Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
957
Sjukvård
958
ter och rättigheter. För lasaretts- och övriga
sjukhusläkare, järnvägs- och fängelseläkare
finnas särskilda författningar eller instr.
1 statens eller kommuners tjänst funnos vid
1932 års början 389 förste provinsial-,
provin-sial- el. extra provinsialläkare samt 192 stads-,
stadsdistrikts-, köpings- och municipalläkare;
läkare vid lasarett och därmed likställda
sjukhus voro 535; antalet övriga praktiserande
läkare uppgick till 772. Hela antalet läkare,
vilka utövade civil s., var 2,156, därav 128
kvinnliga. Tandläkare funnos vid samma tid
1,103, barnmorskor 2,696 och sjuksköterskor,
anställda av landsting eller kommuner
(distriktssköterskor m. fl.), 699. Enl. off.
uppgifter funnos vid 1930 års början 538
civila sjukvårdsinrättningar i riket, näml.
94 länslasarett eller mot dessa svarande större
sjukhus, 75 sjukstugor, 174 epidemisjukhus
och 195 andra sjukvårdsanstalter, ss.
sanatorier, barnsjukhus, enskilda sjukhus och
sjukhem. Dessa sjukvårdsinrättningar disponerade
tills. 39,828 vårdplatser, och 1929 voro 332,044
sjuka intagna där. Dessutom funnos s. å.
21 sjukhus för sinnessjuka, vilka underhållas
helt av statsmedel, med tills. 14,023
sjukplatser, 4 enskilda anstalter för sinnessjuka med
107 sjukplatser samt 46
upptagningsanstalter, tillhörande landsting eller kommuner,
med 2,513 sjuksängar. R. W.*
Epidemisjukvården regleras genom
epidemilagen 19 juni 1919. Hela riket är indelat
i epidemidistrikt, i regel bestående av resp,
län, med rätt för vissa städer att bilda egna
distrikt. I distrikten verka
epideminämnder. Distrikten äro skyldiga att uppföra
särskilda epidemisjukhus, i vilka envar, som
inom distriktet sjuknar i någon av de
sjukdomar, som lagen avser, äger rätt till
kostnadsfri vård på allmän sal, oavsett om
hemortsrätt föreligger el. icke. Ä andra sidan är
sådan sjuk skyldig att låta vårda sig på
dylikt sjukhus, om vederbörande
hälsovårdsmyndighet anser sådant behövligt till
förekommande av smittspridning.
II. Militär s. utövas i fredstid av
fältläkarkåren, marinläkarkåren och
sjukvårdsmanskap (se dessa ord) samt
vid regements- och
garnisonssjukhusen och, där sådana saknas, vid civila
sjukhus.
S. i fält omfattar dèls den off., av
regeringen anordnade s., dels den frivilliga s.
(jfr Röda korset).
A. Den officiella s. i fält har enl.
regi, av 1907 till huvudändamål att söka
förekomma sjukdomar och därigenom
vidmakthålla ett gott hälsotillstånd inom armén, att
lämna hjälp åt sjuka och sårade och att från
armén förflytta (evakuera) dem, vilkas
återställande fordrar längre tid. Den omfattar tre
huvudgrupper: vid fältarmén, vid
etappväsendet och i hemorten. Vid fältarmén finnas dels
de stridande truppslagens egen
sjukvårdspersonal, genom vilken under strid upprättas
hjälpförbandsplatser, dels s j u
k-vårdskompanier (sanitetsdeta-cheman g, sanitetskompanier), i
vissa främmande arméer benämnda
ambulanser (stundom benämning även på de av
dem upprättade förbandsplatserna),
som vid större strider på slagfältet upprätta
huvudförbandsplatser, dels
flyttande sjukhus. Dessa kunna upptaga vart och
ett omkr. 200 sjuka eller sårade och äro de
enda, för vilka inom svenska armén
benämningen fältsjukhus brukas. De skola
etableras på eller invid slagfältet för att
mottaga sådana sårade, som ej fördraga transport
eller för vilka transportmedel saknas. Vid
strider av större omfattning framdragas icke
etablerade fältsjukhus till slagfältets närhet,
där de dels utgöra en reserv, dels användas
för upprättandet av samlingsplatser
för sårade. Här granskas och revideras
de vid förbandsplatserna anlagda förbanden,
utföras omlastningar etc. Ett svenska arméns
fältsjukhus står under befäl av en chefläkare,
tillika läkare vid en av de tre sektioner, vari
sjukhuset indelas; dessutom finnas två andra
läkare (sektionschefer), präst, apotekare m. fl.
Fältsjukhusen böra så snart som möjligt
evakueras eller avlösas, så att de åter kunna
förena sig med »stora trängen» vid den
arméfördelning, dit de höra.
Sjukvården vid etappväsendet ombesörjer
flyttningen av sjuka och sårade från
krigsskådeplatsen till hemorten, omhändertager
sådana sjuka, som ej kunna förflyttas vidare,
och lindrigare sjuka. För fyllande av
etapp-sjukvårdsväsendets uppgifter finnas
sjukhuskadrar och etappsju k vårdskadrar.
Etappsjukvårdskadrarnas förflyttning sker
antingen utefter järnvägslinjer,
vattentrans-portleder eller medelst automobiler, vilka,
organiserade som en särskild b il kolonn, ingå
i varje sådan kader. Etappsjukvårdskadrarna
avlösa etablerade fältsjukhus, vilkas
materiel övertas av etappsjukvårdskadern, som
överlämnar motsv. antal av alla slags
persedlar. Etappsjukvårdskadrarna skola vidare, när
så fordras, etablera etappsjukhus av mer
el. mindre tillfällig art och f. ö. fylla alla
slags tillfälliga behov av fasta eller rörliga
sjukvårdsanstalter inom etappområdet.
Etapp-sjukhuseft förflyttas endast i samband med
större förskjutningar i etapplinjerna och i
gränserna för etappområdet. Personalen vid
en av etappsjukvårdskadrarna eller
sjukhuskadrarna motsvarar i stort sett personalen vid
två fältsjukhus.
Sjukvården i hemorten mottar och vårdar
hemsända sjuka och sårade ävensom sjuka vid
hemmavarande besättnings- och depåtrupper,
dels i regements- och garnisonssjukhusen,
dels i särskilt anordnade fasta sjukhus,
k r i g s s j u k h u s, anskaffar sjukplatser i
enskildas hem m. m. Krigssjukhusen etableras
på orter, som redan i fredstid blivit bestämda,
och enl. i fredstid utarbetade planer genom
särskilda härför avsedda sjukhuskadrar. De
torde i allm. vara beräknade för 500—600
sjuka eller sårade. Stundom plägar man för
ändamålet använda sjukbaracker (jfr
Barack), och s. bestrides i vissa av dem
genom Röda korsets försorg. Alltsedan
fransktyska kriget 1870—71 har baracksystemet i
stor utsträckning kommit till användning för
den militära sjukvården under krig. Efter
den allmänt antagna tyska modellen
innehåller varje barack en sjuksal för trettio
personer, mindre kök, rum för sjukvaktarna etc.
— Sjuktält användas sommartiden med
stor fördel vid fältsjukhusen. De tyska
sjuk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
