Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skaraborgs län - Skaraborgs regemente (I. 9) - Skara domkyrka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skaraborgs regemente—Skara domkyrka
1049
har åker brukades 16,018 med tills. 71,3 % av
den sammanlagda åkerarealen av ägaren och 5,596
med 28,7 % av arrendatorer. 16,452
brukningsdelar ha 0,26—10 har åker, 8,909 ha 10—50 har
åker och 727 över 50 har åker.
Skörd (medeltal ton 1926—30) : Vete 43,982, råg
45,675, korn 3,232, havre 146,582, blandsäd 13,762,
baljväxter 2,512, potatis 68,968, sockerbetor 3,964,
foderrotfrukter 210,590, hö 430,412.
Husdjur (1927) : Hästar 49,342, nötkreatur
214,794, får 40,724, getter 80, svin 94,430, höns
550,553, bisamhällen 11,058.
Mejerihantering (1930) : 27 andels-, 42 gårds-,
54 gårdsuppköps- och 276 uppköpsmejerier; tillv.
smör 2,837 ton, ost 10,266 ton.
Skog: Se tab. vid Riksskogstaxeringen.
Industri (1930): 811 arbetsställen med tills.
11,537 arb., därav på landsbygden 632
arbetsställen och 5,460 arb.
Kommunikationer: För allmän trafik öppnade
järnvägar (1932) 785 km, därav 227 km statens
(Karlsborg—Skövde samt delar av
Stockholm—Göteborg och Falköping—Nässjö), 96 km enskilda
nor-malspåriga (Tidaholm—Vartofta samt delar av
Halmstad—Nässjö, Nora Bergslags och Uddevalla—
Vänersborg—Herrljunga järnvägar) och 462 km
enskilda smalspåriga (Falköping—Uddagårdens, Hjo—
Stenstorps, Kinnekulle—Lidköpings,
Lidköping—Hå-kantorps, Lidköping—Kållands, Lidköping—Skara—
Stenstorps, Mariestad—Moholms, Skövde—Axvalls,
Skara—Timmersdala och S. Kinnekulle järnvägar
samt delar av Trollhättan—Nossebro och linjer,
tillhörande Västergötland—Göteborgs järnväg).
Omnibuslinjer (1932) : 107 koncessionerade
linjer; längd tills. 3,475 km. Sjöfart: I S:s hamnar
ankommo och avgingo 1930 tills. 6,570 fartyg om
441,435 nettoton i inrikes och 246 fartyg om 117,242
ton i utrikes fart. Genom S. går Göta kanal.
Indelning (1932): Städer: Mariestad, Lidköping,
Skara, Skövde, Hjo, Tidaholm och Falköping.
Fögderier: Mariestads, Skövde, Vartofta, Skara, Barne
och Lidköpings. Domsagor: Vadsbo härads,
Gudhems och Kåkinds härads, Vartofta och Frökinds
härads, Skånings, Vilske och Valle härads, Åse,
Viste, Barne och Laske härads samt Kinnefjärdings,
Kinne och Kållands härads. Härad: Åse, Viste,
Barne, Laske, Kållands, Kinnefjärdings, Kinne,
Valle, Skånings, Vilske, Frökinds, Vartofta,
Gudhems, Kåkinds och Vadsbo. 259 lands- och 3
kö-pingskommuner, 11 municipalsamhällen.
S. omfattar Västergötlands förnämsta och
tätast befolkade jordbruksbygder med en på
grund av den kalkrika berggrunden i de s. k.
västgötabergen i allm. bördig jordmån. Såväl
beträffande skördens storlek (i skördeenheter)
som beträffande dess penningvärde kom S.
1931 närmast efter de båda Skånelänen.
Havreskörden är större än i något annat län, och
i fråga om råg och vete är S. även en av de
förnämsta producenterna i riket. Beträffande
den animala produktionen är S. ett av landets
främsta län. Mejerihanteringen
karakteriseras av en stor mängd privata småmejerier
men relativt få andelsmejerier. Osttillv.
uppgår till 40 % av hela rikets tillv. Jordbruket
och dess binäringar främjas genom
hushållningssällskapets kontroll-, premierings-,
konsulent-, täckdiknings- och försöksverksamhet,
lantbruksundervisningen (lantbruksskolan å
Klagstorp, Skövde, lantmannaskolan i Skara,
lanthushållsskolorna å Axvall och vid
Bjer-torp), kemiska stationen och
frökontrollan-stalten i Skara, S:s andelssvinslakteri i Skara,
Veterinärinrättningen i Skara, S:s
centralkassa för jordbrukskredit, centralförening för
uppköp och försäljning av förnödenheter och
jordbruksprodukter m. fl. inrättningar. De
förnämsta industristäderna äro Lidköping och
Tidaholm, därnäst Skövde, Mariestad och
Falköping. Av landsbygdens många, i allm.
smärre industrianläggningar utgöres omkr.
hälften av mejerier, vilka dock endast
sysselsätta omkr. 10 % av landsbygdens industriarb.
1050
Bland övriga industrianläggningar märkas
kalkbruk och cementfabriker vid Kinnekulle
m.fl.av västgötabergen, ett stort antal sågverk,
hyvlerier, snickeri- och möbelfabriker, mek.
verkstäder, ullspinnerier och väverier(bl. a. vid
Tidan, tillhöriga Sv. yllekoncernen a.-b.),
arméns ammunitionsfabrik vid Karlsborg,
torvströfabriker, tegelbruk och Årnäs glasbruk.
För den högre undervisningen svara högre
allm. läroverk i Skara och Skövde,
samreal-skolor i Mariestad, Lidköping, Falköping och
Vara, kommunala mellanskolor i Hjo,
Karlsborg och Tidaholm, två seminarier i Skara
(jfr d. o.), folkhögskolor i Axvall och Vara.
Lasarett finnas i Mariestad, Falköping och
Lidköping (förenat med Pensionsstyrelsens
kuranstalt), länssanatorium på St. Ekeberg,
sinnesslöanstalt (Johannebergs) i Mariestad,
länsepidemisjukhus i Mariestad, Falköping och
Lidköping, garnisonssjukhus i Skövde och
Karlsborg; bland övriga sjukvårdsinrättningar
och kurorter må nämnas Mössebergs,
Lunds-brunns och Djursätra. S. tillhör Skara stift,
bildar ett landstings- och
hushållningssäll-skapsområde, ett inskrivningsområde inom
Västra arméfördelningsområdet, en valkrets
med 6 representanter till Första kammaren
och en valkrets med 9 representanter till
Andra kammaren. G. R-ll.
Skaraborgs regemente (I. 9) tillhör Västra
arméfördelningen och mottar värnpliktiga från
Skaraborgs inskrivningsområde. Förlagt till
Skövde, övningsplats var t. o. m. 1913
Axe-valla hed (se d. o.). — S. utgjorde ett av de
tre mindre inf.-reg:ten (de andra voro
Älvsborgs och Västgöta-Dals reg:ten), vilka med
början 1624 efter hand organiserades av
fotfolket i Västergötland och Dal och vilkas
organisation bekräftades i 1634 års R. F. I
samband med indelningsverkets genomförande
tilldelades S. 1,200 rotar, alla inom Skaraborgs
län. — Litt.: E. Bensow, »Kungl. Skaraborgs
regementes historia», I, för tiden 1543—1631
(1931). M. B-dt.
Skara domkyrka, av grå sandsten, är ett
verk av åtta årh:s byggande och
ombyggnader. Kyrkan har rakt avslutat kor,
treskep-pigt långhus med två västtorn och mellan kor
och långhus ett tvärskepp. Nuv. långhusmurar
äro äldre än de höggotiska väggpelare, som i
dem blivit inhuggna, och i tornen finnas
romanska ljusgluggar. Av dessa o. a. detaljer
framgår, att stommen av 1100-talsdomens
långhus finnes kvar i nuv. långhus. Till detta
kan vidare fogas tvärskeppet. Det
ursprungliga koret har sannolikt haft absid, och
troligen ha kapell anslutit sig till tvärskeppet
i ö. Ett medeltida sigill med bilden av en
kyrka, som har ett torn över korsmitten, har
av flera forskare, efter Hans Hildebrands
föredöme, anförts såsom ett sannolikhetsbevis för
att den romanska Skaradomen under
påverkan av engelska förebilder skulle varit
försedd med ett dylikt centraltorn. Sigillets
beviskraft är emellertid ej ådagalagd, och andra
vittnesbörd om att S. skulle ha haft
centraltorn finnas icke. Några vid restaureringen
funna romanska reliefer med syndafallet,
He-rodeslegenden m. m. erinra i stilen om
jut-ländsk 1100-talsskulptur; de torde ha tillhört
en portal. Omkring 1200-talets mitt el. något
senare har det romerska koret ombyggts på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
