Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjögren, Carl Arthur - Sjögren, Gustaf Otto Teodor - Sjögren, Håkan (1727—1815) - Sjögren, Håkan (f. 1870) - Sjögren, Johan Gustaf Emil - Sjögren, Karl August Otto - Sjögren, Karl Johan Wilhelm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
989
Sjögren, G. O. T.—Sjögren, K. J. W.
990
bokverk. S. har utgivit »Boktryckare- och
för-läggarmärken under 1400-talet» (1908),
»Förteckning å svenska bokägaremärken» (1909),
»Svenska kungliga och furstliga
bokägaremärken» (1915), »Svenska exlibris», I (s. å.),
»Ur anteckningsboken» (1921),
»Drottninggatan genom tiderna» (1923) m. fl. Han utgav
1911—17 Svensk Exlibris-Tidskrift. G-gN.*
Sjögren, Gustaf Otto Teodor, geograf
(f. 1881 15/6). Vart 1909 fil. dr i Uppsala, där
han 1912—21 var docent och 1913-—21 till
större delen uppehöll professuren i geografi, blev
1921 adjunkt vid statens provskola, Nya
elementarskolan i Stockholm, samt medl. av
Nordisk Familjeboks redaktion. Han har särskilt
studerat bebyggelsegeografi och
fjälltrakternas geografi och geologi, ledde under 1910 års
geologkongress exkursioner till Lappland samt
utgav och fullbordade 1911—24 det av
Ahle-nius påbörjade verket »Sverige, geografisk,
topografisk, statistisk beskrivning», för vars
2:a uppl. han sedan 1928 är
huvudredaktör. Han är känd bergsportsman, sedan 1928
ordf, i Svenska fjällklubben. Utom
turistuppsatser och resehandböcker, särskilt
berörande Torneträsk och Abisko, som först
genom honom blev mera allmänt känt, har han
utgivit »Geografiska och glacialgeologiska
studier vid Torneträsk» (1909), »Bidrag till
Kirunaområdets glacialgeologi» (1910),
»Be-folkningsfördelningen i en del av norra
Uppland» (1913) m. fl. geologiska och geografiska
arbeten. Han redigerar den geografiska
avdelningen i Nordisk Familjeboks 3:e uppl.
Sjögren, Håkan, filolog (1727—1815). Blev
1755 fil. mag. i Uppsala. Som konrektor i
Jönköping utgav S. »Lexicon manuale
latino-svecanum et sveco-latinum», vilket sedan länge
allmänt användes (1775; 4:e uppl. 1832). 1775
blev S. lektor i Växjö, 1800 teol. dr och 1802
domprost. Han utgav även flera smärre
filologiska arbeten. E. St.
Sjögren, Håkan, klassisk filolog (f. 1870
®/s), av samma släkt som den föreg. Blev
fil. dr i Uppsala 1900, docent i latinska
språket och litteraturen
s. å. och prof. 1924. Av
S:s talrika skrifter
hänföra sig de flesta
till Ciceroforskningen.
Avh. »Commentationes
Tullianæ» (1910) har
följts av uppl. av
breven 1910—25. Bland
S:s övriga skrifter må
nämnas »De particulis
copulativis apud
Plau-tum et Terentium»
(1900), »Zum Gebrauch
des Futurums im Alt-
lateinischen» (1906) och »Ad Ciceronis
epistu-las ad Atticum adnotationes» (1927). E. St.
Sjögren, Johan Gustaf Emil,
tonsättare (1853 1b/8—1918 1/3). Var biträde i
Dann-ströms instrumenthandel, genomgick därjämte
Konservatoriet 1869—74, studerade musikteori
och orgelspel i Berlin 1879—80, blev 1886
lärare vid Richard Anderssons musikskola och
1891 organist vid Johannes kyrka i
Stockholm. Redan på 1870-talet framträdde S. som
sångkompositör (1876 första sånghäftet) och
väckte särskild uppmärksamhet med sina »Sju
sånger ur Holger Drachmanns Tannhäuser»
(1880). En samling pianostycken, »Erotikon»,
vann 1883 första pris vid en skandinavisk
pristävlan i Köpenhamn. Han odlade även
violinsonaten (den första 1886), skrev kantater,
däribland för invigningen av Johannes kyrka
(1890), för minnesfesten över Berzelius (1898),
samt körverk som »Bacchanal» och
»Land-namsfærd», manskörer och orgelstycken. — S.
har sin största betydelse som kompositör av
solosånger och pianostycken. Han är den
svenska sångens främste lyriker med en stor
förmåga att karakterisera och koncentrerat
belysa ett stämningsinnehåll. Innerligheten
och resignationen träffar han måhända bäst
men har även toner för det lekfulla behaget.
Till hans berömdaste sånger höra »Ro, ro,
ögonsten», »Alt vandrer maanen sin vej», »1
drömmen du är mig nära», »Der driver en dug
over Spangebro», »Og jeg vil drage» och
»Sover du, min sjæl». Inom pianostycket (liksom
i sångerna) framträder hans förmåga att ge
en kort karaktärsbild med enkla men skarpt
profilerade tema. I de 5 violinsonaterna, som
höra till hans lyckligaste skapelser (1. g moll,
2. e moll, 3. g moll, 4. h moll och 5. a moll),
visade han sig behärska den breda
sonatformen. Även för pianosolo skrev han två
sonater. S. började som kompositör i
Söderman-stil men närmade sig sedan den danska
nyromantiska skolan med Heise och
Lange-Müller. Med 1880-talet fick den norska
Grieg-stilen mera betydelse, och jämte Grieg är han
en av den franska impressionismens främsta
föregångare; det var därför fullt naturligt, att
han i utlandet först erkändes i Paris. I
Frankrike, England och Amerika har han haft sina
trognaste anhängare utanför hemlandet. —
Litt.: »E. S. in memoriam» (1918). En
förteckning av S:s verk av N. Brodén trycktes i l:a
årg. av Sv. Tidskr. för Musikforskning (1919).
— S:s porträtt återges på vidst. plansch. T. N.
Sjögren, Karl August Otto, historiker
(1844—1917). Blev fil. dr i Uppsala 1869,
kollega i Göteborg s. å., rektor vid pedagogien i
Södertälje 1875 och var kollega vid Katarina
femklassiga läroverk
i Stockholm 1879—
1908. Utom en på sin
tid mycket använd
»Historisk läsebok för
skolan och hemmet»
(I. »Gamla tiden och
medeltiden», 1875, 5:e
uppl. 1894; II. »Nya
tiden», 1876, 3:e uppl.
1893) utgav S. en rad
arbeten, till stor del
av
populärvetenskaplig karaktär, bl. a.
»Georg Adlersparre»
(1881), »Karl August Grewesmöhlen» (1882),
»Johan Reinhold Patkul» (s. å.), »Det
nittonde århundradets historia i öfversigtligt
sammandrag» (2 dir, 1891), »Gustaf IIl:s
regering» (1891—92) och »Gustaf IV Adolf»
(1893), utgörande fortsättning, delarna 47—
49, av Fryxells stora verk, »Sveriges historia»
(1902—03) och »Allmän världshistoria» (4
bd, 1908—10).
Sjögren, Karl Johan Wilhelm,
rätts-lärd 1866—1929). Blev 1888 fil. dr, 1892 jur.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
