Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1069
Skeel—Skelleftefältet
1070
kontrakt. Kyrkan anlagd på
1100-talet, restaur. 1924.
Skeel [skél], gammal dansk
adelssläkt, bekant från
1300-talet. Albert S. (1572—
1639) deltog i Kalmarkriget
och var riksamiral till 1623.
— Hans son Christen S.
(1603—59) var riksråd från
1649 men avgick kort före sin
död. Han var 1658 en av
fredsunderhandlarna med
Sverige. över riksrådets
förhandlingar förde han en intressant
dagbok, tryckt i Danske
Ma-gazin, III: 4. — Erik
Vilhelm Robert S. (1818—84)
var 1875—84 inrikesminister i
ministären Estrup. Han
visade praktisk duglighet men
an-lade i vissa frågor ensidigt
jylländska synpunkter. — Jfr
S. Skeel, »Optegnelser om familien S.» (2
bd, 1871—82), och Danmarks Adels Aarbog
1901. P. E-t.
Skeglinge, socken i Malmöhus län, Frosta
härad, s. om Eslöv; 5,78 kvkm, 138 inv. (1932).
Skoglös, småkullig slättbygd. 571 har åker.
Ingår i ö. Strö, Skarhults, Borlunda och S.
pastorat i Lunds stift, Frosta kontrakt.
Skegrie, socken i Malmöhus län, Skytts
härad, på Söderslätt, n. v. om Trälleborg; 7,49
kvkm, 540 inv. (1932). Genomflytes av
Mag-larpsån. 698 har åker; skog saknas. Ingår i
Håslövs, Bodarps, V. Tommarps och S.
pastorat i Lunds stift, Skytts kontrakt.
Skeibrok [JéTbråk], Mathias Severin,
norsk skulptör (1851—96). Studerade först
för Middelthun i Oslo, reste 1874 till
Köpenhamn (Jerichaus ateljé) och var 1876—79 i
Paris. »Ragnar Lodbrok i ormgropen» väckte
uppmärksamhet på världsutställningen i
Paris 1878. Andra arbeten från denna tid äro
»Olof den helige» och gruppen »Modern
vakar» (1879). Bland S :s senare verk äro »Trött»
(1882), reliefen »Karl-Johans-monumentets
avtäckning» (i slottet i Oslo) och den stora
gavelgruppen på Oslo universitetsbyggnad,
»Athena ger själ åt de av Prometheus
skapade människorna» (1894). Han utförde flera
porträttbyster, bl. a. B. Björnson
(Nasjonal-galleriet) och Laura Gundersen (i
National-theatrets foajé). — S. utgav groteska
humoresker, »Sandfærdige skröner» (1891 och 1894;
illustrerade av T. Kittelsen). G-gN.*
Skeie [JVjo], Jon, norsk rättslärd (f. 1871).
Blev 1906 prof, vid Oslo univ. och har
utvecklat ett betydande och omfattande
författarskap, särskilt inom straffrätt och
civilprocess. För offentliga och privata
institutioner har S. skrivit ett stort antal
betänkan-den i olika rättsfrågor. Han har spelat en
framskjuten roll under den norsk-danska
kontroversen om östgrönland 1931 ff. W-t K.
Skejlejt, dets. som skylight (se d. o.).
Skelderviken, se Skälderviken.
Skeleton [skeTitn], eng., seKälkåkning,
med bild.
Skeie’tt, Benrangel, sammanfattningen
av i ryggradsdjurens kropp förekommande
ben och brosk. S. tjänar dels som stöd och
skydd för kroppens mjukdelar, dels som fäste
Gruvöppning vid Boliden.
för muskulaturen. I vidare mening betecknas
som s. även hos ryggradslösa djur
förekommande stödjebildningar, ss. kiselskelettet hos
många urdjur, kisel- el. kalkbildningarna hos
svampdjur och koralldjur, kalkpansaret hos
tagghudingarna och det av kitin med el. utan
kalkinlagring bildade hudskelettet hos
leddjuren. Se vidare Benrangel och
Människan, med bild 5. T. P.
Skelettera, avlägsna mjukdelarna från
benstommen samt rengöra (vanl. genom
fett-extrahering) denna.
Skelettgrav, arkeol-, grav, där den döde ej
bränts; motsats är brandgrav (se d. o. och
Gravskick, sp. 968). H. R-h.
Skelettogèn, eg. skelettalstrande, vävnad,
hos ryggradsdjurens foster det från
mo^oder-met stammande cellskikt, varur skeletw
bildas (jfr Fosterutveckling, sp. 861).
Skelleftefältet, en urberget tillhörande
formation i n. ö. delen av Västerbottens och en
angränsande del av Norrbottens län,
sträckande sig från Bottenvikens kust vid
Skellefteå över 15 mil mot v. och n. v., varjämte
betydande områden nedanför Storuman och
Storjuktan uppbyggas därav. Formationen
sammansättes av en undre avd. av gamla
lavabergarter med tillhörande tuffer och
agglo-merat, leptit och underordnat kalksten samt
en övre avd., huvudsaki. bestående av
omvandlad lerskiffer (fyllit), ofta rik på grafit.
I vidsträckt mening räknas till S. jämväl
en inom samma områden förekommande
yngre bergartsserie (»Vargforsformationen») av
konglomerat, gråvacka, sandsten och
lerskiffer. De båda undre avd. motsvara närmast
mell. Sveriges leptitformation och därtill
knutna fyllitskiffrar, Vargforsformationen
däremot de yngsta urbergsskiffrarna i
Kiruna-trakten och den finländska jatulformationen.
S. är märkligt för sina sulfidmalmer,
hu-vudsakl. bestående av svavelkis, magnetkis,
kopparkis, arsenikkis, zinkblände och
blyglans m. fl. Särskilt anmärkningsvärda äro
den vitt utbredda förekomsten av arsenik och
de vanliga och ofta höga ädelmetallhalterna,
framför allt guldhalten. Malmmineralen äro
hittills funna samlade till kompakta kroppar
inom mer än ett trettiotal fyndigheter. Den
värdefullaste av dessa är Boliden, belägen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
