Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skogsregalet—Skogstaxering
1137
räknas också skogshistoria och skogsstatistik,
skogshushållningens ekonomi, skogens
betydelse, stats- och privatskogshushållningens
olika fordringar, trävaruhandel och
träproduktion, tullfrågor rörande skogsprodukter,
skogstransportfrågor etc. G. Sch.*
Skogsregalet, jur., se Grundregalen
och Skogslagstiftning, sp. 1132.
Skogsreva, bot., se C 1 e m a t i s.
Skogsruss, zool., dets. som Gotland
s-r u s s (se d. o.).
Skogsrå, Skog s(s)n u(v)a, S
kogs(jung)-f r u, ett kvinnligt skogstroll av stundom
vanligt mänskligt, oftare dock trolskt förföriskt
eller hemskt avskräckande yttre. Vanl.
framställes hon som framtill fager och bedårande,
under det att baksidan liknar en murken,
ihålig stubbe. Även i sina fördelaktigaste
gestalter anses hon bära kosvans (jfr Rå). S.
anses råda för skogen och beskydda dess djur.
Skogsmän och jägare äro därför ofta föremål
för hennes förförelsekonster, men den, som
äger hennes gunst, har en otrolig tur. N. E. H.
Skogssamhällen, skogsv., se Skogstyper.
Skogsskolor, av staten inrättade och
underhållna lägre läroanstalter, som utbilda
krono-jägare och skogvaktare. F. n. finnas i Sverige
5 dylika s.: på Hällnäs kronopark i
Västerbottens län, på Bispgårdens
kronopark i Jämtlands län, på Bjurfors
kronopark i Västmanlands och Kopparbergs län,
på Ombergs kronopark i Östergötlands län
samt på K ol leb e r ga kronopark i
Kristianstads län. Antalet elever vid de olika s. är i
allm. 15. Undervisningen bestrides av en
jägmästare, som är skolans föreståndare, en
underlärare samt en skogsrättare. Kursen, som
pågår 1 okt.—15 sept., är avgiftsfri.
Undervisningen är såväl teoretisk som praktisk och
omfattar utom de skogliga ämnena även
svenska, räkning, trädgårdsskötsel m. m. S-r.
Skogsskötsel, se Skogshushållning.
Skogs(s)nu(v)a, se Skogsrå.
Skogsstaten, förvaltningspersonalen för de
till domänverket hörande skogarna. Till 1
jan. 1934 omhänderhar s. även förvaltningen
av de ecklesiastika skogarna och vissa
all-männingsskogar m. m. S. består av 13
överjägmästare, 13 överjägmästarassistenter, 130
jägmästare, revirförvaltare, 5
skogsskoleföreståndare, 8 skogstaxatorer samt 574
krono-jägare, samtliga ord. Därjämte finnas ett
hundratal e. o. tjänstemän, huvudsaki.
revir-och skogsindelningsassistenter, samt extra
tjänstemän, över jägmästarna, som förestå var
och en ett distrikt, utgöra en lokal
mellanin-stans mellan Domänstyrelsen och
revirförvaltaren samt kontrollera och utöva inspektion
över den sistnämndes verksamhet.
Jägmästarna ha till uppgift att utöva den
omedelbara vården och förvaltningen av
statssko-garna, var inom sitt revir. Kronojägarna lyda
under jägmästarna och skola, var inom sin
bevakningstrakt, vara arbetsförmän vid alla
arbeten på statsskogarna samt freda dessa
för åverkan och obehörigt intrång.
S. kan räkna sina anor från 1638, då
riks-jägmästarämbetet inrättades och jägeristaten
bildades. 1838 ändrades benämningen till
skogs- och jägeristaten och vid kårens
omorganisation 1869 till s. — Se H. Samzelius,
»Skogs- och jägeristaten 1539—1900» (1889,
1138
1902) och »Jägeristaten» (1915; suppl. 1916);
G. Wiström, »Svenska jägmästare» (1928). S-r.
Skogsstjärna, bot., se Duvkulla.
Skogsstyrelsen, se Skogshushållning.
Skogssvinet, husdjurssk., den äldsta svenska
inhemska tama svinrasen, talrik ända in på
1840-talet men nu sannolikt utdöd. . Den
anses härstamma från europeiska vildsvinet och
hade hoptryckt och hög kropp, uppåtböjd
rygg, stupande kors, spetsigt huvud, täml.
små öron, riklig borstbeklädnad och täml.
höga. ben. Ungarna voro randiga. H. F.*
Skogssådd, sätt att erhålla återväxt av
skog. Det frö, som därvid skall användas,
bör vara av lämplig härkomst (se 8 ko
gs-f r ö) och ha god grobarhet. Den bästa
så-ningstiden är i allm. på våren, strax sedan
tjälen gått ur marken, i s. Sverige från slutet
av mars till maj, i Norrland en månad senare.
I trakter med mycket torra vårar har det
emellertid visat sig förmånligt att utföra s.
efter midsommar, då nederbörden börjar bli
rikligare. Vid s. användas flera olika
kulturmetoder. Vanligast är r u t- el. f 1 ä c k s å d d,
då fröet sås i uppluckrade fläckar på
skogs-odlingsfältet. Efter dessa såddfläckars
beskaffenhet skiljer man på vanlig rutsådd,
där markbetäckningen avflås omkr. 30 cm i
fyrkant, strecksådd, med längre och
smalare rutor, och gropsådd, med djupt
luckrade rutor. Någon gång sås fröt (särskilt
ek-och bokollon) i uppluckrade rader tvärs över
skogsodlingsfältet (r a d s å d d), och ibland
tillgripes (på avdikade mossar) bredsådd,
varvid fröt liksom i jordbruket utsås
likformigt över fältet. Vid rutsådden användas
stundom särskilda såddkannor, från vilka fröt
sprides ut i såddrutan. G. Sch.*
Skogssångare, zool., se Lövsånga
r-släktet.
Skogssällskapet, en organisation, som under
namn av Sydvästra Sveriges s k o g
s-sällskap 6 juni 1912 bildades på initiativ
av disponenten A. E. Ohlsson (se d. o.) genom
sammanslutning av skogligt intresserade
personer i avsikt att inom Göteborgs och Bohus,
Älvsborgs, Hallands, Kronobergs och
Jönköpings län i främsta rummet verka för
kultiverandet av dessa läns vidsträckta
ljungmarker men även för att med sitt arbete främja
andra skogliga intressen. Detta mål söker S.
nå genom att framför allt av sådana områden
bilda allmänningsskogar, som skötas under
samverkan mellan allmänningarnas ägare och
sällskapet. S:s nuv. verksamhetsområde
omfattar Götaland utom Gotland samt
Södermanlands, Stockholms och Uppsala län. S.
har sitt säte i Göteborg. S-r.
Skogstaxätor, jägmästare i statstjänst, som
dels verkställer värdering av till statsinköp
hembjudna fastigheter, dels leder och
kontrollerar upprättandet av hushållningsplaner
för statens skogar. S-r.
Skogstaxering, uppmätning av
skogstillgångarna på en trakt. Ofta avser s. blott
själva virkesförrådets kubikmassa,
dimensioner el. värde, t. ex. vid utstämpling el.
planerande av omedelbar avverkning, men ej
sällan utrönas jämväl ålder och tillväxt hos
skogen, varjämte skogsmarkens areal och
produktionsförmåga undersökas. Sådan
fullständigare taxering företages t. ex. alltid som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
