Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1075
Skelskör—Skepplanda
1076
träda först efter sjätte levnadsåret och vara
förbunden med myopi (se d. o.). Någon gång
skelar än det ena, än det andra ögat,
alternerande s. Den skelande ser ej dubbelt,
emedan det avvikande ögats bild uteslutes ur
medvetandet. Konkomiterande s. torde ytterst
bero på bristande förmåga att psykiskt
sammansmälta båda ögonens bilder. Behandlingen
under de första levnadsåren avser att uppöva
synförmågan på det skelande ögat och att
genom ögonglas förbättra ställningen. Senare
kunna operativa ingrepp komma i fråga. —
S. k. paralytisk s. beror på svaghet el.
förlamning i en el. flera av ögats
rörelsemuskler och är förenad med dubbelseende, stundom
även med orienteringsrubbningar, svindel och
illamående. Den är stundom alltför obetydlig
för att synas, stundom framträder den endast
i en viss blickriktning. Behandlingen rättas
efter sjukdomsorsaken. K. G. P-n.
Skelskör, S k æ 1 s k ö r, Skjelskör, stad
i Sorö amt, Danmark, på Själlands västkust;
2,860 inv. (1930). Hette urspr. Skælfiskör och
var på 1200-talet en betydande stad och
förnämsta överfartsort till Fyn.
Skelton [skeltn], John, engelsk skald,
satiriker och hovman (omkr. 1460—1529). Bland
hans satirer äro »Colyn Clout» mot
prästerskapet, »Why come ye nat to Courte» och
»Speak parrot» mot Wolsey de bekantaste.
Hans »Book of Philip sparrow» är en
originell elegi över en död sparv. S. utmärker sig
genom stor originalitet, som nästan kan mäta
sig med hans mästare Chaucers. Skrifter utg.
i 2 bd av Dyce 1843 och i urval av W. H.
Williams 1902. — Se arbeten om S. av A.
Köl-bing (1904) och E. Brie (1906). E. B-n.*
Skelögdhet, dets. som skelning (se d. o.).
Skelört, Chelidönium mäjus, till fam.
Papa-veraceae hörande, ända till 5 dm hög, flerårig
ört med parbladiga blad, breda, djupt naggade
småblad och täml. små, gula blommor i gles
flock. Frukterna äro långa, enrummiga
kapslar. S. växer täml. allmänt i busksnår, vid
gårdar o. s. v. i s. och mell. Sverige. — Den
rödgula mjölksaften har skarpa, frätande
egenskaper. S. var förr officinell och
nyttjades mot revormar (därav namnet
»revorms-gräs»), skelögdhet, vattusot m. m. G. M-e.
Skema, dets. som schema (se d. o.).
Skena, järnv., se Järnväg, sp. 45, bild 2—3.
Skena, se D u r k n i n g.
Skenanläggning, befästnk., se F ä 11
befäs t n i n g, sp. 109.
Skenben (lat. tibia), anat., se Människan,
bild 5, och Insekter, sp. 627.
Skenbild, fys., dets. som virtuell bild, se
Lins, sp. 1283.
Skendöd, se Död, sp. 212.
Skenè, grek., se Scen.
Skene [skin], William F o r b e s, skotsk
fornforskare (1809—92). Var ämbetsman i
Edinburgh men ägnade sig från ungdomen
mest åt studiet av keltiska språk och skotsk
fornhistoria. Han blev 1881 Skottlands
riks-historiograf. Banbrytande var hans »The
high-landers of Scotland, their origin, history and
antiquities» (2 bd, 1837). I »Celtic Scotland»
(3 bd, 1876—80) ger S. en samlad bild av
Skottlands äldsta historia, land och folk. Många
resultat av hans ofta djärvt konstruktiva
forskning är alltjämt omstridda. V. S-g.
Skenfrukt, bot., se Frukt, sp. 1231;
Skenstrid, krigsv., strid, med vilken man
avser att missleda fienden genom att fjättra
hans uppmärksamhet och stridskrafter vid
vissa delar av slagfältet och sålunda hindra
honom att med tillräcklig kraft uthärda
huvudstriden på den del av fronten, där man
vill utkämpa denna. Benämnes ock d e m o
n-s t r a t i o n. C. O. N.*
Skenäs. 1. Gods i V. Vingåkers socken,
Södermanlands län, vid sjön Kolsnaren; 2,173
har, därav 633 har åker; tax.-värde 677,400
kr. (1931). Det nuv. slottet uppfördes 1876—
80 efter ritningar av E. Langlet. — S. lydde
som by under Julita kloster och kronan,
bebyggdes 1669 av Erik Dahlbergh tiJl säteri,
ägdes 1720—1832 av släkten Gyllenborg
(skalderna Gyllenborg och Oxenstierna uppvuxna
på S.) och har sedan 1865 tillhört ätten
Palmstierna.
2. Kupgsgård i ö. Husby socken,
Östergötlands län, s. om Bråviken; 352 har, därav 104
har åker; tax.-värde 122,300 kr. (1931).
Tillhörde på 1400- och 1500-talet ätten Banér,
indrogs trol. av Gustav Vasa till kronan,
förlänades bl. a. till prinsessan Cecilia,
hertigarna Magnus och Karl Filip,
änkedrottning Kristina, pfalzgrevarna Johan Kasimir
och Adolf Johan samt som morgongåva 1680
till drottning Ulrika Eleonora. Slottet
brändes av ryssarna 1719.
Skepp. 1. (Sjöv.) Större segelfartyg med
tre el. flera master; i dagligt tal: fartyg.
Inom örlogsmarinerna benämnas de stora
artillerifartygen s., t. ex. linje-, pansar- och
slagskepp. ö-g.
2. (Byggnk.) Se Kyrka, sp. 409.
3. (Boktr.) Sättskepp, se
Boktryckarkonst, sp. 721.
Skeppare, fordom använd benämning på
befälhavare på handelsfartyg.
Navigationsskolan (se d. o.) upptager skepparklass, efter
vars genomgång »skepparbrev» erhålles.
Dylikt brev berättigar till befäl på fartyg i viss
inskränkt omfattning. — S. var under
segelflottornas tid en yrkesgren inom flottans
underofficerskår, och på seglande övningsfartyg
finnas ännu s. för handhavande av tackling,
segel och tågvirke. ö-g.
Skepparslöv, socken i Kristianstads län,
Gärds härad, strax v. om Kristianstad, på
Kristianstadsslätten och sluttningarna av
Näv-lingeåsen; 26,71 kvkm, 1,134 inv. (1932). 1,374
har åker, 832 har skogsmark. Pastorat i
Lunds stift, Gärds kontrakt.
Skepperstad, socken i Jönköpings län, Västra
härad, s. ö. om Sävsjö; 52,35 kvkm, 611 inv.
(1932). Kuperat skogs- och mossområde, i s. v.
och s. begränsat av Linnö- och Frissjöarna.
651 har åker, 2,896 har skogsmark. Ingår
i Hultsjö, S:s och Hjärtlanda pastorat i Växjö
stift, V. härads kontrakt.
Skepphult, socken i Älvsborgs län, Marks
härad, vid gränsen mot Kinds härad, s. om
Borås; 46,42 kvkm, 475 inv. (1932). Höglänt
platåområde med kyrkbygden kring den till
Frisjön i n. flytande Skepphultsån. 400 har
åker, 3,126 har skogsmark. Ingår i Seglora,
Fritsla, Kinnarumma och S:s pastorat i
Göteborgs stift, Marks och Bollebygds kontrakt.
Skepplanda, socken i Älvsborgs län, Ale
härad, vid mell. delen av Göta älv och dess biälv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
