Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skara - Skarabéer - Skaraborg - Skaraborgs län
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1047
Skara—Skaraborgs län
1048
Bild 2. Skara enligt kopparstick i »Suecia antiqua et hodierna».
knutpunkt för länets smalspåriga järnvägar
har gynnat dess utveckling. I S. finnas
sparbank, tre bankkontor, epidemisjukhus,
kemisk station, frökontrollanstalt och
länets andelssvinslakteri. Tidningar: Skara
Tidning (gr. 1813), Skaraborgs Läns Tidning
(frisinnade), Skara-Posten, Västergötlands
Annonsblad (konservativa), alla 2 ggr i
veckan. Tax.-värdet å fast egendom utgjorde
1931 21,450,700 kr., den bev.-tax. inkomsten
7,000,910 kr. Tillgångar 1 jan. 1931 2,640,230
kr., skulder 1,152,788 kr. S. bildar en församl.,
som är förenad med S. landsförsaml. samt med
Härlunda, Bjärka och Händene till ett
pastorat, vars kyrkoherde är stiftets domprost.
Ilistoria. S. var redan under hednatiden
Västergötlands viktigaste ort och säte för
Västergötlands jarl. Vid nuv. kronoegendomen
Götala ö. om staden hölls »alla götars ting».
Orten är en gammal kultort för Frejdyrkan.
Under katolska tiden funnos i S. flera kyrkor,
ett dominikankloster, S:t Olofs, och ett
fran-ciskankloster, S:ta Katarinas, först omnämnt
1259. Särskilt konungarna av Folkungaätten
residerade tidtals i S., pä den fasta borgen
Gälakvist (se d. o.). Viktiga möten höllos i
S., t. ex. 1322 och 1458. Magnus Eriksson
förordnade här 1335 bl. a. om upphävande av
träldomen. Det av Johan III fullbordade
kungshuset Skaraborg (efter vilket länet fått
sitt namn) förstördes 1612 av danskarna.
1641 inrättades det gymnasium, från vilket
läroverket leder sitt ursprung.
Litt.: N. Beckman, »Vägar och städer i
medeltidens Västergötland» (2:a uppl. 1923); S.
Dahlgren, »S.» (i »Sveriges städer», 4, 1921);
»S. 1863—1913» (minnesskrift, utg. av S.
Dahlgren på stadsfullmäktiges uppdrag); P. Bagge,
»Minnen från Skara skola på 1860-talet» (2 h.,
1922); N. Beckman, »Vår skolas historia» (2
bd, 1926—31). M.
Skara, landskommun och -församling i
Skaraborgs län, Skånings härad (se d. o., med
karta), kring Skara stad; 17,60 kvkm, 401 inv.
(1932). Slättbygd med skogsdungar. 797 har
åker, 530 har skogsmark. Egendom: Götala
(se d. o.). Ingår i S. stads- och
landsförsamlingars, Härlunda, Bjärka och Händene
pastorat i Skara stift,
Dompros-teriet.
Skarabéer, egyptiska
avbildningar i sten el. dyl. av
den heliga pillerbaggen (se
d. o.). S., som buros som
amuletter, voro vanl.
graverade på den plana sidan och
brukades som sigillstampar
(jfr G e m m e r, sp. 489).
Skaraborg, se Skara,
sp. 1047.
Skaraborgs län omfattar n. ö. delen av
Västergötland (se d. o., med karta); 8,4 66,62 kvkm
(andelar av Vänern och Vättern ej inräknade),
därav 8,062,46 kvkm land, 242,299 inv. (1932),
därav 47,884 i städerna, 30 inv. per kvkm.
Residensstad: Mariestad.
Tidigare folkmängd: 97,918 inv. 31 dec. 1751,
135,697 inv. 1800, 199,897 inv. 1850, 241,069 inv.
1900.
Befolkningens fördelning efter yrken (1920) :
Jordbruk med binäringar 54,2 %, industri och
hantverk 22,o %, handel och samfärdsel 7,8 %, allmän
tjänst och fria yrken 3,4 %, husligt arbete 3,4 %,
f. d. yrkesutövare m. fl. 9,2 %.
Landarealen, fördelad efter ägoslag (1927) :
Trädgård 3,002 har (0,4 %), åker 323,578 har
(40,i %), äng 48,006 har (5,9 %), skogsmark
300,609 har (37,2 %), övrig mark 132,301 har
(16,4 %).
Bruknuigsdelar (1927) : 26,088 st. med i
medeltal 12,4 har åker. Av brukningsdelar med över 2
Skarabéer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
