Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
883
Simning
884
Bild 1. Crawl.
I modern simidrott skiljer man på
kappsimning, omfattande bröstsim, ryggsim och
fritt simsätt, hopp, livräddning,
vätte n p o 1 o samt måhända konstsimning,
som dock numera strukits på programmet för
svenska mästerskapen. De simidrottsliga
reglerna föreskriva, att vid bröstsim båda
händerna skola sträckas framåt tillsammans
och föras utåt—bakåt samtidigt, kroppen
måste ligga i absolut bröstläge och båda
skuldrorna i linje med vattenytan, fotterna
skola dragas upp tillsammans, med knäna
ut-åtböjda. Därefter skall benrörelsen fortsättas
genom att fotterna föras i båge utåt—bakåt,
varigenom benen föras tillsammans. Den
vanligaste tävlingsdistansen för bröstsim är 200
m. 1908 noterades första världsrekordet för
F. Holman, England, 3 min. 9,2 sek.
Ryggsim utfördes tidigare med ung.
samma rörelser som bröstsim, ehuru
simmaren intog ryggläge. Detta kallades liksidigt
ryggsim. Första världsrekordet på 100 m
sattes 1910 av M. Weckesser, Belgien, med 1 min.
20,8 sek. Redan vid den tidpunkten hade man
i Amerika börjat med ryggcrawl, vilket snart
utträngde den gammalmodiga, liksidiga stilen.
Skillnaden i uppnådd hastighet med
ryggcrawl och crawl i bröstläge är icke så stor,
som tidsskillnaderna i resultaten angiva. I
ryggsim sker näml, starten alltid i vattnet,
vilket försämrar tiden i förhållande till start
från brygga med 3—4 sek.
Vid fritt simsätt får vilket simsätt
som helst användas. Ett stort antal olika sim-
Bild 2. Rakt huvudhopp från fast trampolin.
sätt har uppfunnits. Det ursprungliga
sim-sättet för människan är detsamma som för de
fyrfota djuren, s. k. hundsim. Härifrån och
till de moderna kappsimningsmetoderna är
steget mindre än från »hundsim» till
bröstsim. De av alla nutida kappsimmare använda
metoderna med armarnas framförande över
vattnet växelvis (undantag bröstsim) äro
desamma, som nu brukas av alla primitiva
folkslag och även i forntiden voro de mest
vanliga. De på senare tid förhärskande »fria
simsätten» äro t r u d g e n och crawl.
Trudgen infördes i Europa genom
engelsmannen Trudgen, som lärt detta simsätt av
indianerna i Sydamerika och visade det f. ggn i
London 1873. Efter honom har simsättet
kallats »trudgenstroke», vilken benämning
småningom övergått till »trudgeon» (eng. trudge
on, traska på). Av trudgen finnas många
variationer, men karakteristiskt för simsättet
är, att varje helt simtag består av ett bentag
och ett tag med vardera armen. Simmaren
ligger något på endera sidan, benen beskriva
en saxrörelse, samtidigt med att »undre»
armen föres bakåt genom vattnet.
Ifrågavarande arm har framförts över vattnet momentet
före, då simmaren alltså gått över på
motsatt sida till den han huvudsaki. intager
under simningen. Den »övre» armens simtag
ut-föres med benen sammanförda. Från trudgen
var steget icke långt till crawl (jfr d. o.). Ett
otal variationer finnes även av detta simsätt.
Betecknande för alla slag av crawl är, att
simmaren ligger så gott som platt på magen
och att ben- och armtag åtm. skenbart utföras
oberoende av varandra (se bild 1). I s. k.
australiskt crawl göres endast ett
bentag för varje armtag på så sätt, att vänstra
benet sänkes i samma ögonblick, som högra
armen dragés genom vattnet, och tvärtom. I
amerikanskt crawl har antalet
bentag ökats i förhållande till armtagen. Med
fyrtaktscrawl menas, att benen utföra
fyra rörelser nedåt—uppåt under samma
tidsperiod, som vardera armen utför ett simtag.
Sextaktscrawls simtag har i stället
sex »takter» med benen, åttataktscrawl
åtta. Benrörelsen vid crawl göres i höftleden,
ej i knäleden, med benen och vristerna slappa.
Förvånansvärd snabbhet uppnås med detta
simsätt. Första off. världsrekordet på 100 m
är noterat för ungraren Zoltan de Halmay
1905 (1 min. 5,8 sek.). På den längsta
olympiska distansen, 1,500
m, noterades första
världsrekordet för H.
Taylor, England, 1908
(22 min. 48,4 sek.).
Simhoppningen
indelas i svikthopp och
hopp från fast
trampolin. Reglerna
föreskriva, att svikten
skall vara 3 m hög,
från vattenytan
räknat, och
trampolinavsatserna 5 och 10 m
höga.
Svikthoppning-en har urspr. kommit
från Tyskland, under
det att hopp från fast
hoppställning är en
Bild 3. Varierande
hopp», IV2 volt framåt,
från svikt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
