Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skidlöparmärket - Skidlöpning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1087
Skidlöparmärket—Skidlöpning
1088
Skidlöparmärken. I mitten skidlöparmärke för män,
till vänster dylikt av högre valör, till höger märke
för manlig ungdom. Märkena för kvinnor och
kvinnlig ungdom ha samma form men äro delvis emaljerade.
Skidlöparmärket finnes i brons, silver och
guld samt högre valör för män (instiftat 1916,
högre valör 1931) och kvinnor (resp. 1921 och
1931). Dessutom finnes ett s. i brons, silver
och guld för manlig (1923) och kvinnlig
ungdom (1930). Om bestämmelserna för
förvärvandet av dessa se Svensk Skidkalender 1932.
T. o. m. 1932 ha omkr. 80,000 manliga, 7,000
kvinnliga och 27,000 ungdomsmärken erövrats.
Skidlöpning, framglidning på snö medelst
under fotterna fästa skidor (se d. o.). —
Historik. S. utövades i Sverige redan under
stenåldern, som skidfynd i svenska myrar visa
(se Skidor). I dikter från 800-talet
om-nämnes skidan. Den fornnordiska religionen
kände, enl. Snorres Edda, en särskild skidgud,
Ull, och en skidgudinna, Skade; bägge voro
samtidigt jaktens och bågskyttets
gudomligheter. Den äldsta kända bilden av s. finnes
på en uppländsk runsten från omkr. 1050, som
trol. framställer en älgjakt (se bild 2). I
samma mån jaktens roll för folkhushållet blev
underordnad och kommunikationerna
förbättrades, minskades s:s användning med
undantag för militära ändamål (se nedan) och hos
lapparna. Om de senares skicklighet i s. vittnar
redan Olaus Magnus i sin »Historia de
genti-bus septentrionalibus». Som modern idrott kan
s. dateras till mitten av 1800-talet. Den första
skidtävlingen i Sverige hölls 1877 i Sundsvall,
den första i Stockholm 1879. —
Organisationer. 1892 bildades Föreningen för
skidlöpningens främjande i Sverige (förk.
Skidfräm-jandet), 1908 Svenska
skidlöpningsförbun-det, vilket namn 1911 ändrades till Svenska
skidförbundet (jfr Idr ottsorganisat
io-n e r). Skidfrämjandet (omkr. 23,000 medl.
1932), som särskilt arbetar för s:s
populari-sering, har upprättat egna turiststationer i
bl. a. Storlien, Rämshyttan och Riksgränsen (se
dessa ord) samt ett skidmuseum och en
skidbacke vid Fiskartorpet i Stockholm. För-
Bild 1. Skidornas inbördes ställning vid olika slag
av svängar. A stämsväng, B telemarksväng, O
kri-stianiasväng (styrkristiania).
eningen anordnar årl. skidkurser och utger
bl. a. årsboken På Skidor 1892 ff. Svenska
skidförbundet (omkr. 120,000 medl. 1932)
organiserar den in- och utländska tävlingsidrotten.
Gemensamt ha de båda organisationerna
instiftat skidlöparmärket (se d. o.). På svenskt
initiativ bildades 1924 Fédération International
de ski (förk. FI S); dess president är sedan
1924 svensken nuv. översten 1. Holmquist.
Tävlingar. Dessa äro av olika slag:
Terränglöpning, som utföres i spår i mer
el. mindre kuperad terräng. B a c k 1 ö
p-n i n g (backhoppning), i särskilt för
ändamålet byggda skidbackar med ett i mitten
anlagt stup (f. n. ett 20-tal i Sverige, de
flesta ha utförts som kommunalt
nödhjälps-arbete). Hopplängd och stil äro avgörande
(se bild 4—6). Längder av omkr. 80 m ha
nåtts (sådana förutsätta en 36°—38°
lutning av underbacken).
Budkavlelöpning, orienteringslöpning (se d. o.), varvid
en budkavle (jfr d. o.) föres mellan vissa
stationer. Slalom (no., eg. »slå lom»,
spår, d. v. s. lägga ett spår i en backe),
ut-förslöpning i starkt slingrande spår.
Störtlopp, utförslöpning med valfri väg
mellan start och mål. 1 Sverige hållas årl.
dels distrikts-, dels hela landet omfattande
mästerskapstävlingar i terränglöpning (50
och 30 km för seniorer, 15 km för såväl
seniorer som juniorer, 10 km för damer),
backlöpning, kombinerad back- och
terränglöpning samt budkavlelöpning. Slalom och
störtlopp förekomma framför allt i
Mellaneuropas alpina terräng. Som världens
förnämsta skidtävlingsfest kan
Holmenkollen-rennet betecknas (jfr Holmenkollen);
programmet omfattar (sedan 1905) back-,
kombinerad back- och terränglöpning samt
terränglöpning 50 km; den sistnämnda vanns 1929
och 1930 av svensken Sven Utterström. Av
svenska skidtävlingar märkas Vasaloppet (se
d. o.) och nordiska spelens (se d. o.). FIS
anordnar årl. tävlingar, de »inofficiella»
europeiska mästerskapen. Om s. vid olympiska
spelen se d. o., sp. 247 och 251.
Skidteknik. S. på slät mark kan ske
antingen med växelvisa el. samtidiga
stav-hugg (stakning), vändning på stället snabbast
genom lappkast (se bild 7). Uppförslöpning
utföres genom trampning snett uppför, saxning
(divergerande skidspetsar) el. trampning tvärs
för. Utförslöpning med hög fart sker i hukad
ställning. Bromsning utföres antingen med
skidorna, stämlöpning (se bild 8), el. med
både skidor och stavar. Den mest användbara
svängen är kristianiasvängen (sväng med först
divergerande, sedan parallella skidor, se bild
9). Vid låg fart kan stämsväng nyttjas
(skidorna i snöplogställning, bild 10). Utfallssväng
el. telemarksväng är en utfallsliknande sväng
på ytterstyrande skida (se bild 11). Snabb
uppbromsning i förening med vändning sker
genom s. k. tvärkristiania, varvid skidorna
hastigt ställas vinkelrätt mot
rörelseriktningen (bild 12). — Utbildning i s. förberedes
lämpligen genom särskild s k i d gy m n
a-s t i k. — S. för militärt ändamål. För
krigsbruk har skidan haft stor betydelse. Under
världskriget nyttjades skidtrupper i olika
alptrakter, Vogeserna och Karpaterna. I
Sverige uttages årl. inom infanteriet ett antal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
