Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjukvård - Sjukvårdsavgift, Personlig - Sjukvårdsförsäkring - Sjukvårdsmanskap - Sjukvårdsstyrelsen - Sjuli - Sjundbysläkten - Sjundedagsadventister
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sjukvårdsavgift—Sjundedagsadventister
959
tälten rymma 24 bäddar. Järnvägståg, som
under krigstid användas för transport av
sårade och sjuka, äro av två slag:
sjukhuståg, som uteslutande och under krigets hela
fortgång användas för transport av sjuka och
sårade, samt s j u k t å g, som tillfälligt
ordnas för sådant ändamål. Även godsvagnar,
täckta eller öppna, med eller utan inredning
för trupptransport, kunna härtill användas.
Varje arméfördelning bör vid mobilisering äga
minst ett sjukhuståg. I personvagnarna av
äldre modell finnas i allm. om sommaren 12,
om vintern, då ugnar insättas, 10 bårar, som
medelst särskilda anordningar upphängas i
två etager. Transport på fartyg, åtm. när den
försiggår på lugnvatten, är för svårt sårade
ojämförligt mera skonande än forslingen även
i de bäst inrättade sjukhuståg. I England ha
sjukskepp och sjuktransportfartyg blivit
inredda och använda under krig i avlägsna
trakter, som ägt sjöförbindelse med hemorten. För
flodfart och transport inomskärs ha, under
senare tiders krig, sjuktransportfartyg av olika
slag använts. Redan 1872 föreslog sedermera
konung Oskar II som ordf, i Frivilliga
sjuk-vårdsföreningen inrättandet av en
ambulansbrigad till sjöss. En kanonslup, »Vidar», och
en kanonjolle, »Hottur», ställdes då till
föreningens disposition, inrättades på lämpligt
sätt och ha sedan använts vid
fälttjänstöv-ningar. Se även Lasarettsfartyg.
— För tillhandahållande av materiel upprättas
under krig i hemorten ett allmänt s j u
k-vårdsreservförråd.
Sedan några år tillbaka har i Sverige
samarbete inletts mellan den civila och den
militära s., bestående däri, att civila patienter
mottagas på de militära sjukhusen (så bl. a.
i Boden, Sollefteå och Linköping) och
militärer på de civila. Jfr även
Sjuktransportflygplan. — Epidemilagen av 1919
ålägger epidemidistrikten att träffa anstalter
för vård under betryggande former jämväl åt
militärpersonal vid sådan sjukdom, som faller
under epidemilagstiftningen.
B. Den frivilliga s. i fält avser
att i krig till den off. s:s förfogande ställa
vissa tillgångar i personal och materiel. Den
frivilliga s. är organiserad i en stor förening,
Svenska Röda korset (se Röda korset), vars
huvuduppgifter äro att anskaffa och förvalta
viss materiel, att förbereda upprättandet vid
krigsutbrott av vissa krigssjukhus samt att
utbilda sjuksköterskor och annan frivillig
sjukvårdspersonal, däribland s. k. samariter
med uppgift att vid olycksfall och vid i det
dagliga livet påkommande hastiga
sjukdomsfall lämna den första hjälpen, innan läkare
hinner ingripa. Den förutvarande Svenska
samaritföreningen, bildad 1883, har uppgått
i Svenska Röda korset. A. W-dt.
Sjukvårdsavgift, Personlig, personlig
avgift, som uttaxeras på var och en, som är
skyldig att utgöra mantalspenningar. Urspr.
grundar sig denna skatt på 1815 års
riksdagsbeslut om ekonomiskt understöd åt
länslasaretten. Den avsåg att bereda medel för
kostnadsfri vård på lasaretten åt medellösa
veneriskt sjuka och kallades därför
kurhusavgift. S. utgår sedan 1873 med 50 öre för
varje mantalsskriven person av manligt kön
samt 25 öre för kvinna. A. W-dt.
960
Sjukvårdsförsäkring, se
Sjukförsäkring.
Sjukvårdsmanskap. Svenska härens s.
indelas i sjukvårdsbeställningsmän,
sjukvårds-män, värnpliktiga, utbildade i egentlig
sjukvårdstjänst, och sjukbärare.
Sjukvårds-beställningsmännen tillhöra härens
fast anställda personal. De tillhöra dels de
stridande truppslagen till ett antal, ung.
motsv. 1 per kompani (skvadron, batteri),
dels trängkårernas sjukvårdskompanier.
Efter att ha genomgått föreskriven utbildning
kunna de vinna befordran till
sjukvårdsvice-korpral, sjukvårdskorpral och sjukvårdsfurir.
Sjukvårdsmän utgöras av värnpliktigt
manskap, tillhörande de stridande
truppslagen. De utbildas vid resp. reg:ten för att
vid mobilisering dels fylla bristen på
sjukvårdsbeställningsmän, dels tjänstgöra som
läkarbiträden eller i vissa särskilda
befattningar inom den militära sjukvården.
Värnpliktiga, tilldelade trängen i
egentlig sjukvårdstjänst, erhålla
sin utbildning dels vid resp, trängkårer, dels
vid övriga truppslags regementssjukhus. De
dugligaste av dem skola vid mobilisering i
st. f. sjukvårdsbeställningsmän ingå i de
sjuk-vårdsformationer, som uppsättas vid
träng-kårerna, de övriga avses till sjukvaktare.
Sjukbärare finnas vid infanteriet,
artilleriet och trängen. Infanteriets och
artilleriets sjukbärare uttagas under pågående
soldatskola, delvis bland de icke vapenföra.
Träng-ens sjukbärare uttagas redan vid
inskrivningen. Sjukbärarnas uppgift är att under
och efter strid i terrängen uppsöka och taga
hand om sårade. A. W-dt.
Sjukvårdsstyrelsen, avd. inom
Arméförvaltningen (se d. o.). Chef för s. är
generalfältläkaren. S. består av en fältläkarbyrå under
överfältläkaren och en fältveterinärbyrå under
överfältveterinären.
Sjüli, negerfolk, se S h u 1 i.
Sjundbysläkten, se Hästesko.
Sjundedagsadventister, stundom
Sabbatä-rier, den gren av adventismen (se
Adven-tister), som uppkom i Förenta staterna på
1840-talet och vars mest betydande ledare
varit den ädla och visionärt begåvade Ellen
G. White (1827—1915), vilken genom täta
resor och flitig författarverksamhet bidragit
till rörelsens utbredning även utanför
Amerika. S., som dela adventismens allmänna
åskådning, betona särskilt lördagens
helighållande i st. f. söndagens. Samfundet, som
ledes av den vart fjärde år sammanträdande
generalkonferensen, bedriver sin verksamhet
medelst skriftspridning, predikoturer och
häl-sovårdsanstalter, vilka propagera för ett
na-turenligt levnadssätt. I Sverige, dit rörelsen
kom 1880, utövar den dylik hälsovård vid
Nyhyttans badanstalt, Hultafors sanatorium samt
Stockholms fysikaliska kuranstalt. I
Danmark driva s. Skodsborgs bekanta sanatorium.
Rörelsen, som har sitt huvudkvarter i
Stockholm och räknar nära 2,000 anhängare, har
till organ Tidens Tecken, Sundhetsbladet och
Missionären, Månadsskrift för
Sjundedagsad-ventistsamfundet i Sverige (1897 ff.). — Litt.:
Ellen G. White, »Vägen till Kristus» (övers.,
14 :e uppl. 1916), »I den store läkarens
fotspår» (5:e uppl. 1913) och »Andliga erfaren-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
