Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
991
Sjögren, N. A. G.—Sjöholm
992
kand., 1894 docent, 1896 e. o. prof., 1898 prof,
i rättshistoria, 1900 jur. hedersdr och 1907
prof, i civilrätt, allt vid univ. i Uppsala. 1909
utnämndes S. till justitieråd, 1918 till ordf, i
Lagberedningen. S. kom genom sitt av
logiskt skarpsinne präglade och på självständiga
uppslag rika författarskap att inta en ledande
ställning inom svensk rättsvetenskap. Från
början filosof, behandlade han i sina tidigare
arbeten mera abstrakt rättsvetenskapliga
spörsmål, särskilt i docentavh. »Om
rättsstridighetens former med särskild hänsyn till
ska-deståndsproblemet» (1894). S:s senare
författarskap faller till väsentlig del inom
rättshistoriens område, där han bl. a. utgav
»Bidrag till en undersökning af kontraktsbrotten
enligt Sveriges medeltidslagar» (1896) samt
flera uppsatser i Tidsskrift for Retsvidenskab
(av vars redaktion han var medlem 1906—21):
»Om den fornsvenska skuldprocessens
grundformer» (1898), »Bidrag till den svenska
exekutivprocessens historia» (1901), »De
fornsvenska kyrkobalkarna» (1904) m. fl. På
offentligt uppdrag utgav S. »Förarbetena till
Sveriges rikes lag 1686—1736» (1900—09). C. G. Bj.
Sjögren, Nils Axel Gustav,
bildhuggare (f. 1894 14/3). S. har studerat bl. a. i
Frankrike och Italien. Efter några års
vikariat för prof, i modellering vid
Konsthögskolan blev S. 1931 t. f. prof, i ämnet där. Bland
arbeten av S. märkas Vasabrunnen i Kalmar
(1928), reliefer i stadsbiblioteket i Stockholm
och porträttbyst av Erik Blomberg i
Nationalmuseum.
Sjögren, Sten Anders Hjalmar,
mineralog och geolog (1856—1922), son till
C. A. Hj. S. Genomgick 1875—78 Tekniska
högskolan, avlade 1880 bergsexamen i Lund
och blev 1882 docent
i Uppsala, var 1885—
89 anställd som
geolog hos Naftabolaget
Bröderna Nobel i
Ba-ku och 1889—94 prof,
i mineralogi och
geologi i Uppsala, där
han satte sin
institution i modernt skick
och 1892—1922 på
egen bekostnad utgav
Bulletin of the
Geo-logical Institution of
the University of Up-
sala. 1901 blev S. intendent vid Riksmuseets
mineralogiska avd., till vilken han skänkte
sin stora mineralsamling. S. anordnade och
ledde en omfattande geol. undersökning och
kartläggning av Sulitjelma gruvor. S:s
forskningar gällde till stor del
Värmlands-gruvornas mineral (»Contributions to
swe-■dish mineralogy», Bulletin of the Geological
Institution of the University of Upsala 1893
—95, m. fl.) samt de malmgeologiska
problemen och den ekonomiska geologien,
»Preliminära meddelanden från de kaukasiska
nafta-fälten» (Geol. Fören :s Förhandi. 1891—92),
»Om de svenska jernmalmslagrens genesis»
(ibid. 1891), »Summary of the reports» (i den
internationella »The iron ore resources of the
world», 1910) och »Chemical and
petrographi-cal studies on the ore-bearing rocks of Central
Sweden» (tills, m. II. E. Johansson och Naima
Sahlbom, i Geol. Fören:s Förhandi. 1914).
S. skrev vidare en biogr. över A. E.
Nordenskiöld (1912) och om Linné som mineralog
(1907) samt redigerade en sv. övers, av E.
Swedenborgs »De ferro» (»Om järnet»; utg.
1923). S. bereste Kaukasien, Armenien,
Persien, Transkaspien och Centralasien, U. S. A.,
Sydafrika, Mexiko och Kanada. S. hade stora
ekonomiska intressen i gruvor och oljefält
samt var verksam för tillkomsten av
Nynäshamn och järnvägen dit. — Han blev fil.
hedersdr i Uppsala 1893 och led. av Vet.-akad.
1899. Hans stora bibliotek skänktes till
Ing.-vet.-akad. av hans änka, Anna S., f. Nobel.
— Biogr. av A. G. Högbom i Bulletin of the
Geological Institution of the University of
Upsala, vol. 18, 1922. N. Zn.
Sjögren, TageAnton U 11 i m u s, läkare
(f. 1859 2«/8), son till C. A. Hj. S. Blev med.
lic. vid Karol. inst.
1887, började
tjänstgöra som militärläkare
1888, var 1910—16
regementsläkare vid
Livgardet till häst och
blev 1917 fältläkare.
Därjämte har S.
verkat som praktiserande
läkare i Stockholm, där
han upprättat ett
mycket anlitat
röntgeninstitut. S. har varit en
av röntgenterapiens :
föregångsmän i
Sverige (jfr Röntgenbehandling, sp. 83).
Han blev med. hedersdr vid Karol. inst. 1910.
Sjögräs, bot., se E n h a 1 i d e r.
Sjö-Gunnarsbo, Älvsborgs läns
tuberkulossjukhus, i Marbäcks socken, 5 km s. om
Ulricehamn, på en naturskön södersluttning mot
sjön Asunden; omkr. 220 m ö. h. Sjukhuset,
invigt 1916, kan mottaga 142 patienter.
Sjögurka, zool., se Tagghudingar.
Sjögång, se Sjöhävning.
Sjöhare, Aply’sia, gastropodsläkte. Djurets
huvud bär två par tentakler. De bakre likna
hararnas öron. Det rudimentära, inre skalet
döljes av djurets mantel. Det är skivformigt,
böjligt och genomskinligt. S. finns i de flesta
hav, mest i de varmare. Vid Sveriges
västkust lever A. rosea (punctata). R. H-gg.
Sjöhistoriska museet i Stockholm, ett enl.
riksdagens beslut 1932 grundat museum,
bestående av de sjökrigshistoriska samlingar,
vilka förvaltats av flottans myndigheter, och
Föreningen Sveriges sjöfartsmuseums
samlingar av fartygsmodeller o. a., som belysa
han-delssjöfartens skilda näringsgrenar.
Sammanslagningen av de båda samlingarna
möjliggjordes dels genom att Knut och Alice
Wal-lenbergs stiftelse donerade 800,000 kr. till en
museibyggnad, dels genom att Föreningen
Sveriges sjöfartsmuseum överlämnade sina
samlingar och 12,000 kr., dels genom lotteribidrag.
Museibyggnaden skall uppföras 1932 på n.
sidan av Djurgårdsbrunnsviken efter ritningar
av Ragnar Östberg. G-d A-e.
SjöhoTm, gods i ö. Vingåkers, V. Vingåkers
och Stora Malms socknar, Södermanlands län,
med manbyggnaden på en numera landfast
holme i sjön Näsnaren; 1,278 har, därav 496
har åker; tax.-värde 588,000 kr. (1930). Var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
