Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
947
Sjilder—Sjukbeslag
948
revolutionär dikt, »Drömmen», som
påträffades vid häktningen — dömd till soldattjänst
i Uraltrakterna; först efter 10 års
fruktansvärda lidanden blev han 1857 benådad men
var då en bruten man. Först 1906 fick en
fullständig uppl. av hans verk utkomma i
Ryssland; efter bolsjevikrevolutionen har
ivrig forskningsverksamhet bedrivits
angående S., nu betraktad som bolsjevismens
förelöpare i Ukraina. A. Kgn.
SjiTder, Nikolaj Karlovitj, rysk
historiker (1842—1902), dir. för
krigsingenjörs-akad. 1886, för kejserliga bibi, i Petersburg
1899. S. skrev ett antal betydande arbeten
om Rysslands historia i början av 1800-talet,
bl. a. monogr. om general Totleben (2 bd,
1885—87), om Alexander I (4 dir, 1897—98)
och Paul I (1901). A-d J.*
SjiTka, Schi’lka, flod i ö. Sibirien, Amurs
största källflod, uppstår genom föreningen av
Onon och Ingoda och antar vid Pokrovskaja,
efter samman flödet med Argun, namnet Amur;
segelbar från Sretensk.
Sjimkevitj [-kje’vitf], Vladimir M
i-chajlovitj, rysk anatom (1858—1923),
prof, i Petersburg, led. av ryska vet.-akad.
Skrev en rad handböcker, bl. a. en lärobok i
anatomi, som i ty. övers, anlitats även i
Sverige. E-k N-d.
Sjimpa’ns, zool., se Schimpans.
Sjitnjajarnga, dets. som Alemusjaure.
Sjoa (av fno. sjoda, koka), en 100 km lång
högerbiflod till Gudbrandsdalslågen, Norge,
kommer från sjön Gjende (se d. o.) i
Jotun-fjällen, genomströmmar övre och Nedre
Sjo-dalsvatn och bildar många vattenfall.
Flodområde 1,575 kvkm. Ax. S.
Sjogerstad, socken i Skaraborgs län,
Gudhems härad, vid foten av S. Billingen, s. om
Skövde; 18,05 kvkm, 476 inv. (1932). V.
hälften med n. delen av Borgundaberget tillhör
silurområdet och är huvudsaki. odlad; i ö.
skog på urbergsgrund. 948 har åker, 342 har
skogsmark. Ingår i Sjogerstads, Rådene och
Häggums pastorat i Skara stift, Billings
kontrakt.
Sjolochov [Jå^o^of], M i c h a i 1, rysk
författare (f. 1905). Ilar bl. a. skrivit en mäktig
skildring av Donkosackernas liv 1912—18
(hittills 2 bd, 1928—29; sv. övers., »Stilla flyter
Don», 2 bd, 1930—31).
Sjonhem, socken i Gotlands n. härad, mitt
på Gotland, s. ö. om Roma; 18,21 kvkm, 318
inv. (1932). Jämnt barrskogsområde, bebyggt
utmed vägarna. 574 har åker, 842 har
skogsmark. Ingår i S:s och Viklau pastorat i Visby
stift. Medelkontraktet.
Sjott, fr. cliott, ty. Schott, i Nordafrika
(Algeriet och Tunisien) benämningen på större
avloppslösa bäcken, efter regn vattenfyllda
men eljest endast täckta av en saltskorpa; ett
mindre dylikt bäcken kallas sebcha. De
förekomma dels i Atlasbergen (Chott
ech-Cher-gui, Chott el-Hodna m. fl.), dels längs deras
sydrand (Chott Melrir, Chott el-Rharsa, Chott
el-Djerid); de senare upptaga depressioner
under havets nivå.
Sjougden, Stora, el. Storsjouten,
fjällsjö i Frostvikens och Ströms socknar, n.
Jämtland; 15 kvkm, 443 m ö. h. Avrinner
genom Sjoutälven till Tåsjön. Vid sjöns övre
ända ligger Sjougdnäs el. Sjoutnäs kapell i
Frostvikens församl., där lappmässa hålles
varje sommar.
Sjoutnäs, Sjoutälven, se Sjougden.
Sjtjerbatov [JtjärbaTof] o. a. ryska namn,
se under S t j-.
Sjubbsläktet, zool., se Tvättbjörn.
Sjuglasvagn, kunglig, förgylld galavagn,
brukas särskilt vid främmande ministrars
förande till audiens för överlämnande av
kreditivbrev. S. Lpt.
Sjuhundra, härad i mell. Upplandsdelen av
Stockholms län, innanför Norrtälje; 292,oo
kvkm, 4,861 inv. (1932). Socknar: Skederid,
Rö, Rimbo och Fasterna. Huvudort är
muni-cipalsamhället Rimbo (se d. o.). Häradet
omfattar kring sjöar i Norrtäljeåns källområde
jordbruksbygder och vida skogsmarker, där
de för Roslagens berggrund karakteristiska
sprickriktningarna framträda, och genomlöpes
av rullstensåsar ö. om Långsjön och v. om
Skederids kyrka. 6,189 har åker, 16,495 har
skogsmark. Jordbruk och småindustri.
Tillhör mell. Roslags fögderi och domsaga.
Sjuhundra kontrakt, i Ärkestiftet, omfattar
9 pastorat: Rimbo och Rö; Husby-Lyhundra
och Skederid; Frötuna; Rådmansö; Norrtälje;
Länna och Blidö; Fasterna; Riala och
Ros-lags-Kulla; Ljusterö.
Sjuhäradsbygden, de sju häradena Gäsene,
Ås, Veden, Bollebygd, Mark, Kind och Redväg
i s. delen av Älvsborgs län, vilka tills, bilda
området för Älvsborgs läns s.
hushållningssällskap och även stundom kallas
»Knalle-bygden». S. har blivit känd för sin hemslöjd
och hemindustri samt genom de för
försäljning av bygdens alster kringvandrande
knallarna. Se vidare Gårdfari handel (med
litt.-förteckn.) samt resp, häradsartiklar; jfr
även A. Damm, »S.» (1927 ff.).
Sjuja [JWja], stad i mell. Ryssland,
Ivano-vos industriområde, 30 km s. ö. om
Ivanovo-Voznesensk; 32,930 inv. (1930). S. är en av
Rysslands förnämsta textilindustristäder med
tillv. av bomulls- och linnefabrikat.
Sjujskij [Jo^-], V. I., tsar, se V a s i 1 i j.
Sjukbarack, se Sjukvård, sp. 958.
Sjukbeslag, hovbeslag (se d. o.) vid
sjukdomar i hovarna eller för att avhjälpa
felaktiga hovformer och benställningar. E. T. N.
SJUHUNDRA HP
Skala 1:500 OOO
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
