Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Signy - Sigraf - Sigrdrífumál - Sigrid (namn) - Sigrid (Erik XIV:s dotter) - Sigrid Storråda - Sigrun - Sigtrygg - Sigtuna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
829
Signy—Sigtuna
830
Signy, nord. myt. 1. Enl. Volsungasagan
dotter till konung Volsung. Hon tvangs att
äkta konung Siggeir, men då denne genom
svek dödat hennes fader och alla hennes
bröder utom Sigmund (se d. o.), beslöt hon att
hämnas. Med Sigmund, som levde ute i
skogen, fick hon sonen Sinfjotle, och när denne
var vuxen, utförde hon med deras hjälp sin
plan. Siggeir blev överfallen och innebränd,
men S., som nu uppfyllt sin hämndeplikt,
följde frivilligt sin make i döden. —- 2. Se
Hagbard. E. W-én.
Sigraf, på Gotland under 1100-talets senare
hälft verksam skulptör, vars huvudverk är
den med runinskrift signerade dopfunten i
Aakirkeby (se d. o., med bild). Andra
figurrika funtar, alla av sandsten, finnas bl. a. i
Grötlingbo, Eke och Bro kyrkor på Gotland.
Även gravstenar av S. ha bevarats. E. L-k.
Sigrdrffumäl, en av eddadikterna (jfr Edda).
I prosainledningen berättas huru Sigurd,
sedan han dödat draken, väcker valkyrjan
Sigr-driva ur den trollsömn, vari hon av Oden
försänkts till straff för sin olydnad. Dikten
innehåller valkyrjans till Sigurd riktade
monolog: förra delen handlar om runornas olika
arter, deras rätta bruk och deras ursprung;
senare delen är en lärodikt i stil med
Hävamål ehuru av mindre kraft och kärnfullhet.
Slutet är förlorat. E. W-én.
Sigrid, nordiskt namn (isl. Sigridr),
sammansatt av ordet »seger» (isl. sigr) och »frid»,
vacker (isl. fridr).
Sigrid, Erik XIV:s och Karin Månsdotters
dotter (1566—1633), blev g. m. 1) 1597
Henrik Claesson Tott och 2) 1609 hovmästaren
Nils Nilsson (Natt och Dag). Hon dog på
Liuksiala gård i Finland och begrovs i Åbo
domkyrka.
Sigrid Storråda var enl. den isländska
sago-traditionen dotter till den svenske
vikingahövdingen Skoglar-Toste. Hon gifte sig med Erik
Segersäll och fick med honom sonen Olof,
sedermera Olof Skötkonung. Hennes
giftermål med Erik upplöstes genom skilsmässa.
Efter Eriks död ingick hon äktenskap med
Sven Tveskägg i Danmark. Före detta
giftermål hade konung Olav Trygveson i Norge
uppträtt som hennes gynnade friare, men
förbindelsen hade avbrutits, enl. en sagoversion
av Olav, plötsligt och på ett för S. skymfligt
sätt. För att hämnas skymfen bringade hon
till stånd en mot Olav Trygveson riktad liga,
i vilken hennes son och hennes make voro de
förnämsta. I kampen mot de allierade dukade
Olav under år 1000. Namnet Storråda
uppges S. ha fått på grund av sitt yttrande,
då hon innebrände Harald Grenske, att hon
ville vänja småkonungar av med att fria
till henne. — Den senare forskningen
betvivlar, att sagornas S. existerat. — Se L.
Wei-bull, »Kritiska undersökningar i Nordens
historia omkring år 1000» (1911). (S. K-ft.)
Sigrun, valkyrja, se Helge II u n d i n g
s-b a n e.
Sigtrygg, se G n u p a.
Sigtuna, urgammal stad i s. Uppland,
Stockholms län, på n. stranden av Sigtunafjärden
av Mälaren, ö. om farleden till Uppsala; 461
har, 1,060 inv. (1932); på de senaste 15 åren har
folkmängden ung.
fördubblats. Själva
staden är oregelbundet
bebyggd med
oansenliga trähus; gatorna
äro smala och krokiga.
I n. utkanten reser
sig Klockbacken med
vidsträckt utsikt över
staden och de vackra
omgivningarna.
Huvudgatan, Storgatan,
löper ung. parallellt
med den buktande
sjöstranden. Vid Stora
torget (se kartan)
ligger det pittoreska
rådhuset (från 1744) och
strax n. därom S:ta
Maria kyrka el.
Vårfrukyrkan, det forna
dominikanklostrets (jfr nedan) kyrka,
färdig till sina huvuddelar 1255. Vid
restaurering 1904-—05 blottades kalkmålningar från
1300-talets början. De nu i ruiner liggande
gråstenskyrkorna S:t Olof med en i
Sverige enastående planbildning och S :t Per äro
trol. från 1000-talets mitt. Av S:t Lars’ kyrka,
trol. från 1100-talet, kvarstå delar av ett
torn. Nedemot den nya ångbåtsbryggan ligga
Sigtuna fornhem, med en del fynd från det
äldsta S., och grundmurar efter en där
belägen, till namnet okänd kyrka samt
Stadshotellet; på höjderna invid själva staden
Sigtunaskolan (se d. o.) samt
Sigtunastif-telsens (se d. o.) storslagna anläggningar.
Staden saknar järnväg men har
omni-busförbindelser bl. a. med Märsta station
på linjen Stockholm—Uppsala samt
sommartid dagliga ångbåtsförbindelser med
Bild 1.
Sigtunas vapen.
I blått fält en krona av
guld, åtföljd av tre 2
och 1 ställda stjärnor av
silver.
SIGTUNA
Skala 1:20000
1 Stora torget
2 Gustars torg
3 LüLatorget ’
4 S:tLars ruin.
5 Sigtuna fornhem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
