Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
911
Sing-king—Sin-kiang
912
gisiska, holländska). Genom starkt utfall av
konsonanter med därav följ,
vokalsammandragningar, förkortning av långa vokaler,
övergång av s>h etc. har s. starkt förändrats
i jämförelse med forn- och medelindiskan.
Dialekter av s. äro maldiviska (se d. o.) och
det idiom, som talas av veddas (se d. o.) på
Ceylon.
De äldsta språkminnesmärkena utgöras av
klipp- och grottinskrifter, av vilka de äldsta
härröra från omkr. 200 f. Kr.—400 e. Kr. Den
äldsta litteraturen (numera förlorad)
utgjordes av kommentarer till den buddistiska
kanon. Fr. o. m. 1100- t. o. m. 1400-talet finnes
en rik religiös, vetenskaplig och poetisk
litteratur; efter en kortare avmattning uppstod
under 1600-talet en ny uppgångsperiod.
Litteraturen är endast delvis tillgänglig i tryck.
Jfr W. Geiger, »Litteratur und Sprache der
Singhalesen» (ny uppl. 1915), och vidare
gram-matikor av A. W. Gunasekara (1891) och M.
de Silva Wickremasinghe (1916) m. fl., ordbok
(singalesisk-engelsk) av B. Clough (ny uppl.
1892). De ceylonesiska inskrifterna äro under
utgivning av Wickremasinghe, »Epigraphia
Zeylanica» (1904 ff.). K. F. J. (J. Ch-r.)
Sing-king, Hing-king, Hsing-king,
Hsin-ehing, Sin-king, handelsstad i
ö. Manchuriet, 150 km ö. om Mukden; omkr.
6,000 inv. I trakten av S. gravar för de
tidigare härskarna av Tsingdynastien.
Single scull [si’rjgl ska’1], eng.,
kapprodds-båt med endast ett par åror. Se
Rodd-idrott, sp. 945, med bild.
Single tax [sfngl tä’ks], nationdlek., se
George, H.
Sing-sing, fängelse (efter 1901 off. O s s
i-n i n g) i staten New York, U. S. A., beläget
i Ossining (15,241 inv. 1930), en av
staden New Yorks nordliga förorter på
Hudsonflodens vänstra strand. S. är statsfängelse,
där äldre, svåra förbrytare undergå straff;
numera otidsenligt. V. A-t.
Si’ngularis, språkv., se N u m e r u s.
Singulärsuccession, jur., efterträdande i
enstaka rättsförhållande, betyder — i motsats
till universalsuccession (se d. o.) —,
att vissa särskilda rättigheter el.
förpliktelser övergå från en person till en annan.
Härvid är icke uteslutet, att den senare
(»förvärvaren») kan, i händelse av god tro (se
d. o.), få bättre rättslig ställning än den förre
(»fångesmannen») haft. Principiellt är s.
möjlig blott i fråga om rättsförhållanden på
förmögenhetsrättens område, däremot icke i
fråga om familjerättens el. den offentliga
rättens rättigheter och skyldigheter. Men även
förmögenhetsrättigheter ha någon gång så
personlig karaktär, att de icke kunna övergå
till annan (undantagsförmåner, fribiljetter o.
dyl.). S. i en rättighet försiggår genom
frivillig avhändelse, s. k. överlåtelse
(försäljning, bortbytande, gåva), el. ock genom
tvångsåtgärd, ss. exekutiv auktion, utövande
av lösningsrätt. Ännu ett slag av sådan
succession är den, som inträder genom legat (se
Testamente). S. i en förpliktelse
förutsätter i regel överenskommelse mellan
såväl den hittillsvarande och den
nyinträ-dande gäldenären som ock borgenären; blott
undantagsvis tillätes sådan s. utan
borgenärens medverkan. C. G. Bj.
Singuljär, ensam i sitt slag; säregen.
Singulår, särskild; egendomlig.
Singulär punkt, inom geometrien benämning
på sådana punkter på en kroklinje el. yta,
där icke ordinära förhållanden med avseende
på krökning el. kontinuitet äga rum
(in-flexionspunkt, multipelpunkt etc.); inom
funk-tionsteorien kännetecknas en s. till en i
planet framställd funktion därigenom, att den
potensserie, som representerar funktionen i
punkten, icke har endast positiva termer. T. B.
Singö, socken i Stockholms län, Väddö och
Häverö skeppslag, omfattar Singö (32,72
kvkm), Fogdö m. fl. bergiga öar och skär på
n. Upplandskusten, mellan Singöfjärden och
Älandshav; 34,26 kvkm, 489 inv. (1932). 351
har åker, 1,785 har skogsmark. Längst i n. ö.
märkes Understens fyr och i ö. Svartklubbens
fyr- och lotsplats. Ingår i Häverö och S.
pastorat i Ärkestiftet, Närdinghundra kontr.
Sinha, Satyendra Prassans, lord S.,
indisk ämbetsman (1864—1928). Föddes i
Bengalen, studerade juridik i London och vann
högt anseende som advokat i Kalkutta. Han
var 1909—10 led. av vicekonungens exekutiva
råd, den förste infödde indier, som tillhört
rådet, adlades 1915 samt var 1918 led. av
brittiska krigskabinettet och 1919 en av
Indiens representanter vid fredskonferensen i
Paris. S. blev 1919 pär (baron Sinha of
Rai-pur), var 1919—20 understatssekr. för Indien
samt 1920—21 guvernör över Behar och Orissa,
den förste infödde indier, som erhållit en
gu-vernörsbefattning. Lord S. var moderat
anhängare av strävandet för Indiens
självstyrelse inom Brittiska riket. V. S-g.
Sinigaglia [-ga’lja], L e o n e, italiensk
tonsättare (f. 1868 14/s). Utbildad i Turin och i
Wien, har han anslagit en nationellt
piemonte-sisk ton i sina lättflytande, dock ingalunda
ytliga kompositioner, bl. a. »Danze
piemon-tesi», lustspelsuvertyren »Le baruffe
chioz-zotte» och sviten »Piemonte» för orkester,
»Rapsodia piemontese» för violin och orkester,
en violinkonsert, en stråkkvartett, violin- och
violoncellstycken, kör- och solosånger. H. G-t.
Sinigrln, kem., se Senapsolja.
Siniska formationen, gcol., se Kina, sp.
688.
SinTstra ma’no [-nå], it., mus., vänstra
handen. Jfr C o 11 a sinistra.
Sinka, tekn. 1. Laxstjärtformig tapp, som
vid snickeriarbete utskäres i ändarna av två
trästycken, vilka skola förenas med varandra
i rät vinkel och så hoppassas, att tapparna på
det ena stycket gripa in i mellanrummen på
det andra. Sådan sinkning brukas t. ex. vid
starkt byggda lådor av trä. För utskärning
av sinkor finnas särskilda si nk f r
äsma-skiner konstruerade. — 2. Metalltrådshake,
använd vid hopfogning av söndrigt porslin för
att ge ökad styrka åt fogen. G. H-r.
Sinka, musikinstrument, se Hor n, sp. 7.
Sinkablrum, slanguttryck för arrest eller
fängelse.
Sinkadüs (fr. cinque et deux, fem och två),
femma och tvåa i samma tärningskast; slump;
örfil, slag.
Sinkfräsmaskin, se Sinka 1.
Sin-kiang, Hsin-kiang, kin. prov.,
omfattar östturkestan (se d. o.), Dsungariet (se
d. o.) m. m.; 1,425,000 kvkm, 2,688,305 inv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
