Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjuksköterska - Sjuksköterskeförbundet, Internationella - Sjukstugor - Sjuktalet - Sjuktransportflygplan, Ambulansflygplan - Sjukvård
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sjuksköterska—Sjukvård
955
Sjuksköterska, kvinna, särskilt utbildad för
vård av sjuka. I Sverige erhålles denna
utbildning vid av staten godkända s j u
k-sköterskeskolor. Dessa äro inrättade
dels av vissa stiftelser: Ersta diakonissanstalt,
Sophiahemmet, Röda korshemmet (med
elev-ocb sjuksköterskebem), Bethaniastiftelsen,
samtliga i Stockholm, Diakonissanstalten
Sa-mariterhemmet i Uppsala samt Södra
Sveriges sjuksköterskebem i Lund; dels vid
Akademiska sjukhuset i Uppsala och vid
Allmänna och Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg;
dels vid centrallasaretten. -— För att kunna
antagas till elev vid statligt godkänd
sjuk-sköterskeskola fordras bl. a. ålder vid
kursens början av minst 20 och högst 27 år samt
god hälsa, goda skolkunskaper och i övrigt
för kallet lämpliga egenskaper.
Utbildningstiden vid flertalet
sjuksköter-skeskolor är tre år. En sjuksköterskeskola
kan dock ännu anordnas med blott tvåårig
kurs. Undervisningen, som är både teoretisk
och praktisk, meddelas såväl på sjukhusens
medicinska och kirurgiska avd.,
operations-och mottagningsavd. som i olika grenar av
specialvård, ss. barnavård, sinnessjukvård och
epidemivård. Utbildning i röntgen- el.
laboratoriearbete meddelas åt en del elever, som
önska ägna sig åt arbete av detta slag.
Genomgång av sjuksköterskeskola
berättigar till anställning på sjukhus av olika slag
m. fl. anstalter, till arbete i privatvård m. m.
Verksamhet av förebyggande art utövas av
dispens ärs k öterskorna (se
Dispensärm etoden) och även av
distriktssköterskorna (se
Distriktssköterska). För kompetens härtill fordras,
förutom sjuksköterskeskola, specialutbildning
vid Statens distriktssköterskeskola i
Stockholm. Undervisning meddelas här bl. a. i
socialhygieniska ämnen och frågor rörande den
förebyggande hälsovårdsverksamheten,
barnavård m. m. Kursen varar omkr. ett år.
Arbetsförmedlingen för s. äger
rum vid de statligt godkända
sjuksköterske-byråerna, f. n. 12 (1932). Byråerna vid
Sophia-hemmet, Röda korshemmet och Södra Sveriges
sjuksköterskebem stå under samma
förvaltning som resp, institutioners
sjuksköterske-skolor. Av Uppsala akademiska sjukhus’
sjuk-sköterskeförening, en sammanslutning av
sjuksköterskor, som genomgått skolan vid
detta sjukhus, ha upprättats en byrå i
Stockholm och en i Uppsala. Av
Fredrika-Bremer-förbundet ha anordnats byråer i Stockholm,
Göteborg, Umeå, Linköping och Jönköping. I
Stockholm finnes även Svea sjuksköterskebyrå
och i Örebro en Örebro stads och läns
sjuksköterskebyrå. Byråerna förmedla såväl fasta
anställningar och vikariat som sjukvård i
privata hem, men detta kan endast äga rum
iör s. med godkänd kompetens, i regel blott
för dem, som tillhöra den organisation, som
anordnat byrån. Till de godkända byråerna
voro vid slutet av 1931 anslutna 5,273
sjuksköterskor.
Sjuksköterskekårens arbetsförhållanden och
löneförmåner ha under de senaste åren
betydligt förbättrats. De flesta
sjuksköterskebe-fattningar äro förenade med pensionsrätt i
Statens pensionsanstalt. En privatsköterska
åtnjuter dock icke denna förmån. I likhet
956
med andra s. kan hon få pension från
Svenska sjuksköterskornas allmänna
p e n s i o n s f ö r e n i n g, vars verksamhet
började 1896. Vid 1931 års utgång
upp-gingo föreningens fonder till något mera än
4 mill. kr. Invaliditetshjälp kan även
erhållas från Sjuksköterskornas
under-stödsfond, bildad 1923. Stiftelsen
ålderdomshem för
sjuksköterskor har uppfört ett hem för gamla s. i
Alsten, Stockholm (invigt 1931), med ett
50-tal platser.
1910 bildades Svensk sjuksköte
r-skef ö r en in g, som bl. a. har till uppgift
att utgöra en samlingspunkt för den svenska
sjuksköterskekåren och att tillvarataga
sjukvårdens och sjuksköterskekårens intressen. Den
är sedan 1920 ansluten till
Sjuksköterskors samarbete i Norden och från
1929 medlem av Internationella
sjuk-sköterskeförbundet, en
sammanslutning av sjuksköterskeföreningar från 23 olika
länder. Kårens organ är Svensk
Sjukskö-tersketidning, som började utges 1909.
Sjuksköterskeutbildningen i Sverige, som
fortgått från början av 1850-talet, har det
privata initiativet att tacka för upphov och
utveckling. Först på senaste tiden har staten
ingripit reglerande på detta område. Fr. o. m.
1920 utövar Medicinalstyrelsen kontroll över
sjuksköterskeväsendet; s. å. anställdes där
en sjuksköterska såsom inspektris över
sjuksköterskeväsendet. S. äro i
fråga om utövningen av sin verksamhet
ställda under Medicinalstyrelsens överinseende
och äro pliktiga att efterkomma vad denna
i kraft av gällande författningar föreskriver
dem (§ 9 i k. instr. för Medicinalstyrelsen av
19 dec. 1930).
Bestämmelser ang. sjuksköterskeväsendet
finnas införda i k. kung. 30 april och 10 dec.
1920 (n:r 233—236 och 813—814) med
ändringar, fastställda i k. kung. 26 sept. 1921
(n:r 556), 23 jan. 1922 (n:r 49—50), 8 juni
1923 (n:r 196), 8 maj 1925 (n:r 330) och 9 maj
1930 (n:r 133). K. N-hl.
Sjuksköterskeförbundet, Internationella,
se Sjuksköterska, sp. 956.
Sjukstugor, smärre sjukhus, inrättade av
landsting eller kommun, närmast avsedda för
lindrigare sjukdomsfall. Se sjukhuslagen av
22 juni 1928 och sjukhusstadgan s. d. 1930
funnos i riket 75 s. med 1,323 vårdplatser.
A. W-dt.
Sjuktalet, se Sjukförsäkring.
Sjuktransportflygplan,
Ambulansflygplan, för transport av sjuka inredda
flygplan. Svenska staten och Röda korset hålla
(1932) s. stationerade i Boden, Östersund och
Hägernäs. ö-g.
Sjukvård är dels civil, dels militär.
I. Civil s. handhas dels av vissa
tjänsteläkare, anställda i statens, landstingens eller
kommunernas tjänst, dels av enskilt
praktiserande läkare. Utom dessa räknas även till den
civila sjukvårdspersonalen tandläkare,
sjukgymnaster, fältskärer, barnmorskor och
sjuksköterskor. Genom nu gällande
läkarinstruk-tion av 30 dec. 1911 regleras provinsial- och
extra provinsialläkarnas, stads-,
stadsdi-strikts-, köpings- och municipalläkarnas samt
de enskilt praktiserande läkarnas
skyldighe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
