Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skogslilja—Skogspolitik
1135
Efter ett mångårigt utredningsarbete
utfärdades slutligen 15 juni 1923 den
fortfarande gällande allmänna skogsvårdslagen,
vilken ersatte 1903 års lag och en provisorisk
skogslag av 1918, vilken stadgade, att
avverkning i ungskog blott fick ske genom
ändamålsenlig gallring. 1923 års lag inrymmer det
principiella stadgandet, att skogsmark skall
användas till skogsbörd. Hinder mot att
skogsmark omlägges till trädgård, åker,
byggnadstomt, väg eller annat liknande ändamål samt
betesmark för varaktigt betesbruk reser
skogsvårdslagen dock i allm. icke, och
lagens bestämmelser äga icke tillämpning på
försumpad skogsmark. Rörande äldre skog
tillämpar skogsvårdslagen samma grundsats
som 1903 års lag, med tillägg, att
avverkning i regel ieke får äga rum i sådan
omfattning, att fastigheten därigenom skulle för
framtiden lida brist på husbehovsskog. Yngre
skog åter får avverkas blott genom för
skogens utveckling ändamålsenlig gallring.
Skogsägare äger alltid påkalla
skogsvårdssty-relsens yttrande huruvida viss skog är att
betrakta som äldre eller yngre och huru
avverkning bör företagas, för att icke
skogsvårdslagens stadganden skola överträdas.
Avverkning, som företas i enlighet med sådant
yttrande, är alltid att betrakta som laglig. Mot
påbörjad eller blott planlagd avverkning, som
anses skola komma att stå i strid med
skogsvårdslagens bestämmelser, äger
skogsvårds-styrelsen nedlägga förbud. Dessa regler
fullständigas av ingående stadganden om
åtgärder för att betrygga återväxt. De närmare
åtgärderna för skogens återväxt bestämmas
genom överenskommelse mellan
skogsvårds-styrelsen och skogsägaren eller, efter
stämning, av domstol. Om s. k. svårföryngrade
skogar finnas särskilda bestämmelser.
Enl. beslut vid 1932 års riksdag utfärdades
s. å. ny skogslag för enskildas skogar i
Lappmarken samt Särna och Idre socknar i
Kopparbergs län. Denna lag bibehåller den
kvantitativa regleringen av avverkningarna enl.
av-verkningsplaner ävensom utsyningstvång vid
avverkning utöver husbehov. Den stadgar
emellertid sådana grunder för avverkningens
beräknande, att uttaget av äldre skog skall
kunna ske i avsevärt snabbare tempo än
tidigare. Vidare har tillsynen över lagens
efterlevande flyttats från skogsstaten till
skogs-vårdsstyrelserna. Slutligen ha i lagen införts
bestämmelser om återväxten, vilka i huvudsak
överensstämma med dem, som innehållas i
1923 års lag. — Jfr Rekognitionsskog
och Skogshushållning. S-r.
Skogslilja, Cephalanthéra, orkidésläkte med
förlängd jordstam, bladig stjälk och i glest
ax sittande, stora blommor utan sporre. C.
rubra, med röda blommor, och C. longifolia,
med vita blommor och smala blad, växa
sällsynt i glesa skogar, mest på kalkgrund, upp
till Mälarlandskapen. G. M-e.
Skogslind, bot., se Lindsläktet, med bild.
Skogsmosse, se Mosse, sp. 363.
- Skogsmurmeldjur, zool., se Murmeldjur.
Skogsmus, zool., se Rått släkte t, med
bild 3.
Skogsmänniska, zool., se Orangutang.
Skogsnarv, Moehri’ngia, släkte av fam.
nejlikväxter. Avviker från det närstående sand-
1136
narvsläktet genom att fröna äro glänsande
och försedda med ett vitt bihang vid fröärret.
En art, M. trinervia, en omkr. 2 dm hög,
höst-groende, enårig ört med äggrunda blad, är
allmän i lundar och skogar upp till Jämtland
och Västerbotten. G. M-e.
Skogsnäva, bot., se Geranium.
Skogs- och flottningsarbctareförbundet, som
bildades 30 mars 1918 och ägde 12,600 medl.
1932, har huvudsakligen Norrland som
verksamhetsområde. Medlemmar av detta förbund
ha i viss utsträckning rekryterats bland
självständiga jordbrukare, som vid sidan om
jordbruket ägna sig åt skogsarbete i bolagens
tjänst. Skogs- och flottningsarbetarna i
Värmland och Bergslagen äro icke anslutna till
detta förbund utan tillhöra
Sågverksindustriarbetareförbundet. S. H.
Skogsodling sker dels genom sådd (se
Skogssådd), dels genom plantering (se
Skogsplantering). De äldsta s.
utfördes i Skåne och på flygsandsfälten under
slutet av 1700- och början av 1800-talet. På
kronoparkerna (särskilt Visingsö,
Kinnesko-gen och Omberg) skedde de äldsta s. på
1830-talet. Först efter mitten av 1800-talet fick
s. större omfattning. Omkr. 1870 påbörjades
s. av s. v. Sveriges ljunghedar. Staten inköpte
t. ex. 1864 det första markområdet, en del av
Svältorna (se d. o.), för s. Av de förr
vidsträckta ljunghedarna är nu avsevärt mer än
hälften skogsodlad. 1915—25 skogsodlades
årl. på enskilda skogar i landet omkr. 40,000
har. Sedan har, på grund av att man
alltmer börjat övergå till avverkningsmetoder,
som föranleda naturlig föryngring, s. något
nedgått; den håller sig numera kring 20,000
har årl. G. Sch.*
Skogsordning, se Skogslagstiftning.
Skogsplantering. För s. drar man upp
plantor av skogsträd i s. k. frösäng, varifrån
plantorna antingen direkt utplanteras i skogen
eller också tagas upp och omskolas i
plantskola. S. tillgripes hellre än sådd på mager
och sandig mark, på näringsrik jord, där
stark gräsväxt förekommer, samt i fuktig
mark. Genom plantering uppdragna bestånd
växa de första åren också något kraftigare än
sådderna. Vid s. användas olika k u 11 u r m
e-toder: plantorna kunna utsättas med
vidhängande jordklimp (klimpplantering) eller
med bara rötter. Plantering med bara rötter
sker i antingen öppna eller fyllda gropar.
Upptages planteringsgropen med spett, talar
man om spettplantering, med särskilt
järn klämplantering. På starkt
gräsbundna hyggen har förr använts
klimpplantering. På vanlig skogsmark brukas oftast
plantering i öppna gropar, är marken mycket
sten-bunden spettplantering; på lös, sandig
jordmån kan man använda klämplantering, och
på vattensjuk mark sättas plantorna i kupa
eller omvänd grästorva. Plantering i fyllda
gropar är en dyr men säker metod, då
plantorna där utsättas som i en liten plantskola.
Att sätta blott en planta i varje grop
kallas enkelplantering. G. Sch.*
Skogspolitik, läran om skogsbrukets
rättsliga och ekonomiska ställning i
statshushållningen. I Sverige har först under de senaste
åren begreppet s. vunnit burskap. En av dess
grundvalar är nationalekonomien, och till s.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
