Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sigtuna - Sigtunaskolan - Sigtunastiftelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
831
Sigtunaskolan—Sigtunastiftelsen
832
Bild 2. Sigtuna enligt kopparsticket i »Suecia antiqua et bodierna» efter teckning av Erik Dahlbergh.
Ruinerna av S:t Eriks ocb S:t Bartolomei kyrkor (t. v.) äro fantasiskapelser.
Stockholm och Uppsala. Fabriksindustrien
räknade 1930 endast 4 arbetsställen med tills.
29 arb. Tidning: Sigtunabygden (1 n:r i
veckan). Tax.-värde å skattepliktig fastighet
6,773,900 kr. (1931), å skattefri 1,138,600 kr.,
tax. inkomst 1,367,560 kr.; stadens tillgångar
utgjorde 1 jan. 1931 423,132 kr. och skulder
135,598 kr. S. bildar med S:t Olofs, S:t Pers,
Vassunda och Haga församlingar ett pastorat
i Ärkestiftet, Seminghundra och
Ärlinghun-dra kontrakt. G. R-ll; E. L-k.
Historia. Namnet S. har äldst hänfört sig
till nuv. Signhildsberg (se d. o.), som under
medeltiden bar namnet Forn-Sigtuna. Detta
äldsta S. var trol. en kungsgård, vars ägor
sträckte sig även över till motsatta sidan av
Sigtunaf järden. På sistnämnda område uppstod
omkr. 1000 staden S. Till dess uppkomst och
tidigare utveckling torde två faktorer ha
bidragit: Birkas samtida tillbakagång eller
undergång och den kristna missionsverksamheten.
Att döma av de enastående rika fynden i S:s
»svarta jord» synes »Sigtunakulturen» direkt
anknyta till »Birkakulturen», som upphör
omkr. 1000. Att S. redan från början var en
betydande handelsort framgår av den
myntprägling, som på Olof Skötkonungs initiativ
då igångsattes av inkallade angelsaxiska
myntpräglare. Av inskrifterna på dessa
»Sig-tunamynt» — de äldsta svenska mynten —
framgår, att Olof efter sin övergång till
kristendomen uppehållit sig i S. Detta
sammanhänger med att S. samtidigt blev ett centrum
för den kristna missionsverksamheten i
Upp-sverige. På 1060-talet var biskop Adalvard
d. y. verksam i S., och här uppstod det äldsta
biskopssätet i Svealand. Vid 1000-talets slut
och 1100-talets början hade staden minst 5
kyrkor. Den bedrev handel med Ryssland,
Ostpreussen och Friesland (bl. a. omnämnes
ett »Frieslandsfarargille» på runstenar i S.).
Sedan hednatemplet i Gamla Uppsala
förstörts, flyttades på 1130-talet biskopssätet dit
från S. Uppkomsten av andra städer i
Mälardalen, ss. Västerås, Enköping och östra Aros
(Uppsala), minskade S:s ställning som
knutpunkt för handeln, dessutom härjades staden
1187 svårt av karelska sjörövare. S. var dock
ännu vid 1200-talets slut en betydande ort,
bl. a. på grund av det 1237 dit förlagda
domi-nikanklostret och emedan tyska köpmän
bosatt sig där. Konkurrensen med Stockholm
skadade svårt dess handel, och omkr. 1300
uppstod i grannskapet en handelsplats,
Folklands tingstad, som först efter upprepade
kungliga förbud blev avlyst. Reformationen
drabbade hårt S., dess kloster upplöstes, och
kyrkorna förföllo. Sedan denna tid har S.
varit en av Sveriges minsta städer, vid flera
tillfällen ödelagd av eldsvådor. Först under
de senaste årtiondena har en uppblomstring
ägt rum, sedan en del bildningsanstalter
blivit förlagda till staden. — Litt.: O. Janse och
O. Palme i »Gamla svenska städer», h. 5
(1916); uppsats av O. v. Friesen i Upplands
Fornminnesfören:s Tidskr. 37, 1923; G. Gihl,
»S. och Norrsunda» (1925; häri är tr. M.
Aschaneus’ antikvarisk-topografiska
beskrivning av S. från omkr. 1612); B. Thordeman,
»S.» (1926); A. Schück, »Det svenska
stadsväsendets uppkomst» (s. å.). A. S-k.
Sigtunaskolan, ett i Sigtuna 1924 upprättat
internatläroverk för gossar, omfattar fyraårig
nederskola och fyraårigt latin- och
realgym-nasium; handaslöjd och fysisk fostran intaga
vid skolan en mera framskjuten plats på
arbetsplanen än vid statsläroverken. Skolan
har sedan 1931 rätt att anställa
studentexamen. Fr. Sg.
Sigtunastiftelsen, grundlagd 24 okt. 1915 på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
