natur. I Svensk Lots och motsv.
utländska publikationer äro angivna för
navigering gällande signalföreskrifter, däribland
även stormvarningssignaler. Av Statens
me-teorologisk-hydrografiska anstalt äro
föreskrifter utfärdade för väderlekssignaler. —
Signaleringen utföres antingen som
stavningssignalering, då signalerade bokstäver
sammansättas till ord, eller som c o d e- (ko d-)
signalering, då varje signaltecken,
signalerad bokstav el. bokstavsgrupp har betydelse
av en mening el. avslutat meddelande,
angiven i signalboken. — På vidstående plansch
anges det internationella signalsystemets
flaggor och standertar jämte deras betydelse,
sådana dessa komma att vara, sedan 1931 års
upplaga av »Internationella signalboken» trätt
i kraft. Bilden här ovan anger
signaltecken med semaforflaggor och enl. Morses
system (Morsesignalering). I det sistnämnda
motsvara punkt (.) ett kort ljus-, ljud- el.
radiotecken el. ock vid signalering med
avståndsflaggor en fyrkantig flagga och streck
(-) ett långt ljus-, ljud- el. radiotecken el.
ock en vimpel. — Se f. ö. K u s t s i gn
al-väsen, Mistlur, Nödsignal,
Stormvarningar, Telegraf och
Under-vattenssignalering. ö-g.
Signatür [siq-], beteckning, påskrift;
namnteckning; kännemärke; författares el.
konstnärs namnförkortning (t. ex. J. L-t — John
Landquist).
1. (Mus.) Generalbasens siffror och tecken.
2. (Boktr.) Tryckarks ordningssiffra
(arksignatur).
Signatüra. — S. a p o s t oT i c a, se K u r i a.
— S. rèrum, förmodad överensstämmelse
mellan t. ex. ett läkemedels yttre beskaffenhet och
dess verkan. Så t. ex. skulle en ört med
hjärt-formiga blad hjälpa mot hjärtsjukdomar, en
röd drog mot blödningar eller rödsot, en ört
med fina hål i bladen (Hypericum
perfora-tum) mot sticksår o. s. v. C. G. S.
Signaturerna, se Namnlösa sällskapet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
