Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1141 Skogsvårdsavgift—Skokloster 1142
Skogtapeten.
lag om skyddsskogar behandlas) och
Skogs-vår dsstyrelse.
Skogsvårdsavgift, avgift, som jämlikt k. f.
11 okt. 1912 (ändrad senast 28 sept. 1928)
skall för avverkat virke, som taxeras enl.
lagen om skogsaccis (se d. o.), erläggas med
1,3 % av virkets taxerade värde. S. debiteras,
uppbäres och redovisas i sammanhang med
kronoutskylderna. Av de genom s. inom varje
landstingsområde inflytande medlen skola 90
% tillhandahållas skogsvårdsstyrelsen inom
landstingsområdet (s. från
skyddsskogsområ-det tillhandahållas dock Domänstyrelsen) samt
10 % redovisas till Statskontoret för att av
K. m:t i mån fördelas mellan rikets
skogs-vårdsstyrelser. A. A.*
Skogsvårdsföreningen, Svenska, se
Svenska s k o g s v å r d s f ö r e n i n g e n
Skogsvårdslagen, se Skogslagstiftning.
Skogsvårdsstyrelse. Då 1903 den första, hela
Sverige omfattande skogslagen i modern tid
infördes, inrättades genom förordn. 24 juli
1903 i varje landstingsområde, där lagen blev
gällande, en s. Dennas uppgift är att främja
skogsvårdsarbetet och övervaka skogslagens
efterlevande. Jämte det fiskaliska
kontrollarbetet ha de fungerat som rådgivande och
vägledande organ åt skogsägarna. De ha
uppmuntrat dessa till en omfattande
skogsodlings-verksamhet, varvid s. tillhandahållit
arbetsledare, plantor, skogsfrö och materiel. S. ha
väckt ett starkt intresse för torrläggning av
vattensjuka marker i skogarna och
tillhanda-gått skogsägarna med uppgörandet av
arbetsförslag och kostnadsberäkningar. I stigande
omfattning ha s. anlitats för stämpling av
sådan skog, som skall avverkas, särskilt på
allmogens skogar. S. bedriva även en
intensiv och omfattande upplysnings- och
propagandaverksamhet. Resultaten ha varit lika
påtagliga som gagnande. Genom dem sker
numera även fördelningen av bidragen från
statens skogsodlings- och
skogsutdikningsan-slag. S. ha även i uppdrag att utöva den
kontroll över skogsskötseln på en fastighet,
som gjorts till villkor för hypotekslån på
fastighetens skogsvärde.
S. skall bestå av tre led., varav en, ordf.,
utses av K. m:t, en av landstinget och en av
hushållningssällskapet. S. anställer hos sig
en eller flera tjänstemän med högre skoglig
bildning, kallade länsjägmästare och
biträdande länsjägmästare. Under dessa sortera,
var inom sitt distrikt, länsskogvaktare. Till
biträde åt dessa anställas i mån av behov
extra länsskogvaktare, stämplingsförmän och
plantörer. Kostnaderna för s:s verksamhet
bestridas dels med de s. k.
skogsvårdsavgif-terna (se d. o.), dels med statsmedel, dels med
anslag från landsting och
hushållningssällskap. Till biträde åt s. kunna inrättas
skogs-vårdskommittéer i de olika socknarna.
I samband med antagandet av allmänna
skogsvårdslagen 1923 utfärdades 15 juni s. å.
ny förordn. ang. s. Fr. o. m. 1934 komma s.
att handha vården av samtliga enskilda
skogar i landet utom skyddsskogarna, vilka
fortfarande lyda under Domänstyrelsen. Fr. o. m.
1 april 1925 ha alla s. sammanslutit sig till
Skogsvårdsstyrelsernas förbund. S-r.
Skogsväsen, se Skogshushållning.
Skogsö, Skogsölandet, halvö vid
Bag-gensstäket (se d. o.).
Skogsören, rekognitionsavgift (se d. o.).
Skogtapeten, en märklig bildvävnad, antagl.
utförd i södra Norrland omkr. 1100, som
tillvaratagits i kyrkan i Skog, Gävleborgs län,
och sedan 1914 finns i Statens historiska
museum i Stockholm. Mellan bårder med
geometriska ornament avbildas ett flertal
män-nisko- och djurfigurer, samlade i och omkring
en kyrka med klockstapel, förmodligen en
symbolisk framställning av striden mellan
hedendom och kristendom. — Litt.: E. Salvén,
»Bonaden från Skog» (1923). E. L-k.
Skogvaktare, den på enskilda och vissa
allmänna skogar anställda lägre
skogspersona-len. S:s uppgift var äldst huvudsaki. att freda
skogarna för åverkan och olaga jakt samt
beivra överträdelser. Numera är s:s viktigaste
uppgift att vara ledare och arbetsförmän vid
arbetet för skogens vård och
skogsprodukternas tillgodogörande. De på
häradsallmänning-arna sedan gammalt anställda bevakarna
kallas kronoskogvaktare, de efter 1 jan.
1905 hos skogsvårdsstyrelserna (se
Skogsvårdsstyrelse) anställda
länsskogvaktare. De ha att var inom sitt distrikt
övervaka de enskilda skogslagarnas
efterlevnad och biträda de enskilda skogsägarna
vid vården av deras skogar. För
utbildning av s. har staten inrättat skogsskolor
(se d. o.). S-r.
Skokloster. 1. Socken i Uppsala län, Håbo (se
d. o., med karta) härad, n. v. om Sigtuna, vid
Stockholm—Uppsalaleden i Mälaren; 26,31
kvkm, 424 inv. (1932). Bildar en halvö mellan
Mälarfjärdarna Skofjärden, Ekoln och
Gor-ran. 779 har åker, 1,104 har skogsmark. Vid
Skofjärden Skoklosters slott (se nedan).
Ingår i S:s och Häggeby pastorat i Ärkestiftet,
Håbo kontrakt. G. R-ll.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
