Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1041
Skandiska havet—Skanör med Falsterbo
1042
[-Skanskorg.-]
{+Skans-
korg.+}
uppsatser i Hist. Tidskr.
1914 av S. Clason och H.
Almquist; C. Hallendorff,
»Illusioner och verklighet»
(s. å.). B. E-r.
Ska’ndiska havet, ett vid
geol. kongressen 1910 av
G. De Geer närmare
motiverat namn på det havsbäcken,
som åt s., mot Atlanten,
begränsas av
Island-Färö-tröskeln med
Danmarkssun-det samt åt n., mot Ishavet,
av
Spetsbergs-Grönlands-tröskeln. S. är väsentligen
utforskat av skandinaver,
som sedan gammalt bebo
dess kuster. S. lämnar en
gemensam beteckning för
sina hydrografiskt och
biologiskt väsentligt olika ö.
och v. sidopartier: det av
Golfströmmen särskilt
karakteriserade Norska havet
och den isfyllda polarström-
mens Grönlandshav. S :s djup uppgår på
några ställen till mer än 3,000 m. 1 det s. k.
Svenska djupet träffades f. ggn verkliga
djup-havsorganismer. Kustribbornas tertiära
ba-salteruptioner och fjordbrutna terräng ha
satts i samband med nedsänkningen av S:s
bäcken och undanpressandet av djupsmältor
in under dess kantområden. G. D. G.
SkaTidium, se Sällsynta jordart
s-metaller.
Skans. 1. (Befästnk.) Förr stödjepunkt i
befäst ställning. Numera användes vanl.
benämningen fast punkt (se
Fältbefästning, sp. 109). L. af P.
2. (Skpsb.) Se Back 4.
Skansen, se Nordiska
museet.
Skanskorg, cylindrisk korg utan
botten, omkr. 1 m hög och 0,7 m i
diam. Den begagnas, jordfylld, vid
befästningsarbeten för att bekläda
branta jordsluttningar. L. af P.
Skansudde, klippfyr med ständig bevakning
på Gotlands västkust, n. om Västergarn;
anlagd 1890, ljusstyrka 270 Hefnerljus.
Skanör, före 1754 stad, sedan dess
församling i staden Skanör med Falsterbo
(se d. o.), på v. kusten av Falsterbo udde vid
s. inloppet till Öresund, Malmöhus län.
Staden omgives i s. och v. av öppna strandängar,
i n. och ö. av uppodlade områden (»vångar»),
inhägnade med vallar av grästorv och
bandtång. Utanför vångarna utbreder sig åt ö.
den låga och sanka heden Skanörs ljung,
i s. ö. den vid 1900-talets början planterade
Stadsparken. Efter svåra eldsvådor 1874 och
1885 har S. fått en regelbunden stadsplan
med rätvinkliga kvarter och breda,
trädplan-terade gator; endast envåningsbyggnader
förekomma, och till nästan varje hus hör en
trädgård. Ett ålderdomligare stadsparti ö.
och n. ö. om det i stadens n. del belägna
torget har ännu bevarat oregelbundnare
gator och halmtäckta korsvirkeshus, bland dem
den s. k. borgmästaregården. På torget
ligger det på 1770-talet uppförda rådhuset, n.
därom kyrkan, urspr. byggd omkr. 1200, på
Bild 9.
Skanörs vapen.
T fält av silver en från en
med fem (tre och två
ställda) fiskar av silver
belagd, av en vågskura
bildad blå stam
uppskjutande, krenelerad, röd
borg med tre krenelerade,
kupoltäckta torn, det
mellersta störst, samt svarta
fönster och svart port.
1300-talet utvidgad åt v. och under
1400-talets förra hälft försedd med ett högt,
treslutet kor, byggt över en låg krypta. N. om
kyrkan oansenliga
ruiner av det medeltida
slottet, som anlagts
före 1200-talets mitt
och synes ha
sammanstörtat el. raserats
under 1400-talets förra
del.
För sin uppkomst
har S. att tacka det
under medeltiden rikt
givande sillfisket i s.
delen av Öresund och
de med fisket
förenade årliga »skånska
marknaderna», vilka
åtm. fr. o. m.
1100-talets slut höllos på
el. invid stadens nuv.
plats. Marknadernas
centrum flyttades
under 1400-talets förra
del till Falsterbo (jfr
Sillfiske). Sedan
järnvägen öppnats
1904, har staden bör-
jat besökas som badort. — Litt.: Uppsats av
O. Rydbeck i »Gamla svenska städer», h. 4
(2:a uppl. 1921). H. W-n.
Skanör med Falsterbo, stad i Malmöhus län,
bestående av de båda församlingarna och före
1754 självständiga städerna Skanör och
Falsterbo (se dessa ord, med kartor); 17,51
kvkm, därav 17,48 kvkm land, 1,092 inv.
(1932), därav i Skanör 702 inv. och i Falsterbo
390 inv. S. har en med statsbidrag 1879—81
anlagd hamn, vars inseglingsränna dock ofta
igensandas av v. stormar, lots- och
livräddningsstation samt tullpostering. Genom
Vel-linge—Skanör—Falsterbo järnväg och en
automobilväg förbindes S. över Skanörs ljung
med inlandet. Jordbruk, fiske och sjöfart äro
huvudnäringar. Industri saknas. Tax.-värdet
å skattepliktig fastighet var 1931 6,594,800
SKANÖR
Skala 1:20000
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
