Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Simmatorp - Simmel, Georg - Simmental - Simmentalboskapen - Simmersröd - Simmingsköld, Johan - Simmons, Herman Georg - Simmons, W. J. - Simms, William Gilmore - Simnel, Lambert - Simning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
881
Simmel—Simning
882
terna Lake och Strömhjelm samt från 1915
A. Millqvist.
Simmel [zi’mal], Georg, tysk filosof (1858
—1918), prof, i Strassburg 1914. S. intog i
kunskapsteoretiskt hänseende en
pragmatis-tisk ståndpunkt, enl. vilken de sanna
föreställningarna grunda
sig på ett biologiskt
urval, varvid släktets
intressen bestämma
skillnaden mellan sant
och falskt. — Etikens
vetenskapliga
uppgift kan enl. S. icke
bestå i värderingar
utan endast i analys
av de givna etiska
fenomenen. Efter 1900
förändrades dock
under Husseris
inflytande S:s ståndpunkt till
ett erkännande av något absolut giltigt på
såväl logikens som etikens område. S.
behandlade även historiens filosofi, varvid han
sökte ange historiens kunskapsteoretiska
förutsättningar och uppvisa ett särskilt
»historiskt a priori», samt sociologiska problem.
Skr.: »Ueber soziale Differenzierung» (1890),
»Einleitung in die Moralwissenschaft» (2 bd,
1892—93), »Die Probleme der
Geschichtsphilo-sophie» (1892), »Philosophie des Geldes» (1900),
»Hauptprobleme der Philosophie» (1910),
»Le-bensanschauung» (1918) m. fl. G. O-a.
Simmental [zi’m-], alpdal i Berner Oberland
i Schweiz; genomflytes av S i m m e, biflod
till Kander (till Thunsjön). Turistcentra äro
Zweisimmen och Lenk.
Simmentalboskapen [zi’m-], en framstående
nötkreatursras av höglandstyp, vars hemort
är v. Schweiz, särskilt kant. Bern (se S i
m-mental). Rasen är storvuxen av
kombinerad arbets-, göd- och mjölktyp. Fullvuxna
kor väga i medeltal 650 kg och tjurar ända
till 1,200 kg. Mjölkavkastningen per ko och
år uppgår i genomsnitt till 3,500 kg med
3,75 % fett. S. är gul- el. rödfläckig. H. F.*
Simmersröd, egendom i Ljungs socken,
Bohuslän, omfattar 280 har, därav 30 har åker;
tax.-värde 122,600 kr. (1930). S. donerades
jämte ett kapital 1859 av
hovrättskommissa-rien Sven Bergius till upprättande av
ett barnhus eller hem för uppfostrande av
gossar. Detta öppnades 1874 men måste på
grund av förskingringar av verkst. dir. 1895
t. v. nedläggas. 1931 ombildades S. till ett av
barnhusstiftelsen och landstinget gemensamt
bedrivet hem för 25 friska barn i skolåldern
från fattiga och mindre bemedlade tuberkulösa
hem i länets landstingsområde. Hemmet
öppnades åter i aug. 1932. (Fr. Sg.)
Simmingsköld, Johan, äventyrare (1748—
96). S. skrev panegyrisk poesi m. m., fick
titlarna kungl. bibliotekarie 1774, lagman och
ordenshistoriograf 1779, rymde 1784 efter
växelförfalskningar och dömdes 1786 till
livstids fästning och att mista
ämbetsmannavär-dighet och adelskap. På svensk begäran hölls
han till sin död fängslad på Königsteins
fästning. K. W-g.*
Simmons, Herman Georg, botanist (f.
1866 10/8), fil. dr och docent i Lund 1906, lektor
vid lantbruksinstitutet i Ultuna 1914, prof, där
1917—32. Deltog som botanist i andra norska
polarexpeditionen med »Fram» 1898—1902.
Han är främst florist
och har bl. a. utgivit
»The vascular plants
in the flora of
Elles-mereland» (1906), »A
revised list of the
flo-wering plants and
ferns of North
Western Greenland»(1909),
»Floran och
vegetationen i Kiruna» (1910),
»Våra vanligaste vilda
växter och de
växtsamhällen, i vilka de
ingå» (1916; 2:a uppl.
1920), »Botanik. En lärobok för
lantbruks-och lantmannaskolor» (1931). K. A.
Simmons [sfmons], W. J., se Ku K1 u x
Klan.
Simms [simz], William Gilmore, se
Nordamerikanska litteraturen,
sp. 1104.
Simnel [skmnol], L a m b e r t, engelsk
tron-krävare (omkr. 1477—tidigast 1534), trol. son
till en småhandlare el. hantverkare i Oxford.
Han utgavs 1487 av prästen Richard Symonds
för att vara den unge hertigen av Warwick,
son till Edvard IV :s bror hertig Georg av
Clarence. I Dublins katedral kröntes han 24
maj s. å. till konung under namnet Edvard VI.
Konung Henrik VII hade redan tidigare sökt
motverka Yorkpartiets planer genom att låta
den verklige hertigen av Warwick föras
genom Londons gator. S :s anhängare
besegrades 16 juni vid Stoke-upon-Trent, och själv
togs han till fånga, fick anställning vid
hovet som kökspojke och befordrades senare till
kunglig falkenerare. Bevisligen levde han
ännu 1534. — Jfr H. S. L. Fisher i »Political
history of England», V (1906). V. S-g.
Simning torde vara den tidigast övade av
alla idrotter och även den tidigast
organiserade av de moderna idrottsgrenarna. Flera
assyriska skulpturer från omkr. 880 f. Kr.
framställa simmande människor, och såväl
grekiska som romerska soldater undervisades
i s. Germanerna övade också från äldsta tider
simidrott. Redan tidigt började man tävla
med varandra inför åskådare. Dykningar och
uthållighetsprov i full rustning voro de
populäraste övningarna. I och med kristendomens
utbredning synes intresset för bad och s. ha
gått tillbaka i Europa. Simkonsten kom ånyo
till heders i senare hälften av 1700-talet. I
Sverige riktades uppmärksamheten på
simkonstens fördelar samtidigt med att Ling
verkade för kroppslig uppfostran i allm. Det
första simsällskapet i världen är Uppsala
sim-sällskap, som stiftades av sedermera prof. Jöns
Svanberg 1796. Simskolor inrättades i
Stockholm, Göteborg, Norrköping, Jönköping,
Visby, Västerås m. fl. städer, vilkas första
simlärare vanl. utgått från Uppsala. Först 1827
erhöll Stockholm en verklig simskola. 1895
bildades Stockholms kappsimningsklubb
(redan tidigare fanns Stockholms allmänna
sim-förening), och vid sekelskiftet bildades
simklubbar flerstädes i landet. 1904 sammanslöto
sig de flesta av dessa till Svenska
simförbundet. Nov. 1931 voro 183 föreningar anslutna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
