Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sinding, Otto Ludvig - Sinding, Stephan Abel - Sinding-Larsen, Kristofer - Sinding-Larsen, Peter Andreas Holger - Sine anno - Sinebrychoff, släkt - Sine dubio - Sine ira et studio - Sinekur - Sine loco - Sine qua (non) - Sinfonia - Sing. - Singakademie
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
907
Sinding, S. A.—Singakademie
908
Blev jur. kand. 1864, tjänstgjorde i
inrikes-dep., utgav en diktsamling, »Skovstjerner»,
1862, slog sig på konststudium 1867 och var
elev i Eckersbergs skola samt 1869—72 av
Gude i Karlsruhe. 1872—76 vistades S. i
München, där Piloty till en början var hans
lärare. 1876—80 vistades han i Norge och
kortare tider i Paris, försökte sig inom Böcklins
fantastiska område med »Havsfrun», målade
»Kristus på korset» (i Pauluskyrkan i Oslo),
»Slaget vid Svolder» (slottet i Oslo) och gjorde
teckningar till Asbjörnsens och Moes sagor (i
Nasjonalgalleriet). S. bodde sedan i München
och i Berlin till 1891. Från början av
1880-talet äro flera storslagna stämningslandskap
från Lofoten. 1895—96 målade han i Leipzig
en panoramabild över slaget vid Leipzig 1813.
1894 ff. utgav han två diktsamlingar samt flera
skådespel och komedier; bland dramerna
märkes »Iraka» (1896), som väckte stark polemik
efter uppförandet. S. visade mindre vanlig
förmåga som teatermålare och var under
slutet av 1890-talet även instruktör vid
Kristiania teater och därefter vid
Centraltheat-ret. Han bosatte sig sedermera åter i
München, där han blev prof. Nationalmuseum i
Stockholm har »Vid yttersta skären». G-g N.*
Sinding, Stephan Abel, norsk skulptör
(1846—1922), bror till Chr. S. och O. L. S.
Idkade juridiska studier, innan han på allvar
ägnade sig åt konsten, blev först elev av J.
Middelthun, fortsatte
studierna i
Köpenhamn och 1871 i
Berlin. S. skapade där sin
första staty, »Völund
smed». 1878 utförde
han en staty,
»Fången», i knäböjande
ställning (ett något
förändrat ex. i
marmor, 1913, finns i
Glyptoteket i
Köpenhamn). Från 1879 är
reliefen »Karl Johan
lägger grundstenen till
Kristiania slott» (i slottets vestibul i Oslo).
1880—85 vistades S. i Rom, från 1885 var han
bosatt i Köpenhamn, och 1890 blev han dansk
medborgare. Från detta skede stamma hans
betydande monumentala verk »Barbarkvinna
bär sin sårade son ur striden» (1883), »Fången
moder ger sitt barn di» (1887), »Två
människor» (1891; se Norsk konst, bild 38;
»Fången moder.» Grupp av Stefan Sinding.
alla dessa finnas i marmor i Köpenhamns
Glyptotek, ex. i marmor och brons även i
Nasjonalgalleriet i Oslo) samt »Ung kvinna
vid sin makes lik» (1892; i brons i
Köpenhamns konstmuseum). Han utförde även
åtskillig kyrklig skulptur. 1899 utförde S.
statyer av Henrik Ibsen och Björnstjerne
Björnson (i brcns utanför Nationaltheatret i Oslo).
Den realistiska uppfattningen väckte
opposition och polemik. 1901 följde Ole Bulls staty
(i Bergen). Den stora gruppen »Moder jord»
utfördes 1900, gruppen »Tillbedjan» 1903.
1904 hade S. modellerat en »Valkyrja till
häst» (statyett i elfenben och brons;
Glyptoteket) — den utfördes sedan i monumental
storlek och uppställdes på Grönningen i
Köpenhamn 1910. S. bosatte sig 1911 i Paris.
Bland hans nyare arbeten märkas »Idyll»
(grupp i marmor, 1912), »Livsglädje» (1913),
»Självporträtt» (staty i brons, 1916; dessa tre
arbeten i Glyptoteket), flera gravmonument
och porträttbyster. S:s konst är kraftfull
realism, buren av lidelsefull energi i
komposition och formbehandling. S. fick 1897
professors titel. Göteborgs museum äger av S:s
arbeten två reliefer i marmor, »Scherzo» och
»Allegro». S. utgav sina levnadsminnen, »En
billedhuggeres liv», 1921. — Jfr ty. monogr.
av M. Rapsilber (1902). G-g N.*
Sinding-Larsen, Kristofer, norsk
målare (f. 1873), bror till P. A. II. S. Studerade
bl. a. för Harriet Backer samt i Italien och
Paris. Närmast påverkad av Zahrtmann och
J. Rohde, tog S. sin utgångspunkt i italienskt
ungrenässansmåleri. Han har målat
figurtavlor, porträtt och landskap. G-g N.*
Sinding-Larsen, Peter Andreas II o
1-g e r, norsk arkitekt (f. 1869), bror till K. S.
Bland S:s arbeten i Oslo märkas Vålerengens
kyrka, universitetsbiblioteket och
universitetets nya festsal (den sistnämnda tills, m. H.
Bödtker). S. är ledare av Akershus’
restaurering och har arbetat energiskt för bevarandet
av landets historiska byggnader. G-g N.*
Si’ne a’nno, lat., utan årtal; utan tryckår;
förk. s. a.
Sinebrychoff [-bry’kåf], finländsk släkt,
som i slutet på 1700-talet inkom från
Ryssland till Finland. Firman S:s ölbryggeri i
Helsingfors är landets största.
Kommerserådet Paul S. (1859—1917) och hans hustru
Fanny S., f. Grahn (1862—1921),
testamenterade till finländska staten sina dyrbara
samlingar av holländskt och flamländskt
måleri, svensk porträttkonst från 1700-talet, en
stor kollektion miniatyrer m. m. Samlingarna
äro t. v. inrymda i några rum av familjen S:s
privatbostad. H. E. P.
Si’ne du’bio, lat., otvivelaktigt.
Si’ne Ira et stu’dio, lat., utan vrede och
förkärlek, d. v. s. opartiskt; citat från Tacitus.
Sinekür (lat. si’ne cüra, utan möda),
väl-avlönad, föga mödosam syssla; »arbetsfri
inkomst».
Si’ne lo’co, lat., utan (tryck) ort (om
trycksaker); förk. s. l.
Si’ne quä (nön), se Conditio.
Sinfoni’a, it., symfoni (se d. o.); s i n f o n
i-e’t t a, liten symfoni.
Sing., förk. för s i n g u 1 a r i s.
Singakademie [zi’n-] i Berlin stiftades 1790
av Karl Fasch (1736—1800) såsom »förening
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
