Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1071
Skellefteå
1072
Rönnskärs smältverk.
omkr. mil n. v. om Skellefteå stad ooh
den enda, som hunnit bli föremål för
exploatering. Från en yta av omkr. 11,500 kvm
lämnar fyndigheten dels kopparfattig
svavel-kis, dels smältmalm, ur vilken utvinnas
hu-vudsakl. guld, silver och koppar samt såsom
biprodukter arsenik, kobolt, vismut m. m. I
genomsnitt beräknas Bolidenmalmen
innehålla 30 % svavel, 9,6 % arsenik, 1,86 %
koppar samt (enl. senaste analyser; jfr Guld,
sp. 1248) 19—20 g guld och 60—65 g silver per
ton. Smältmalmen förädlas numera vid
Rönnskärs (se d. o.) smältverk vid Skelleftehamn.
— De övriga fyndigheterna, vilka tills, ha en
area av minst 75,000 kvm, ligga inom ett
flertal större fält, av vilka de viktigaste äro
Kedträsk-, Malånäs-, Mensträsk-, Rakkejaur-,
Kuorbevare- och
Kristineberg-Vindelgransele-fälten. De hysa till större delarna svavelkis,
men halterna på koppar, zink och bly äro
ofta så höga, att förekomsterna äro att
beteckna såsom koppar- el. zink- (och bly-)mal-
GENERALSTABENS LITOGR ANSTALT
Skalan DIOOOOO
Karta över Kallholmen, Skelleftehamn, Hamnskär och
Rönnskär. Separat av generalstabskartan, reviderat
1932 för Nordisk Familjebok.
Bild 1. Skellefteå stads
vapen. I blått fält
bokstaven S av guld.
mer. Ett flertal av
fyndigheterna håller därjämte ganska
höga halter av guld el. silver.
En fattig mineralisering var
känd sedan gammalt, men alla
malmer av betydelse äro
upptäckta under de senaste 10—
15 åren genom kombinerade
geologiska och geofysiska
undersökningar. Vid de
sistnämnda ha särskilt elektriska
malm-letningsmetoder kommit till
användning och utvecklats till
höggradig effektivitet. A. G-n.
Skellefteå, stapelstad i
Västerbottens län, omfattar två
skilda områden, dels det
egentliga stadsområdet (med det
1916 inkorporerade
municipal-samhället Norrböle samt 1929
inkorporerade områden) på n.
stranden av Skellefte älv, 10
km ovanför mynningen, dels ett 1917
inkorporerat, numera stadsplanelagt hamn- och
industriområde (Kallholmen—Skelleftehamn—
Hamnskär—Rönnskär; tills. 320 har) vid
Skel-leftebukten utanför
älvmynningen,
förenade genom järnväg och
landsväg (se
kartorna) ; 820 har,
därav 795 har land (708
har inom stadsplanen),
5,612 inv. (1932).
Staden har anlagts sedan
1845 på de plana
älv-avlagringarna nedanför landsförsamlingens kyrka (se nedan).
Det gamla
stadsområdet har en
regelbunden stadsplan med
vackra planteringar
(bl. a. Kanalgatans
tre-radiga björkallé), de
nyare delarna en efter de naturliga
förutsättningarna anpassad stadsplan. Vid
Stadsparken leder en bro över älven. Bland
byggnader märkas den nya kyrkan (uppf. 1923—
27; ritningar av K. Nordenskjöld och G. A.
Falk), rådhuset (vid Stadsparken),
samrealsko-lan (uppf. 1914—16), Nyborgsgården (gammalt
kaptensboställe) med stadens museum samt
länslasarettet. S. är numera en i
utveckling stadd industristad med tills. 20
arbetsställen och 479 arb. (1930), främst genom
smältverksanläggningarna vid Rönnskär (se
d. o.) och a.-b. S. spisbrödsfabrik (gr. 1920,
aktiekap. 1 mill. kr., 130 arb., årstillv.-värde
2 mill. kr.). Hamnen (kajlängd 400 m,
kajdjup 2,5—6,5 m) är vanl. spärrad av is omkr.
15 dec.—15 maj. 1930 ankommo och avgingo
i S. hamn tills. 601 fartyg om 339,652
nettoton, därav 192 fartyg om 183,501 ton i utrikes
fart. Huvudsakl. exporteras trävaror, tjära,
malm och lappmarksvaror. Staden har
tullkammare, sjömanshus, sparbank,
avdelningskontor av tre affärsbanker, tingshus för S.
tingslag, lasarett och epidemisjukhus,
sam-realskola, station vid S. J. (linjen
Bastuträsk—Kallholmen). I S. utges tidningarna
Skelleftebladet (moderat) och Norra Väster-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
