Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1045
Skara
1046
Bild 1.
Skara stads vapen.
I fält av silver en röd
kyrkgavel med två små
och utanför dem två stora
spetsiga torn samt svarta
fönster och svart port.
utkant av Västgötaslätten, Skaraslätten;
1,617 har, 6,782 inv. (1932). — Staden är
länets äldsta stad, men den äldre bebyggelsen
har numera fått vika för den moderna. Dock
ha i stadsplanerna
delar av det medeltida
gatunätet bibehållits,
ss. Skol-, Kloster- och
V. Kungshusgatorna.
Från
järnvägsstationen leder den nyare
Järnvägsgatan,
stadens huvudgata, till
Stora torget, stadens
medelpunkt; i dess
närhet ligga de
förnämsta byggnaderna,
domkyrkan (se Skara
domkyrka) och
läroverket (uppf. efter
ritningar av H.
Zetter-wall 1871). Strax ö. om
domkyrkan, där nu
kastanjelunden
»Krab-belund» överskuggar
det lilla Skoltorget,
lå
go fordom skolans byggnader, den sista i bruk
intill 1833. Domkapitlets hus (uppf. på
1740-talet, restaur. 1913—14 av T. Grut) vid
Skoltorget inrymmer boställsvåning för biskopen,
som även residerar på Brunsbo (se d. o.).
Bibliotekshuset (1859) med stiftsbibl. n. om
kyrkan äges av läroverket, som där har flera
lokaler. Läroverket har även botanisk
trädgård (»Botan») och ö. om denna idrottsplats.
Genom stadens n. del rinner den oansenliga
bäcken Dofsan (medeltidens Drys), genom vars
uppdämning den s. k. Viktoriasjön (1879)
uppkommit. N. om Dofsan ligger Brogården, där
1775 Sveriges första veterinärskola
upprättades. I manbyggnadens källarvåning ingå
lämningar av stadens franciskankloster. 1
Stadsträdgården ligger Västergötlands
forn-museum. ö. om Stadsträdgården har
början gjorts till en friluftsanläggning,
Västergötlands fornby (kyrka från Härjevad m. m.).
De enl. 1876 års stadsplan upptagna avenyerna
Skaraborgsgatan och Gunnar
Wennerbergs-gatan begränsa i s. och v. den äldre staden,
som på senare tid vuxit ut över dessa gator
särskilt mot v. och s. v. (Västermalm,
Oxbacken). — Industrien i S., f. n. främst
representerad av a.-b. J. Bryntesson & co:s skofabrik
(105 arb.), är obetydlig. Den räknade 1930 19
arbetsställen med tills. 253 arb. Det är framför
allt som stifts- och skolstad S. fått sin
särprägel, även om läroverket minskat i betydelse
(502 lärjungar 1865, 362 1932, därav 107
flickor). Särskilt läroverket har gjort S.
namnkunnigt; 1915 stiftades Skaradjäknarnas förening,
som låtit utarbeta skolans historia (se nedan,
litt.). Av övriga undervisningsanstalter
grundades folkskoleseminariet 1842 (1860 ombildat
till kvinnligt och 1932 bestämt till avveckling
med början höstterminen 1933), flickskolan
1878, det först privata, sedan av landstinget
övertagna småskoleseminariet s. å. (skall
successivt övertagas av staten och omorganiseras
till tvåklassigt dubbelseminarium från
höstterminen 1933) och länets lantmannaskola
1884. 1932 invigdes en ny idrottsplan,
Skaravallen v. om staden. Stadens egenskap av
SKARA
Skala l;20000
1 Stortorget
2 Skoltorget
3 Hötorget
4 Mammstorget
5 Olats park
6 Forrirnbinesrruiseum,
7 Biblioteket
8 Badhuset
9 Högre allm. läroverk.
10 Skaraborgs ensk.bank.
11 Handels bariken.
12 Telegraf
13 JorflbrnkjarbajxJien.Spca’
14 Stadshotell
15 Vanribadhus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
