Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
895
Simris—Simsnäppor
896
Bild. 1. Simrishamns
vapen.
I ett av en vågskura i
guld och blått delat fält
upptill en röd båt
nedtill en fisk av guld.
obstetrik i Edinburgh och förvärvade snart
mycket stort anseende. S. ådagalade 1847
kloroformens användbarhet som
bedövningsmedel och gjorde många andra betydande inlägg
i sin vetenskap, vilka finnas samlade i hans
»Works» (3 bd, 1871—72). Led. av sv.
Vet.-akad. (1863). R. T-dt.*
Simris, socken i Kristianstads län,
Järre-stads härad, på Skånes östkust, närmast s.
om Simrishamn; 11,78 kvkm, 1,420 inv. (1932).
Bördig, småkullig slättbygd. På gränsen i
n. v. Järrestadsån. 943 har åker; skog
saknas. Inom S. ligger i s. vid kusten en del
av Branteviks (se d. o.) municipalsamhälle.
Ingår i Simris och ö. Nöbbelövs pastorat i
Lunds stift, Albo och Järrestads kontrakt.
Simrishamn, stapelstad i Kristianstads län,
s. ö. Skåne, vid den lilla Tommarpsåns
mynning; 4,30 kvkm, därav 158 har åker, 2,541
inv. (1932). Har en gammaldags,
oregelbunden stadsplan med i
allm. smala och
krokiga gator, delvis
ålderdomlig bebyggelse,
bl. a. ett femtiotal
korsvirkeshus, de
äldsta från 1700-talet. I
n. reser sig kyrkan,
stadens enda
medel-tidsbyggnad, anlagd
under romansk tid,
sannolikt på
1100-talet, samt
fullbordad under gotisk tid,
omkr. 1300. Kyrkan
har restaurerats 1860,
1919 och 1930.
Där-invid ligger det
trapp-gavelförsedda rådhuset (från 1867). I n. v.
utkanten av S. märkas lasarettet (från 1868)
och Brunnsparken. Den nästan ständigt isfria
hamnen har en kajlängd av 500 m och är i
yttre hamnen 5 m, i inre hamnen 4,9 m och i
fiskehamnen 3 m djup. S. är ändpunkt för
Malmö—S:s järnväg och närmaste överfartsort
till Bornholm. 1930 ankommo och avgingo i S:s
hamn tills. 1,339 fartyg om 180,829 nettoton.
S. har tullkammare, lotsstation och
sjömanshus samt är länets största fiskläge. Industrien
räknade 1930 10 arbetsställen med tills. 294
arb., däribland a.-b. Ehrnberg & sons
läderfabrik, en av Sveriges största, anlagd redan
1808 och sedan 1898 a.-b. (aktiekap. 3 mill. kr.,
175 arb., årstillv.-värde 4 mill. kr.), vidare a.-b.
Randfabriken Cimbria (gr. 1920, 40 arb.; tillv.
av lädervaror), S:s gjuteri, Cimbrishamns
tegel-bruks-a.-b. (gr. 1899, 42 arb.) m. m. Staden
har samrealskola, museum (Sydöstra Skånes
fornminnesförenings) och ett unikt
garverimu-seum. Tre ggr i veckan utkommer
Cimbris-hamnsbladet (gr. 1857). Tax.-värde å
skattepliktig fastighet var 1931 8,652,900 kr., å
skattefri 1,009,700 kr., den tax. inkomsten 3,269,420
kr., stadens tillgångar vid årsskiftet 1930—31
2,200,369 kr. och skulder 597,224 kr. S. utgör
tills, m. Järrestad ett pastorat i Lunds stift,
Albo och Järrestads kontrakt. G. R-ll.
S. uppkom säkerligen som hamnplats till
medeltidsstaden Tommerup (Tommarp) och
tog småningom loven av sin äldre uppstad.
Trol. hette Tommarpsån Simbr, enär ortens
namnform 1133 var Simbros (os — åmynning);
den senare en tid använda stavningen
Cimbris-hamn beror sålunda på en falsk etymologi.
Vid kusten bedrevs under medeltiden ett
betydande sillfiske. S. omnämnes som stad
redan vid 1300-talets slut. Under 1800-talets
senare del och fram till världskriget var S.
säte för en betydande rederirörelse. — Litt.:
E. Ingers, »Drag ur S:s historia» (i
»Hem-bygdskurserna i S. 1909», 1912); G. K.
Ljung-mo, »Glimminge hus och sydöstra Skåne»
(1923); »Kring en småstad», utg. av Th.
Tufvesson och G. Ehrnberg (1929). B. H-d.
Simrock [zi’m-], tyskt musikförlag, gr. av
Nikolaus S. 1790 i Mainz. Dennes son
Fritz August S. (1838—1901) flyttade
förlaget till Berlin. S:s förlag har särskilt
gjort sig känt genom utgivandet av verk av
Brahms, Bruch och Dvorak. T. N.
Simrock [zi’m-], Karl, tysk författare
(1802—76), prof, i forntysk litteratur i Bonn
1850. S. tolkade förträffligt på modern tyska
Nibelungenlied (1827; en mängd uppl.) och
en mängd andra medeltidsdikter, utgav
»Rheinsagen» (1836), »Die deutschen
Volks-bücher» (5 bd, 1839—43) m. m., skrev som
lärjunge till Uhland »Gedichte» (1844),
»Legenden» (1855), besjöng romantiskt Rhenlandet.
»Ausgewählte Werke» i 12 bd (1907). R-n B.
Sims [simz], James Marion, amerikansk
läkare (1813—83). S. gjorde viktiga
insatser inom den operativa gynekologien; bl. a.
införde han en effektiv operativ behandling
av biåsfistel hos kvinnan. Ljd.
Sims [simz], William S o w d e n,
amerikansk viceamiral (1858—1932). Blev chef
för sjökrigsskolan i Newport 1915 och vid
Amerikas inträde i världskriget 1916 chef
för den amerikanska sjöstyrkan i europeiska
farvatten. S. utgav »Victory at sea» (1920).
Simsnäppor, några till fam. brockfåglar
hörande snäpparter, som utmärkas av rak, i
spetsen något nedböjd näbb, korta ben och
simhud vid basen av framtårna, vilka även äro
kantade med en flikad hudfåll. Honorna äro
större och vackrare än hanarna, vilka sköta
ruvningen. De simma skickligt. S m a 1 n ä
b-bade simsnäppan, Phalaropus lobatus,
är något större än en gråsparv och häckar i
fjällens översta björkbälte. Ovan är den svart
SIMRISHAMN
1 Stortorget
2 Telegraf
3 Grynkyam.
4 Post
5 G<irx’ejirrui^eiim
Skala 1:20000
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
