Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1073
Skellefteå—Skelning
1074
botten (frisinnad), båda med 3 n:r i veckan.
Tax.-värdet var 1932 25,531,100 kr. å
skattepliktig och 3,871,000 kr. å skattefri
fastighet, den tax. inkomsten 8,943,150 kr., stadens
tillgångar vid årsskiftet 1931/32 9,502,732
kr. och skulder 8,652,234 kr. I kyrkligt
hänseende bildar staden numera ett pasterat i
Luleå stift, Västerbottens n. kontrakt. G.R-11.
Sedan gammalt har platsen vid S. sockens
kyrka varit en centralpunkt för handel och
hantverk, där de viktiga huvudvägarna från
länets n. kust- och jordbruksbygder samt
två lappmarksvägar löpa samman. 6 nov.
1845 utfärdades S. stadsprivilegier. 1846
började genom K. B. försäljning av tomter. S.
fick först 1879 egen jurisdiktion, blev 1881
egen kommun, fick 1892 stapelstadsrätt och
blev 1913 egen församling. C. Ö.*
Skellefteå, det nordligaste tingslaget i
Västerbottens läns kustland, kring nedre loppet
av Åby, Byske, Kåge, Skellefte och Bure
älvar; 4,613,60 kvkm, 45,851 inv. (1932).
Omsluter Skellefteå stad med Skelleftehamn.
Socknar: Bureå, Skellefteå landskommun och
-församling, Byske (delat på Byske och
Fäll-fors församlingar) och Jörn (med
municipal-samhället Jörn). 24,401 har åker, 287,285 har
skogsmark. Jordbruk, skogsbruk, gruvdrift
(Boliden) samt trä- och pappersindustri.
Tillhör Skellefte fögderi och Västerbottens n.
domsaga. Tingsställe: Skellefteå. Se vidare art.
om resp, socknar samt färgkartan vid art.
V ästerbotten.
Skellefteå, Sveriges beträffande
folkmängden största landskommun och -församling, i
Västerbottens län, Skellefteå tingslag, kring
Skellefteå stad; 1,460,oo kvkm, 23,650 inv.
(1932). Sträcker sig från kusten omkr. 5 mil
in i landet utmed Skellefte och Kåge älvar.
Närmast kusten är S. tätt bebyggt i
älvdalarna och kring de talrika sjöarna men har
i det inre vida skogs- och myrmarker. 13,555
har åker, 89,985 har skogsmark. Invid
kyrkan, som är en av Norrlands största, li?ger
den stora »kyrkstaden». Bland fabriker,
orter m. m. märkas vid Skellefte älv
ör-vikens sulfitfabrik, Sävenäs ångsåg,
Ursvikens mek. verkstad samt Skellefteå stads
kraftverk vid Krångfors och Finnfors, vid
Kåge älv Storkåge lastageplats (med kapell)
och Storfallets kraftverk samt i det inre
Bolidens gruvor (se Skelleftefältet).
Pastorat i Luleå stift, Västerbottens n. kontrakt.
Enl. k. br. 1916 skall framdeles viss del av
S. utbrytas till eget pastorat, benämnt
Kåge-dalens församl. — Ur S. ha utbrutits Bureå
och Skellefteå stad (se dessa ord). S. var förr
bekant för sin salpeter- och pottasketillv.
Skellefte älv, norrländsk älv, flyter i övre
loppet genom Norrbottens, i nedre loppet
genom Västerbottens län och utfaller i
Bottenviken (se kartorna vid Lappland och
Västerbotten). Upprinner med
källflöden Sildutjokk (Silbojokk; se d. o.) ur
Ikes-jaure (747 m ö. h.) vid norska gränsen och
förenar sig s. om polcirkeln i n. ändan av
sjön Sädvajaure (464 m ö. h.) med Rånikjokk
(se d. o.), genomflyter därefter de endast av
korta forssträckor och sund åtskilda stora
sjöarna Hornavan, Uddjaur och Storavan (se
dessa ord), mottager därvid vattnet från den
långsträckta fjällsjön Rebnesjaure i n. och
Als jaur i s. samt avvattnar genom retroversa,
mot v. flytande biåar även områden ö. om
sjöarna. På de återstående 207 km till
mynningen sänker sig älven i forsrikt lopp med
bl. a. de outbyggda Bastuselsforsen (24,7 m
fallhöjd), Vargforsen (22,4 m), Kusforsen (se
d. o.), Selsforsen (20,7 m) och Kvistforsen (17,8
m) samt de för Skellefteå stad utbyggda
Finnforsen och Krångforsen (se dessa ord)
och mottager på denna sträcka sin största
biälv, Malån (flodområde 1,830 kvkm) fr. h.
Flodområde 11,640 kvkm, längd 410 km,
normal medelvatteneffekt 631,000 hkr, utbyggd
effekt 30,000 hkr. S:s flottledssystem var
1929 i fråga om längden det sjunde i Sverige
(1,438 km) och i fråga om virkestransporten
det tolfte (tillsläppt flottgods 355,859 kbm).
Nedanför Storavan utgör älven länsgräns
inom Lappland. — Litt.: »Förteckning över
Sveriges vattenfall. 20. S.» (1922). G. R-ll.
Skelning (lat. strabi’smus), oförmåga att
inrikta båda ögonen mot ett och samma
föremål. Vid s. k. konkomiterande (el.
medföljande) s. följas ögonen åt i inbördes samma
ställning, oberoende av blickriktningen.
Inåt-skelning, »vindögdhet», är vanligare än
utåt-skelning och uppkommer oftast under 2:a~4:e
levnadsåret. Ju tidigare den uppträtt, dess
mera svagsynt brukar det skelande ögat vara,
dock icke blint. I regel föreligger
hyper-metropi (se d. o.). Utåtskelning brukar upp-
Skellefteå landsförsamlings kyrka.
SKELLEFTEÅ
Skala 1:25000
1 Skola. ! ""
2 Cenlralhotellet /
3 Brand-o. polisst.
k Rådhus o. stadshotell
5 Sparbank. /
6 Telegraf i ,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
