Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjöförsäkring - Sjögestad - Sjögren, Anders Johan - Sjögren, Carl Anton Hjalmar - Sjögren, Carl Arthur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
987
Sjögestad—Sjögren, C. A.
988’
kalt och nationellt betonad än andra arter
av s. Varuförsäkringens
internationella karaktär är särskilt framträdande. Vid
t. ex. cifförsäljning (se C i f) tager säljaren
försäkring för köparens räkning, och polisen
är ett av de skeppningsdokument, som — den
kanske i annat land boende — köparen
erhåller. I sådana fall är det också vanligt,
att t. ex. svenska försäkringsgivare utställa
sina poliser på engelska att gälla efter
vanliga engelska försäkringsvillkor (Lloyd’s
con-ditions). Varuförsäkring slutes ofta på
villkor »fritt för enskild skada utom i
strand-ningsfall» (free of particular average, f. p. a.).
Men det torde bli allt vanligare, att
varuförsäkring, då det icke gäller visst särskilt
ömtåligt gods, slutes på s. k. fulla villkor
(fritt för ... procent enskild s k
a-d a, with particular average, w. p. a., w. a.).
Sistnämnda form av s. kallas stundom — med
en något vilseledande benämning — för
all-riskförsäkring (against all risk). Skada, som
uppkommer t. ex. genom godsets egen
beskaffenhet, genom emballagets bristfällighet,
täckes icke utan vidare av en dylik
försäkring. Fraktförsäkring i egentlig
mening omfattar endast försäkring av
redar-in tresse i frakt, i det att t. ex. fraktförskott,
lämnat utan återbetalningsskyldighet i
händelse av olycka, s. k. definitivt fraktförskott,
anses såsom ett lastägarintresse, som vanl.
försäkras i samband med varan.
En processuell egendomlighet beträffande
svensk s. är, att enl. särskild lag 8 april
1927 tvist ang. den ersättningsskyldighet,
som på grund av avtal om s. eller
återförsäkring av sådan försäkring må åligga
försäkringsgivaren, skall hänskjutas till
utredande av dispaschör (se d. o. och D i s p a s c h).
Något liknande gäller i Finland.
Man åberopar stundom vissa den romerska
rättens institut såsom förebilder för s.
Måhända har, under inflytande av likartade
behov, s. börjat praktiseras ung. samtidigt i
olika länder. Men särskilt i de norditalienska
städerna torde s. ha förekommit redan i
början av 1300-talet i någon form. En i
Barcelona 1435 utfärdad författning innehöll
bestämmelser om s. I hansestäderna förekom
även s. tidigt, och den vann sedermera sin
utbildning icke minst i fransk och engelsk
rätt. I Sverige innehöll först 1667 års
sjölag egentliga bestämmelser om s. Dessa
avlöstes av försäkrings- och haveristadgan av
1750, som upphävdes av 1864 års sjölag,
vilken ipnehöll detaljerade stadganden om s.,
väsentligen efter tyskt mönster. Sjölagen av
1891, varmed Danmarks och Norges sjölagar
(1892—93) väsentligen överensstämde,
upptog endast vissa huvudstadganden om s.
Detalj föreskrifter innefattades i
sjöförsäkrings-planen av okt. 1891, reviderad i nov. 1896.
Stadgandena om s. i 1891 års sjölag
upphävdes genom försäkringsavtalslagen av 1927.
Alltjämt tillerkännes i poliserna företräde åt
sjöförsäkringsplanen, vars i mycket
föråldrade bestämmelser dock — särskilt
beträffande kaskoförsäkring — ersatts av nya
polisvillkor och eljest av försäkringsgivarna
tillämpas i liberal anda.
Direkt s. bedrives (1932) i Sverige av 14
a.-b., det äldsta stiftat 1863 och det yngsta
1918, och omkr. 30 ömsesidiga
försäkringsbolag. Dessutom drives s. uteslutande i
formav återförsäkring av fyra aktiebolag.
Den-sammanlagda bruttopremiesumman för svensk
s. utgjorde 1930 något över 54 mill. kr. P. Ht.
Sjögestad, socken i Östergötlands län,
Val-kebo härad, vid östgötaslättens sydrand, s. v.
om Linköping; 20,30 kvkm, 704 inv. (1932).
Slättbygd med skogsdungar. 1,067 har åker,.
631 har skogsmark. Vid Lunnevad länets
folkhögskola. Ingår i Vikingstads,
Rappe-stads och S:s pastorat i Linköpings stift,
Vifolka och Valkebo kontrakt.
Sjögren, Anders Johan, finländsk
språkforskare (1794—1855); Blev 1819 fil. dr
i Äbo, beslöt att ägna sig åt finsk
språkforskning, begav sig i detta syfte till Petersburg
och blev där 1823
mecenaten greve N. P.
Rumjantsevs (se d. o.)
bibliotekarie. 1824
började S. en femårig
forskningsresa bland
finska stammar i n. ö.
Ryssland och
Lappmarken, vars resultat
publicerades i flera
avh. och uppsatser.
Han blev 1829 adjunkt
vid vet.-akad. i
Petersburg, 1831 e. o.
akademiker, 1844
aka
demiker och 1845 direktor för etnografiska
museet. 1835—37 företog han en resa till
Kaukasien för studier i ossetiska. M. A.
Castréns resor gjordes på hans tillskyndan.
S:s »Gesammelte Schriften» utgåvos 1861 av
A. Schiefner (2 bd). Hans omfattande dagbok
och brevväxling förvaras i Helsingfors
univ.-bibl. H. E. P.
Sjögren, Carl Anton Hjalmar,
bergsvetenskapsman, mineralog och geolog (1822—
93). Blev fil. dr i Lund 1847, docent där i
mineralogi 1848, tog bergsexamen 1850, blev
s. å. auskultant i Bergskollegium och var 1863
—89 bergmästare i 7:e distriktet (Värmland
m. m.). S. var 1859—63 lärare vid Falu
bergsskola. Som mineralog och geolog förvärvade
han stort anseende, och som ledare av arbetet
vid flera av Sveriges, särskilt Värmlands,
förnämsta gruvfält utövade han en framgångsrik
verksamhet. Han var en bland de första
svenska forskare, som vid studiet av bergarter
med framgång brukade mikroskopet och som
visade, att sådana undersökningar kunde vara
av stor betydelse även för den praktiska
gruvdriften. S. var led. av 1872 års kommitté för
ny gruvstadga samt av den kommission, som
1889 erhöll i uppdrag att undersöka
apatittill-gångarna i Norrbotten. Bland S:s tryckta
arbeten märkas »Lärobok i mineralogi» (1865;
3:e uppl. 1880) och »Kort handledning i
svenska grufbrytningen» (1878). Led. av
Vet.-akad. (1876). E. H. (N. Zn.)
Sjögren, Carl Arthur, konstnär,
skriftställare (f. 1874 2/10). Har huvudsaki. ägnat
sig åt teckning, bl. a. som illustratör. S. har
bl. a. utfört illustrationer till »Bröderna
Grimms sagor» (i urval, bilder i färg; 1905).
Till A. Strindbergs »Sveriges natur» (1901)
lämnade han teckningar, och han har även
utfört den typografiska utstyrseln till många
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
