Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sin-kiang, Hsin-kiang - Sinking fund - Sinndikt - Sinne - Sinnebild - Sinnesanalogier - Sinnesceller - Sinnescentrum - Sinnesepitel - Sinnesorgan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
913
Sinking fund—Sinnesorgan
914
(1926, enl. postverkets beräkning); huvudstad:
Urumtsi.
Sinking fund [sFnkiq fa’nd], eng., fond för
sänkande (d. v. s. minskande), näml, av
statsskulden, amorteringsfond (fr. caisse
d’amor-tissement). Robert Walpole inrättade 1716
en sådan fond i England. Medlen skulle
användas till återköp av statens obligationer
men användes snart till andra ändamål. 1828
övergavs systemet definitivt, och man
bestämde sig för att för framtiden amortera
blott så mycket av skulden, som de övriga
statsutgifterna medgåvo, en princip, som
sedermera så gott som överallt antagits.
Enl. 1930 års regi, för Riksgäldskontoret
(§ 38) skall fonden för
statsskuldens amortering, till vilken fr. o. m.
1926 års riksdag anvisats bl. a. viss del av
statens inkomster av rusdrycksmedel (se
Rusdrycksmedelsfonden), användas
till minskning av statsskulden dels genom
återköp av statsobligationer (och
utlott-ning), dels genom minskning av ny
upplåning. (E. F. K. S-n.)
Sinndikt, på 1600-talet namn på epigram.
Sinne, psyk., en individs förmåga att genom
nervretning erhålla förnimmelser. Man
skiljer mellan yttre s. (se Sinnesorgan) och
inre s., genom vilket t. ex. smärta, vällust,
hunger och törst uppfattas. G. O-a.
Sinnebild (ty. Sinnbild), bild att ge akt på,
att tänka på; emblem för en värdighet,
yrkes-märke, t. ex. bevingat hjul som märke för
konduktörer; symbol (jfr d. o.) för en idé el.
en verksamhet, t. ex. den på Vet.-akad :s
Handl. och medaljer förekommande bilden av
en man, som planterar ett träd, samt devisen
»För efterkommande». E. L-k.
Sinnesanalogier, psyk., dets. som s e n s
a-tions analogier (se d. o.).
Sinnesceller, anat., neuroepitelceller, dets.
som retningsmottagare el. receptorer. Se
Nervsystem, sp. 898, och
Sinnesorgan.
Sinnescentrum, fysiol., se Sinnesorgan 1.
Sinnesepitel, se Sinnesorgan 1.
Sinnesorgan. 1. (Fysiol.) De organ, som
närmast förmedla våra sinnesförnimmelser. Från
fysiologisk synpunkt betraktas
sinnesförnimmelserna som retningsföreteelser (se R e
t-n i n g), utlösta genom den inverkan, som ett
yttre a g e n s, d. v. s. en kemisk el.
fysikalisk företeelse, ss. ljus, ljud, mekaniskt
tryck och koncentrationsändring, utövar på
vissa särskilt anpassade organ,
retningsmottagare (receptorer; jfr Hjärna,
sp. 1100). De olika s. utgöras till väsentlig
del av retningsmottagare, som genom
nervtrådar stå i förbindelse med centrala
nervsystemet. Den utlösta retningsprocessen kan
t. ex. med tillhjälp av den s. k.
aktions-strömmen (se Djurelektricitet)
följas genom ledningsbanor i ryggmärgen och
hjärnan upp till »centrum», som hos
människan och de högre djuren är beläget i
stor-hjärnsbarken (se Hjärna, sp. 1105 ff.). Den
mekanism, som förmedlar en
sinnesförnimmelse, består således av ett periferiskt
s., en sinnesbana och ett
sinnescentrum. Receptorerna i det perifera s. kunna
utgöras av fria nervändar, t. ex. i huden. I
flertalet fall utgöras de av nervceller, som
bilda ett för s. kännetecknande n e r v e p
i-t e 1, sinnesepitel, ss. stav- och
tapplagret i ögats näthinna, cortiska
organet i snäckan (innerörat),
luktepite-1 e t i slemhinnan i översta näsgången, s m a
k-1 ö kar n a på tungan, de olika
känselkropparna (se Känselorgan, med
bild) i hud, benhinnor, muskel- och senskidor,
hårcellerna i båggångsampullerna och
förgården av innerörat. Några s. bestå
uteslutande av nervändapparater och
stödjecel-ler för dessa. I andra kan sinnesepitelet sägas
vara inkopplat i ett fysikaliskt el. kemiskt
instrument, ss. i ögat el. örat. S. kunna sägas
ha till uppgift att omsätta sinsemellan
olikartade kemiska och fysikaliska förlopp i en
och samma process, nervretning. Tillståndet i
yttervärlden i ett visst ögonblick kommer
sålunda att motsvaras i hjärnbarken av en
ret-ningskombination, vars detaljrikedom
bestämmes av finhetèn i de särskilda nervepitelens
anordning samt av receptorernas större eller
mindre snabbhet.
Sammanfattningen av alla receptorer i ögat,
örat, huden, munnens och näsans slemhinnor
kallar man s i n n e s y t a. Denna yta verkar
som ett såll, som på vissa punkter
genomsläpper ett visst slags retning. Varje
sinnesepitel har sitt adekvata retmedel (se Retning)
men kan påverkas även av andra retmedel.
Tryck på ögat ger ljusförnimmelse, och så
gott som alla sinnesepitel äro känsliga för
retning med elektricitet. Förnimmelsens art
är dock oberoende av retmedlets natur. Varje
retning på näthinnan ger en synförnimmelse,
vilket kallas lagen om nervernas
specifikaenergi. J. E. J-n.*
2. (Bot.) Hos växterna har man hittills
konstaterat tre slag av sinnesorgan, näml,
känselsinnesorgan, organ för att percipiera
tyngdkraften och ljussinnesorgan. På
kukurbitacé-ernas klängen finnas
särskilda sinnesceller, som
i sin yttervägg ha en mer el.
mindre centralt liggande s. k.
känselpor (bild 1), en
protoplasmafylld, trattformig
por, täckt utåt av en ytterst
tunn membran och ofta
innehållande en kristall. Vid
beröring av klänget uppkommer
ett tryck på den tunna
membranen och den därunder
liggande plasman, som
antagligen ytterligare förstärkes
genom kristallens skarpa kanter. Den genom
trycket förorsakade retningen utlöser klängets
rörelse. Klängena hos Passiflora sakna sådana
organ men äro det oaktat mycket känsliga.
Känselporer synas därför icke vara någon
absolut nödvändig betingelse för retbarhet.
På ståndarsträngarna av Centaurea, Opuntia,
Berberis m. fl., som vid beröring hastigt
utföra rörelser, finnas känselpapiller,
utbuktningar av celler med mycket tunn
yttervägg. Hos Mimosa-arter och Biophytum
(en oxalidacé med för beröring mycket
känsliga blad) finnas särskilda känselhår,
som överföra den mekaniska retningen till
den retbara delen av bladskaftet.
Hårbildningar med liknande funktion finnas även
hos Dionaea (se Insektätande växter).
Bild 1.
Känselpo-rer på klänget av
pumpa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
