Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sinaia - Sinaihalvön - Sinaloa - Sinan - Si-nan-hsien - Sinapis - Sinarpsdalen - Sinclair, skotsk ätt - Sinclair, svensk släkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
801
Sinaia—Sinclair
902
Katarinaklostret på Sinai.
SinäTa, stad och luftkurort i Rumänien,
inom Transsylvanska alperna, vid övre
Pra-hova och järnvägen Bukarest—Brasov; 3,906
inv. (1930). Berömt kloster, gr. 1698 (se bild
19 vid art. Rumänien). Invid S. ligga det
kungl. slottet Peles (med rika
konstsamlingar), uppiört 1874—83 för Karl 1, samt
kungafamiljens nuv. sommarresidens Pelisor.
Sinaihalvön, den trekantiga halvön mellan
Röda havets bada n. viaar, Suezviken och
Akabaviken; anses vara en del av Asien men
tillhör politiskt Egypten. S. har uppstått
först under kvartärtiden, då de nämnda
vikarnas gravsänkor bildades. S. delen upptages
av det ödsliga, vilda bergmassivet Sinai (se
d. o.), som bestar av granit, porfyr, gnejs
m. m.; högsta topparna äro Djebel Katherin
(2,602 m ö. h.) och Djebel Umm-Schomer
(ü,575 m). Halvöns n. del upptages av
ökenplatån et-Tih (kretaceiska och yngre
sediment), som mot s. avslutas av en tvär brant
(Djebel et-Tih) och mot n. övergår i
kustslätten vid Medelhavet. Klimatet är bett och
torrt; regn är sällsynt och faller endast om
vintern. Den torftiga vegetationen ger S.
ökenkaraktär; oaserna äro fåtaliga.
Befolkningen (14,742 inv. 1927 i distriktet Sinai)
består av beduiner samt munkar (i
Sinaiklost-ren). Tor, hamnstad vid Suezviken, och
En-Nachl, knutpunkt för karavanvägarna, äro de
förnämsta orterna. Under forntiden drevo
egypterna ett inbringande bergsbruk på S.:
koppar, malakit och turkoser. Om de på S.
funna inskrifterna se Nabatéer, om
krigshändelserna på S. under världskriget se P
a-lestinafronten. Om de s. k.
Sinai-inskrifterna se A. Moberg, »På Gamla
testamentets tid» (1926). S. F.
Sinaloa
lå’aj, stat i Mexiko, på [-Stillahavs-kusten, vid Kaliforniska viken; 58,488 kvkm,
341,265 inv. (1921); huvudstad: Culiacän. S.
upptages av ett bördigt, välodlat lågland
utmed den lagunrika kusten och ett skogrikt
bergland, som bildar övergången till Sierra
Madre Occidental. På kustslätten odlas
socker, kaffe, bomull, frukt m. m. I
bergstrakterna utnyttjas betydande
mineralfyndighe-ter: guld, silver (bl. a. vid Rosario), koppar,
bly, salt m. m. S. genomdrages av den
mexi
kanska nordvästbanan; de förnämsta
hamnarna äro Mazatlån, Altata och Topolobampo.
Sinan, osmansk-turkisk arkitekt (1489—
1578), av grekisk härkomst. S. var först
krigs-byggnadstekniker, blev sedan arkitekt och
statsbyggmästare. Enl. egen förteckning
uppförde han 318 byggnader. Som sitt
gesällstycke betecknade han den storslagna
Sulei-manmoskén (1550—56) i Konstantinopel (se
d. o., bild 4); systemet med en helkupol och
två halvkupoler över mittrummet går tillbaka
på Sofiakyrkan. Sultan Selims moské (1567—
74) i Adrianopel (se d. o., bild sp. 181—182)
betraktade S. som sitt mästerverk. De båda
nämnda moskéerna, i synnerhet
Suleimanmos-kéns interiör, höra till det mest fulländade
den turkiska arkitekturen skapat. E. L-k.
Si-nan-hsien, en Svenska missionen i Kina
tillhörig missionsstation i kin. prov. Ho-nan,
gr. 1899.
Sinäpis, bot., se Senapssläktet.
Sinarpsdalen, se Hallandsås.
Sinclair [sihjkläe], gammal skotsk adelsätt
av anglo-normandiskt ursprung (S a i n
t-Clair), i Skottland känd sedan 1100-talet.
En sir Henry S. (d. omkr. 1400), genom
mödernearv jarl av Orkneyöarna, vann 1379
norske konungen Håkon VI :s erkännande på
denna värdighet och företog jämte den
vene-zianske sjö faranden Antonio Zeno en
upptäcktsfärd till Grönland. Hans sonson W i
1-1 i a m S. (omkr. 1404—80) blev 1454
Skottlands kansler och 1455 skotsk pär med titeln
earl av Caithness. Mot vederlag i gods
och penningar avstod han 1471 till skotska
kronan sina rättigheter på Orkneyöarna.
Kapten George S. stupade 1612 vid Kringen
i Norge som deltagare i skottertåget
(se d. o.). Om nationalekonomen sir John S.
och politikern John S., baron Pentland, se
nedan. V. S-g.
Sinclair [sFpklär], svensk släkt,
härstammar från den skotska ätten S.
Släktmedlemmar inkommo på 1500- och 1600-talet till
Sverige. En gren naturaliserades 1655; till
denna (utdöd 1803) hörde M. S. och hans
brorson C. G. S. (se nedan). Till en 1680
natu-raliserad gren hörde F. C. S. (se nedan), som
blev greve 1771 (ätten utdöd på manssidan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
