Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Simpelkort - Simplex - Simplicissimus - Simpliciter - Simplifiera - Simplonpasset - Simpnäs - Simpnäsklubb - Simpolyper - Simpor - Simpromotion - Simpson, sir James Young
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
893
Simplex—Simpson
894
re), repslagarterm för ett mycket hårt
tvinnat, starkt snöre av linnegarn.
Sfmplex, lat., enkel; gramm., enkelt ord, i
motsats mot kompositum,
sammansättning (se d. o.).
Bild 1. Rötsimpa, Cottus scorpius. Hane i lekdräkt.
Bild 2. Hornsimpa, Cottus quadricornus.
Simplicissimus [zimplitsi’simos], tysk
skämttidning, uppkallad efter en roman av
Grim-melshausen (se d. o.), uppsatt i München 1896
av A. Langen (se d. o.). Den har fört en
hänsynslös kamp mot byråkrati och preusseri.
Bland dess tecknare må nämnas Th. Th. Heine
och O. Gulbransson, bland dess författare L.
Thoma (se dessa ord). Jfr K. Holm, »ich —
kleingeschrieben» (1932).
Simpli’citer, lat., enkelt; utan omsvep, rätt
och slätt.
Simplifiéra, förenkla. — Subst.: S i m p 1
i-fikatiön.
SVmplonpasset, alppass i s. v. Schweiz, kant.
Valais, nära ital. gränsen, bildar den
naturliga förbindelseleden mellan övre Rhönedalen
i Schweiz och Valle d’Ossola i Italien;
pass-höjd 2,009 m ö. h. S. har sitt namn av byn
Simplon (it. Sempione, ty. Simpeln), på
schweiziska sidan av gränsen (1,479 m). En
landsväg över S. byggdes 1801—07 av
Napoleon I. Simplontunneln förbinder Brig
(681 m) i övre Rhönedalen med Iselle (633 m)
i Val Divedro (en sidodal till Valle d’Ossola)
och är en av de viktigaste internationella
förbindelselederna genom Alperna: linjen Bern—
(resp. Lausanne—)Brig—Milano. Den är
utförd som två parallelltunnlar på ett avstånd av
17 m från varandra och förenade genom
tvärgallerier. Den v. tunneln byggdes 1898—1906,
den ö. utfördes till en början som
ventila-tionstunnel men utbyggdes 1912—22 för
järnvägsdrift. Längden är 19,803 m; genomfarten
(elektrisk drift) tar en tid av 20—25 min.
Simpnäs, se Livräddningsstationer.
Simpnäsklubb, intermittent fyr med
ständig bevakning på skäret Skomakaren, vid s. v.
delen av Älandshav, n. om Arholma.
Ljusstyrka 1,800 Hefnerljus (Luxljus). Gr. 1869.
Simpolyper, zool., se Sifonoforer.
Simpor, Cottldae, fam. bland de taggfeniga
benfiskarna. De utmärkas av brett, platt
huvud, stor mun, väpnad med kardlika tänder,
stora bröstfenor, taggiga gällock och naken
el. delvis fjällig hud. De flesta äro mindre
bottenfiskar från de n. haven och leva av rov.
Till simpsläktet, Cottus, hör stensimpan,
C. gobio, intill 12,5 cm lång. Den är gråaktig
med bruna punkter och fläckar och lever i
sött och bräckt vatten på ringa djup bland
stenar. Ytterst lik föreg. är bergsimpan
el. s t e n g ä r s e n, C. poecilopus, som dock
endast blir 9 cm lång och har långa bukfenor
med 5—10 mörka tvärband. Rötsimpa n,
ulken el. skrabben, C. scorpius, är ovan
mörkbrun, marmorerad i ljusare färg, under
vit, intill 30 cm lång, en glupsk rovfisk,
allmän i Östersjön och vid västkusten. Köttet
anses giftigt. Oxsimpan, C. bubalis, liknar
föreg. men har taggig sidolinje; går i
Östersjön ej högre än upp i Stockholms skärgård.
Liknande utseende har även taggsimpan,
C. lilljeborgi, men dess rygghud är besatt med
små, sträva knölar. Den lever på djupare
vatten och förekommer vid Bohuslän, ehuru
sällsynt. Hornsimpa n, C. quadricornus,
igenkännes lätt på fyra skrovliga knölar på
huvudet. Längden uppgår till 30 cm. Den är
en arktisk fisk och hör till
ishavsrelik-ter (se d. o.) i Östersjön samt i Vättern,
Vänern, Mälaren och Fryken, där den lever
på större djup. Arktiska arter, som stundom
anträffas vid Bohusläns kust, äro h a v u
1-k e n (se d. o.), den likaledes småvuxna k 1 y
k-skrabben, Icelus hamatus, och den intill
20 cm långa simpknoten, Triglops
pin-gelii, som är mer långsträckt och har större
ögon än övriga s. T. P.
Bild 1. Kandidatmärke. — Bild 2. Magistermärke.
Slmpromotion, efter mönster av de
akademiska promotionerna anordnad högtidlighet,
varvid utmärkelser för skicklighet i
simkonsten utdelas. På skilda platser i Sverige
hållas årligen s., varvid såväl manliga som
kvinnliga lärjungar, som avlagt av Svenska
simförbundet fastställda prov, få magister- el.
kandidatvärdighet och diplom med betyg på
viss färdighet. Magistrarna promoveras med
eklövs- och kandidaterna med pillövskransar.
Kandidaterna erhålla därjämte Svenska
simförbundets kandidatmärke (se bild 1). De
magistrar, som uppnått minst 18 »betyg» av 27
möjliga, erhålla magistermärket (se bild 2) i
brons, silver el. guld, beroende på
vederbö-randes ålder vid provens avläggande.
Magisterproven omfatta prov i sträcksimning,
ryggsimning, klädsimning, flytning,
vatten-trampning, längddykning, djupdykning efter
föremål, avklädning i vattnet, hopp från
trampolin (ej obligatoriskt), livräddning.
Kandidatproven äro ung. desamma, ehuru
avsevärt enklare. — Den första s. anordnades
1796 i Uppsala av Jöns Svanberg, varvid
användes kransar av vita näckrosor. S. W-m.
Simpson [sim(p)sn], sir James Y o u n g,
skotsk läkare (1811—70). Blev 1840 prof, i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
